I dag tog Adrian bussen in till stan. Ja, han är ju i Lovisa rätt ofta nuförtiden och tänkte att det kunde vara mysigt att åka Valkombussen. Det är ju miljövänligt med kollektivtrafik.

När han stod på hållplatsen trodde han att föraren inte såg honom så han sträckte ut handen för att uppmärksamma fartdåren till kusk att det faktiskt fanns någon som ville åka med. Bussens bromsar gnisslade och åbäket stannade, men inte exakt där som Adrian stod. Han blev tvungen att gå tio meter.

Det blev en ryckig färd. Adrian satt och höll i sig i sätet framför. Demonstrativt. Inte ens vid STOP-märket vid Nya Valkomvägen stannade chauffören. Var hade han fått sitt körkort? Via en brevkurs?

Knappen som skulle signalera att Adrian ville stiga av bussen fungerade inte. Han reste sig och gick fram till föraren.

– Kan du vänligen stanna vid torget?

– Täh?

– Den här färden gjorde mig åksjuk. ljög Adrian på finska.

Han lutade sig framåt och höll sig för magen.

Föraren hade kort ljust snaggat hår. Han var säkert en stor beundrare av formel I-kusken Kimi Räikkönen.

– Lycka till nästa helg! Det är väl i Singapore du kör då?