Länge sedan jag visat en arbetsvy! Oftast är ju vyn på jobbet densamma, det vill säga någon av mina tre datorer här hemma 😀
Det har varit härligt väder i dag. För jag tycker om då det kommer regnskurar som rensar gator och torg och luften, om det varit kvalmigt. Ett par gånger har det åskat i dag, men smällarna och bullret har inskränkt sig till några få. Efter regn kom också sol, och så ska det vara. Regnar det en vecka i sträck, är mulet och bara +10 grader… då blir jag lite knäckt.
Jag hann precis hit till Monumentsparken fem i ett. Hade en träff, en intervju här, klockan 13. Kunde stå i regnskydd under trädkronorna. Intervjun handlade i liten utsträckning om pågående kommunalval. Vår egentliga valdag är söndagen den 13 juni. Skulle ha varit den 18 april men sköts fram på grund av pandemin.
Det är ett tag sedan jag visade bilder från ett jobbuppdrag 🙂 Det har i och för sig inte varit så många sådana på grund av corona heller. Mycket sköts på distans, via telefon osv.
Men idag arrangerades en pressträff då fyra företagare vill berätta om sina satsningar på te-dryckens dag som infaller lördagen den 6 februari här i Finland. Föreningen Teen Ystävät (Teets vänner) grundade dagen 2016.
Salta godbitar till teserveringen.
Det är inte ofta sådant här händer nuförtiden och det har inte bara med coronapandemin att göra. Det kom en tid då mycket sådant här klassades som mutor. Man fick inte bjuda journalister på nånting och förvänta sig att de skulle skriva nåt bra om en.
Lyckligtvis ges Nya Östis ut av en understödsförening och jag har som chefredaktör stor frihet att bestämma vad vi skriver om. En av tidningens uppgift är att skapa en känsla av gemenskap i bygden. Vi vill lyfta fram och peka på allt det positiva som finns.
Således skriver vi ibland om företag, både nya och etablerade. Personintervjuer, många namn och bilder på såväl vuxna som barn är viktigt. Läsarbilder, läsartexter och sportresultat från såväl knattetävlingar som från vuxenidrott. Allt som är riktigt lokalt och nära den lilla människan är innehåll vi prioriterar. Inget är för litet för att komma över vår nyhetströskel 🙂
Det känns som att det här har varit en bra dag.
Flaggan i topp då Lovisa firar sin namnsdag. Ett enormt myller av folk på stan. Bra med tanke på företagare och marknaden på torget. Tycker att folk håller bra avstånd, så nu då vädret fortfarande gynnar utomhusvistelse känns det inte så oroligt – men jo, coronan lurar liksom hela tiden bakom hörnet.
Som ni ser – ingen enorm trängsel, men det var tacksamt med människor i rörelse på Lovisadagens marknad ändå.
Drottninggatan ska bli enkelriktad och arbetena har pågått hela sommaren. Jobbigt för företagarna längs gatan, men det kommer att bli fint då det är klart, tror den eviga optimisten Carita.
Via ekologiska frissan för att köpa balsam, sedan till gravgården med en bukett blommor till pappas grav. Han skulle ha fyllt 96 år i dag ❤ om han hade fått leva längre än till 1978 då han gick bort innan han fyllde 54.
Jättefina macrones.
Dagen avslutades med vernissage på Art Gallery. Visst har jag ett trevligt jobb. Får träffa massor av olika människor, dricka ett glas mousserat och lite så där på sidan om få höra vad som är på gång i vår stad 🙂
Undrar nu när jag ska hinna visa alla bilder jag tog på resan förra veckan?
Nå… hahaa… kommer säkert dagar då det regnar eller då jag av andra anledningar inte kommer bort hemifrån och då bildarkivet behövs 😀
I väntan på att de som ska fotograferas på riktigt ska komma poserar jag framför kameran. På skylten står det ”Vi köper blåbär och lingon”.
Idyllisk sommargrönska och en plats där man köper in bär, nu i första hand blåbär, av personer som vill plocka och sälja.
Pia hade i uppdrag att fotografera här och jag bad om att få komma på bild själv. Då jag inte har bil är det fiffigt att kombinera hennes uppdrag med mina uppdrag. Två flugor i en smäll.
Då jag vanligtvis sitter mycket inomhus vid datorn, läser texter och sätter in dem i redaktionella systemet, planerar kommande tidningar och så vidare, då känns det guld värt att komma ut på en liten bilfärd. Kombinera nytta med nöje.
Gör ofta intervjuer på ett café som ligger nära mitt hem. Nu på sommaren är det underbart att sitta i trädgården där. En gång störtregnade det, då var vi inne, men bilden med killen och paraplyet utomhus blev bra.
Nu var det jättefint väder och lagom skönt i skuggan under körsbärs- och äppelträden.
Intervjuobjektet hade också kameran med sig. Glaset med mousserat är mitt, hon körde bil 🙂
Har nu lite oftare börjat komma ihåg att ta bilder från de platser jag besöker i jobbet, utan att för den skull ha samma bild som kommer i tidningen. Här på soliga men rätt blåsiga Skeppsbron gjorde jag en intervju i måndags. Mycket härligt att kunna vara utomhus ändå, +19 är lagom tycker jag.
I går mitt på dagen hade jag ett fotouppdrag här. Tog bild av den kommande värden, restaurangdrivaren, för torsdagens Nya Östis.
Tisdag kväll, härligt soligt väder, rätt blåsigt men frågar ni mig så är det skönt väder! Bilden togs strax innan en vernissage för ett nytt konstgalleri, Art Gallery Loviisa, som jag också skriver om i Nya Östis.
… och så öser regnet ner och det blåser upp till storm som på hösten.
Ja, då får man bara säga ”det är finländsk sommar det”.
Snabb test av kamerainställningar i regnet.
När jag tog mig till intervjun lyckades jag hålla paraplyet så att det inte vände sig ut och in. Men vattenmassorna forsade över fötterna och in i skorna…
Eftersom intervjun bokades förra veckan då det var soligt och varmt hade jag sett framför mig hur jag skulle fotografera killen som jag intervjuade. Det skulle finnas gott om tid att pröva sig fram, ta en massa olika bilder med teleobjektivet.
Men Moder Natur ville något annat. Det hade i och för sig nästan slutat regna då intervjun var över och fotograferingen skulle börja. Men det duggade fortfarande och droppade massor av vatten från träden 😀
Finsk sommar. Och ett intervjuobjekt som varit med om allehanda olika väder i sitt eget jobb på radio och tv. Så visst gick det bra ändå. Visar bilden sedan då artikeln har varit i tidningen.
Man kan ha kul på jobbet också. Jag skrev om Somero Sparbanks invigning i dag. Glad själv för att inte behöva klä mig i maskotens dräkt en varm dag som denna. Fastän det nog säkert hade funkat bra som nåt slags snabb-bantning, typ boxare-bantar! 😀
… kändes det då kollegan Nette och jag pilade iväg på utryckning i dag.
Alltså med förr i tiden menar jag, såsom det gick till då jag jobbade på tidningen Östra Nyland 1987-2014.
Man hör att sirenerna ylar. Det är brandkårer och ambulanser, och det slutar inte yla på några minuter. Då vet man att det är nåt större på gång. Kollar Tilannehuone, en sajt som listar en del av utryckningarna.
Rakennuspalo – Loviisa – keskisuuri (byggnadsbrand – Lovisa – medelstor).
Samtal till räddningscentralen, som kan ge en ungefärlig adress. Hoppa i Nettes bil och hon trampar på gasen. Femton kilometer senare ser vi de första brandbilarna som väntar vid huvudvägen. Föraren i en av dem säger längs vilken väg vi ska köra, ”men åk inte ända fram, det är smala vägar och trångt där”.
Bara ruiner återstår av uthusbyggnaden.
Ingen kom till skada i branden. Uthuset hade brunnit ner då vi hann fram. Eftersläckning pågår och en brandmästare ber oss att inte komma närmare för snart blir det nytt tryck i slangarna och brister nån av dem kan det gå illa för oss.
Det är kruttorrt i terrängen och här ligger sommarstugorna tätt. Många grannar är oroliga för det blåste också lite i dag.
Ganska trångt om saligheten i skogen på smala vägar.
Intervjuar några grannar. Talar med räddningspersonal på plats, de få som har tid med sånt och som dirigerar trafiken. Känner röklukten i mina kläder och jagar bort sommarens första myggor som verkar gilla mig.
Återvänder till staden, skriver artikeln. Sätter en länktill vår artikel på Tilannehuone.
När jag kollar bilderna i mobiltelefonen (tog övriga med systemkamera) har jag tagit även den här. En slangorm 🙂
