Huset som numera kallas Himlabacken har en intressant historia. Efter en paus på några år var det åter möjligt att besöka huset under Lovisa Historiska Hus. Den stora vita kuben i mitten av huset var nu ett minne blott. Himlabacken har fått en ny toalett och dusch och salen blev betydligt rymligare efter att kuben, som det inte går att beskriva i ord, revs 🙂
Bakom den här fina spisen fanns kuben med en toalett och dusch tidigare. Nu är köket och allrummet, eller vad invånarna må kalla salen, öppnare och ljusare tillsammans.
Här som bordet nu står fanns den rappade stora vita kuben förr. Platsen mellan bordet och fönstret utgjorde tidigare en smal gång från hallen till salen/vardagsrummet. Nu är rummet stort och öppet och ljust.
Himlabacken har också, sedan jag var där senast, fått ett nytt samlingsrum med mysiga soffor.
Köket som syns i bakgrunden är nytt. Det var i år bara möjligt att titta in genom dörren till den stora salen och det nya köket kunde också bara beundras på håll.
Det är så fint med gamla stockväggar som blottas och härliga trägolv. Det här var en gång ett stort rum med kök och allt i ett och här bodde en fyra personers familj.
Mannen som bodde här innan han testamenterade huset till sitt barnbarnsbarn var konstnär. En del av hans tavlor finns kvar på väggarna, och det var också han som hade gjort den smått skrämmande skulpturen som jag visade för några dagar sedan i ett ”Hur galet som helst”-inlägg.
Det är bra att jag nu har LHH-hus på lager. Jag kommer inte så mycket ut under måndagar, tisdagar och onsdagar då tidningsproduktionen är i full gång från morgon till sen eftermiddag.
Här har vi ytterligare ett objekt som var med första gången i Lovisa Historiska hus, Pulkabackatorpet.
Här finns ett par häftiga backar att åka pulka i. Är det bra glid kanske man kan åka ända ner till Strandvägen. Det behövs ändå vakter som står i korsningen till Trädgårdsgatan i så fall, för där är det tillåtet att köra bil. Bra fart och en häftig kurva får den som startar färden upp från gamla kyrkogården!
Det här huset, och i synnerhet dess lummiga lilla gård, blev en favorit för mig.
Här går man in genom porten till gården. Omgiven av grönska den här tiden på året och gamla knotiga äppelträd.
En liten gårdsbyggnad som bland annat inhyste snickeriverkstad.
En del av det lilla trivsamma köket.
Det är många detaljer som jag ser först efteråt, på fotona. Som de vackra fönstren till exempel och kullerstenarna på marken. Och krokodilskylten ska få komma med separat en annan gång 😀
Det är inte familjen som är slarvig med skorna 😀 Det är LHH-gäster som gått in i huset och där får man inte har skor på fötterna.
Jag tror att här ska komma fler planteringar, på bakgården, med tiden. Jag hann aldrig få svar på frågan då värdparet hade så många gäster som alla frågade mycket 😀
Även om jag aldrig själv skulle välja mönstrat golv och skåp i blått och rött, så tycker jag att det är snyggt här. Och att ha ett kök som ungefär ser ut som en veranda, med fönster utan gardiner, är jättefint!
I dag var det runda bland husobjekt som är med i Lovisa Historiska Hus som gällde. Det första huset vi besökte på förmiddagen var Villa Mickos i Räfsby. Härifrån kommer ett par detaljbilder senare, bland annat en otroligt vacker vägg som fanns ute på gården.
Troligtvis ett av barnens rum.
Och fåglarnas hus på gården. En liten ytrenovering kanske på kommande?
En del av köket. Den gamla spisen kan användas, och frun i huset sa att den används. Men då flyttas förstås alla prylar bort, de som finns på spisen nu.
Det var helt underbart att stiga in i denna stora sal. Som att komma in i en annan, svunnen värld. Här spelades också stämningsfull musik med lagom låg ljudnivå.
Ett intressant innerfönster. Alkoholiliike = spritbutik / alkoholaffär.
Hälsostegen har fortsatt, jag noterar dem i ett häfte varje dag. I dag blev det 7736 steg 💪
Det här var den ungefärliga utsikten för mig under Lovisa Historiska Hus-dagarnas första dag. Jag hade lopptorgsförsäljning på en gård vid Mariegatan med några vänner. Direkt då vi lade fram borden och skyltarna om att här fanns ett loppis (jag tror det finns hundratals loppisbord i Lovisa under dessa LHH-dagar), kom kunderna.
Jag hade prissatt varor igår, men hade en del kvar att fixa i dag. Ena kompisens sambo hade fixat stora fina bord. Hos Pia hade jag fått ha mellanlager för mina grejor och hon hjälpte också att bära ut och fixa allt möjligt. Tack till dem för det ❤
Så fort som sakerna kom fram började folk strömma till och försäljningen gick riktigt bra. Men som sagt, jag hann inte se annat på LHH den här dagen.
Från min egen lopptorgsförsäljning rusade jag till Delikatessparken vid 16-tiden. Gubben Gud hade hörsammat min önskan om att det skulle finnas ens ETT jästbröd kvar i Gunnevi Rinnes försäljningsstånd, och det fanns det 🙏 Exakt ETT! Imorgon köper jag fler och fryser in.
Sedan köpte jag Hot Jelly marmelad av Märtha och Bernt.
Lovisa Historiska Hus har arrangerats sedan 2005. Evenemanget lockar säkert mer än 10 000 personer, men det är svårt att räkna exakt hur många eftersom antalet inträdesbiljetter till de gamla husen inte säger hela sanningen. Många kommer bara för att gå på utställningar och marknader och för att se sig runt i stan och ta del av sådant som inte kostar något.
På väg hem från Mariegatan stannade jag upp vid köpcenter Galleria där Kronan sålde Lexingtons produkter till specialpris. Jag köpte inget men drack en prosecco 🙂
Imorgon ska jag köpa biljett och gå runt och titta i några hus, i alla fall i de nya som är med i år. Eller att tala om nya är ju fel, men nya objekt kan jag säga. För husen som är med i LHH ska vara minst hundra år gamla och de som bor där öppnar dörrarna för allmänheten och visar bland annat hur de renoverat sina hem.