Livet här hemma

Jag är tacksam för att jag har ett jobb. Det finns alltid något att skriva om i en lokaltidning. Även fastän nästan inga evenemang arrangeras.

Och för min del finns det hela tiden något att organisera och planera. Det mesta nu åter via mejl och telefon och andra kanaler, då vi alla ska försöka undvika fysiska möten.

Det finns dagar då jag inte alls går ut. Dagar då jag behöver finnas tillhanda vid datorn. Onsdagen är en sådan dag. Men i morgon ska jag ut, bland annat till frissan där jag också köper en del andra produkter som har med välmående att göra.

En del av kvällen går i pusslandets tecken. Härligt att det tidsfördrivet finns!

Det är roligt att leta efter de olika ansiktena och andra detaljer i pusslet.

Det blir mörkt redan efter klockan 16. Då tänds ljusen på balkongen och inne på sekretären.

Jag läser fortfarande boken ”Ett blodkärl som brast”. De korta kapitlen, de lättförstådda meningarna och den gripande storyn gör boken till en sådan som man kunde sträckläsa på en eller två dagar. Men jag vill läsa den med eftertanke och låta saker sjunka in.

Visst är det skrämmande att tänka att vem som helst kan få en hjärnblödning när som helst och sedan drabbas av förlamning, afasi och andra komplikationer. Men då jag läser boken förstår jag också att vara tacksam för varje någorlunda frisk dag jag får ❤

Nallarnas dag

Jag hörde om dagen på tv men så glömde jag bort det.
Sedan läste jag Nickis blogg, och tänkte att jag vill också uppmärksamma mina nallar!

Och det var nog bra att jag tog i dem. Samma gäller Snobben och Mumin i förgrunden.
Min äldsta nalle, den jag fick då jag var ungefär fyra år gammal, ser något konfunderad ut. Och Mumin spärrar upp sina blå i förskräckelse. Han frågar sig  ”tänker du ta bild av oss utan att damma av oss”?! Snobben verkar sova medan nallen jag fick av Dimi en gång verkar full av beundran då hon blickar upp mot gamla nallen.

Nåjo, jag gjorde det. Fotograferade först och såg sedan att precis, här behöver det dammas av! Så nu sitter sällskapet i min soffa och ser på tv. I morgon ska de snyggas upp ❤

Vacker vägg, del 130

En vägg i lokala färghandeln som visar hur hyllorna såg ut i en av de gamla affärerna förr i tiden. Ja, det är väl ett slags fototapet.

Det har varit lite gråväder i dag. Och mörkt är det redan strax efter klockan 16. Nu har jag tända ljus också på balkongen.

Jag vill så småningom möblera om här hemma.
Och i år vill jag ha en liten julgran.
Den får i så fall stå ute på balkongen.

Skyltsöndag, den 25 oktober 2020

Två månader till jul. Sista söndagen i oktober månad. Här går det undan!
Ibland tänker jag, hur kan det kännas så olika för olika människor. Äldre, sjuka och ensamma hör till dem som tycker tiden blir lång. Medan andra känner att tiden aldrig räcker till. Och ändå har vi alla samma tillgång till ett visst antal timmar på ett dygn.

Med den här skylten önskar jag alla en trevlig söndag, coronapandemin till trots. Och så blir det ju en liten lektion i finska 🙂

En skylt på dörren som leder till bortre läktardelen i vår idrottshall då där var innebandymatch igår.

Det är bloggaren BP som håller i trådarna för denna roliga utmaningar med olika skyltar om söndagar.

Olika slag av hål

Titthål – kändes det som då vi idag på innebandymatchen var hänvisade till läktaren. Där finns ett räcke, så ibland får man sträcka på nacken för att se något, ibland huka sig. Men det är bara att acceptera läget och lyda reglerna.
Nere på golvnivå får man vara endast då man tillhör laget, funktionärerna eller massmedia. Och idag var inte jag på jobb, jag hade en annan reporter som tog bilder och som sköter textreferatet.

Bättre bilder än så här gick det inte att få utan teleobjektiv från läktaren.

Efter två tuffa perioder då Tor i stort sett pressade hela tiden låg vi under 1–3. Men i sista perioden var vi åter starka och den vann vi med siffrorna 5–1, och hela matchen totalt 6–4.

Tjugofyra hål. Det är den 24 oktober i dag. Chokladkalendern är rensad, bitarna uppätna. God jul!

Många bitar återstår ännu att lägga.

Då ett par bloggvänner har skrivit att ”nu återstår inte mycket, snart är pusslet klart” tänkte jag att jag måste visa ett fenomen. Man tror att bara ett par hundra bitar ska få plats här. Men, men… skenet bedrar.

På bilden här nere ser ni hur många bitar ännu ska läggas. Samma tanke uppstår alla gånger. Var ska de få plats!

Lägg märke till fem små askar på hög i bakgrunden. Tre stora på bordet (en svart i mitten som kan vara svår att urskilja) och ytterligare tre hjärtformade kring dem. Det här är alla bitar som ännu ska hitta sina rätta platser 😀

Britabakelse

Hur många av er känner till den? Jag har för mig att den är mer känd i Sverige än i Finland.
Ett frasigt marrängtäcke ställer krav på att bakelsen serveras dagsfärsk. Lingon ger syrlighet.

Det var stämningsfullt hos väninnan i går kväll. Djupa diskussioner och livets allvar med allt från corona till sjukdomar, men som vanligt varvat med mycket skratt och allehanda minnen från tider som gått.

I dag frissa. Tiden går så fort att jag sedan bara plötsligt ser i spegeln att det åter är dags att få topparna klippta. Efter det Tors match, där en tyst minut hålls för en kär kollega, en stor idrottsvän och god vän som nyligen gick bort.

Har de tomtar på loftet?

Två månader före jul gör ett gift par allting i ordning inför jul. Granen finns på plats, med alla sina prydnader. Tomtar trängs på alla ytor. De finaste juldukarna finns på borden och ljusstakarna står framme.

Glad väntan på jul!

Grannar kan nog undra om allt står rätt till i hushållet där granen kom fram i går. Har någon i hemmet blivit helt förvirrad?

Nej och åter nej. Så här går det till då man i god tid ska vara klar med material som handlar om julen och gör ett magasin som ska komma ut på marknaden i slutet av november.

Bilder och texter ska vara klara den 25 oktober. Därför denna julhysteri redan nu 😀

Läget med pusslet

I dag har jag varit på stadens budgetinfo och skrivit ut den texten. Nu vill jag bara ta det lugnt vid pusslet på kvällen. Det har varit en jämngrå dag med ganska mycket regn.

Den här kartan är ju rolig. Mitt ute i öknen ”You are here” 😀

I öknen kan man använda ett sandpapper som karta, det är en annan vits jag hört nån gång 🙂

Lovisabyggnader och allt möjligt annat

Nu ska jag plocka bilder ur arkivet – då jag bara suttit inomhus denna dag och slutspurtat med Nya Östis som kommer ut i morgon.

Slutspurten som jag kallar det innebär att man finns tillgänglig för allehanda frågor som har med innehållet att göra. Ibland blir det olika ”hål” på sidorna som behöver fyllas med texter av exakt anpassad längd och ett tema som lämpar sig för just den sidan.

Då vi jobbar på distans, såsom NÖ-gänget gjort sedan 2015 (inget nytt för oss), ställer det här krav på tillgänglighet vissa dagar för en del av gänget som sysslar med produktion.

Vårt fina apotek med Västra-Kymmene Andelsbank som granne till vänster.
Bilden togs igår.

Supergod pepparbiff på Degeri Sport Bar för några veckor sedan. Hoppas kunna njuta av en sådan snart igen. Matrestauranger stängs inte, tillsvidare, helt hos oss. Men vi får ta en tag i taget. Vi får se hur coronaläget utvecklar sig.

En bild som jag tog i somras. Nu blir det ju allt mer aktuellt att värma stugor och hem med ved.