Medborgarinstitutet vid Brandensteinsgatan. Ser inbjudande ut med de upplysta fönstren. Där pågick säkert någon kurs just då.
Igår blev det 3269 steg. Det var min 123:e promenaddag på raken och i januari blev det totalt 92 982 steg. Målet 2500 x 31 = 77 500, klarade jag med råge. Tycker fortfarande att målet med 2500 steg om dagen är lyckat. Inga prestationskrav, jag vet att jag klarar det och därför kommer jag ut varje dag.
Ska någon gång komma över 100 000 i månaden, men med tanke på mörkret – som jag har svårt med – och all halka, snöfall, blåst och regn som januari bjudit på, är jag mer än nöjd med 92 982 steg. Poängen är att jag är ute, alla dagar!
Jag tror det blir både roliga och lättare att få ihop steg när det inte längre finns is och snö, och då dagarna blir längre med ljus och värme.
Det här inlägget skrevs igår, känns bäst så då jag har tajt schema på jobbet ännu onsdagen den första februari. Jag siktar på att avrunda den här dagen (1.2.2023) med en konstutställning, så jag kanske visar bilder därifrån senare!
Nu har jag fått lite fnatt på att fotografera vår kyrka i Lovisa. Och då jag ser den ur olika perspektiv, i olika väderlek, sena kvällar eller tidiga morgnar (har inte ännu hänt men kan komma att hända) – har jag insett att jag kan få många olika slags bilder som beskriver våra fina kyrka.
På väg hem från kvällens raska promenad såg jag dessa snögubbar! Vem har byggt dem? Så roliga de är! Och ser ni det där grimaserande ansiktet lite lägre ner mot vänster? En skrattande gubbe, utan kropp 🙂
Ja, alltså dimma… minus fem grader, ingen blåst. Ser ni rimfrosten på träden? Sagolikt vackert.
Det är min 114:e promenaddag. Och jag kan bara konstatera, att allt har jag upplevt från vacker höst och sensommarvärme, till iskall kyla och yrsnö, dåligt väglag, halka och blåst… men sedan kommer det här! Också vintern har sin fantastiska charm ❤
Ibland tycker jag att jag inte har något att berätta, inga intressanta bilder att visa. Vet inte hur intressanta dom här är heller, men tömmer lite från lagret ändå 🙂 Mest fotar jag ju då jag tar mina korta promenader.
Fotot taget igår kväll på sen promenad. Vi har två apotek i Lovisa. Det ena i centrum, det andra utanför centrum i samma byggnad som S-kedjans livsmedelsaffär.Ena dagen snö, andra dagen regn – då blir det så här. Alexandersgatan igår vid 21-tiden. I går blev det 3288 steg, i dag 3500. I dag var det min 111:e promenaddag ❤
Torsdagen den 19 januari. Åter tio centimeter blötsnö på bilen. Behövde spade för att få bort snön, gick inte med bara borste 🙄😄 Spade behövdes också för att få bort snön som låg framför bilen, så att jag kunde köra iväg. Ser det inte ut som socker?
Vackert färgad himmel i dag sen eftermiddag. Märks att dagarna blivit lite längre och solen visar sig korta stunder. Östra Tullgatan är det här.
Östra Tullgatan också här, sedd från andra hållet. Äntligen har gatan öppnats för trafik. Tror att den var stängd nästan ett år på grund av arbeten med vatten- och avloppsrör (rättelse kl. 20.40; en läsare meddelade att det torde ha varit i början av juli som gatan stängdes.) Nu fortsätter jobbet norrut längs Drottninggatan och Kapellparken.
Gårdagens tidning, men jag kallar det lyxläsning då jag har tid att långsamt bläddra i en tidning och fördjupa mig i artiklarna och samtidigt hålla min finska vid liv.
Efter ”Marko och Irma” på Sveriges TV4 ikväll blir det god natt. Hoppas jag får skratta lika mycket som förra veckans torsdag 🙂
Arkivbild från promenad på Alexandersgatan den 4 januari. Det blev gult i lampans sken, men det finns många gamla fina trähus i Lovisa, härlig arkitektur. Tänk att få bo här. Men visst, det är kostnader också, för uppvärmning i dagens läge, och för att hålla huset i skick.
Har späckad dag i dag, och den har dessutom präglats av många telefonsamtal. Jag har två telefoner av vilka den ena är på klockan 10–14, sedan kanske det lite lugnar ner sig. Det här är arbetets art, produktionen är som mest hektiskt tisdagar/onsdagar. En vikarie ska dessutom lära sig vissa saker som har med tidningssidorna att göra, så hon får undervisning hos mig ett par timmar i dag.
Ska på en fest tidig kväll i dag, trevligt med lite avkoppling i vardagen.
Foto från Alexandersgatan/Brandensteinsgatan igår kväll. Mycket snö har smultit bort. Skönt! Inte vackert precis och en hel del is har vi här och där, men även äntligen bara trottoarer och sandgångar.
Kanske återkommer med bilder från festen i kväll. Annars imorgon. Om det blev några bilder 😀
Kyrkan fotograferad ur olika vinklar, massor av gånger denna vinter. Tiden på tornuret stämmer inte. Vad problemet beror på vet jag inte, men klockan brukar visa olika åt olika väderstreck 🙏😄
Första gången i dag på många veckor som jag kunde gå en rask, sen kvällspromenad! Hade Ice bugs eftersom det ligger isfläckar på många ställen, men på många fler stråk låg det MJUK SAND, … grus! En sådan härlig känsla! Att inte behöva kolla vartenda steg, var lägger jag ner fötterna. Inget regn, ingen hård blåst, plus tre grader.
Jag blev så i farten att jag återupptog ”kutandet i kyrktrapporna” ❤ Därför blev det också den här bilden. Hälsosteg, 2600.
Annars har den här dagen åter handlat om jobb för tidningen. Intensivt är det, måndag, tisdag, onsdag.
Förra natten sov jag uruselt. Lade mig klockan 23. Somnade 03.30. Tankarna virvlade runt. Min hjärna går på högvarv ibland. Jag skulle gärna se den undersökt. På riktigt. Brukar sova bättre följande natt och har inte de här usla ”sovnätterna” med bara fyra-fem timmar oftare än en gång i månaden, lyckligtvis.
I går fick jag en del kommentarer om att jag är främlingsfientlig då jag blev rädd för mannen som sprang emot mig och kom nära mig och sa nåt typ ”manja, maania”… De som tycker jag är fientlig får så tycka och vara modigare själva. Jag tyckte mannens beteende var suspekt. Har du en fråga till en person störtar du inte över gatan och flyger på en henne eller honom. Det finns olika sätt att närma sig sina medmänniskor på ett lugnt sätt om du har frågor.
Och så kan jag inte i sammanhanget låta bli att hälla mer bränsle på elden. Erdogan-dockan i Stockholm. Onödigt att provocera, säger jag. Nödvändigt, säger de som tycker att yttrandefriheten går först av allt. Skända flaggan. Satirtävlingen av Norrskensflamman i Sverige. Onödigt, säger jag. Nödvändigt och viktigt, säger de som tycker att vi inte får vara ”medlöpare med Erdogan, Turkiet m.fl. ickedemokratiska aktörer”.
Huh-huh, säger jag. Inte är det lätt. Och vi ser så olika på saker och ting, och så blir det en massa bråk kring sånt.
Lovisa Tor har en förmåga att ge full valuta för pengarna till sin publik. Jag väljer att se det på det sättet. Spännande ska det vara 😱🤣 Laget tappade sin ledning med 7–2, gästerna från Vanda (SB Vantaa) kom ikapp till 7–7 i fulltid. Sedan gjorde dock Tor det mål som behövdes i förlängningen. Straffslagstävling hade det blivit om inget av lagen gjort mål, och de är ju alltid förfärliga nagelbitare…
Fick mina steg (2800) i dag då jag i ösregnet gick hem från hallen. Hade inte förstått att ta paraply med mig, men det är ju bara vatten och jag är inte gjord av socker.
Trots att det har regnat mycket har vi ännu stora snöhögar kvar. För då som det slår om till minusgrader över natten kommer nederbörden som snö. Vi får ännu vänta på våren, jag vet… men ack så jag längtar efter den 🌷
Ändå kul att kunna säga att våromgången börjat i innebandyn, och mycket annat där ordet ”vår” kan tas in finns också ❤
… att gå på promenad, dag nummer 91. Men jag gick. Det var inte kallt, +3 grader. Ingen blåst heller. Men halt och mörkt och blött. Känslan av ensamhet förstärktes. Klockan var 18, så visst rörde det sig en del mänskor på gatorna och bilar susade runt. Men jag gick där ensam ändå.
Det blev 2836 steg. Jag är nöjd för att jag satte ribban lågt. Hade jag satt den på 3500 eller mer så hade jag inte kommit ut varje dag. Jag hade gett upp för länge sedan. Men nu har jag inte gjort det. Jag har inte gett upp och jag tänker inte ge upp. Vissa dagar känns det bara motigare än andra att komma ut. Men jag kliver i icebugsen, drar kappan på mig, öppnar dörren och går ut. Några kvarter räcker för att nå målet.Julgranen på torget.
Gamla brännvinstornet i Garnison, som ett korsvirkeshus från Tyskland 🙂
En kortare runda runt ett kvarter för att testa Icebugsen. De är ännu lite hårda i skaften så jag måste testa med tjocka yllestrumpor i dem nästa gång. Kanske också gå korta rundor med nabbskorna tills de har mjuknat lite?
Jag var försiktig i början, vågade inte riktigt lita på att jag inte skulle ramla. Men steg för steg kändes det bättre och säkrare. Och bara jag gått in dem så att de mjuknat upp och kanske börjar ge efter lite ska det nog bli bra.
Jag kommer att gå såväl med de gamla vanliga vinterkängorna som med dessa nya.
Haft mycket jobb alla dagar. Men det har inte hindrat mig från att ta kvällspromenaden. Tvärtom. Jag VILL ut, för att komma bort från datorn, få frisk luft och styrsel på tankarna 🙂
Först hade jag tänkt visa vilket godis gömde sig bakom lucka 24 i adventskalendern. Men så kom jag på att det kan jag ju inte avslöja för dem som köper kalendern och använder den på rätt sätt, det vill säga från första december till julafton. Jag har ju revolterat och använder en kalender i november för att de börjar säljas redan i oktober 🙂 Så den bilden får vänta till annat tillfälle.
Vardagsmotion i dag då jag handlade till mamma och bar in ved hos henne. Sedan ännu en sväng runt några kvarter, som jag travat runt nu rätt ofta. Utmaningen blir att hitta nya saker eller vinklar för bilderna 🙂
2722 steg i dag, inte så mycket men över målet och aktiva dagar har jag nu haft 55 på raken.
Favoritblomsterhandeln bakom hörnet till mitt hem. Var inne och köpte ett doftljus, Klintas ren tvätt, som förhoppningsvis lite neutraliserar ”lukterna” här hemma då det tränger in starka dofter från renoveringen i lägenheten intill min. Målning eller nåt annat? Vet inte, men som tidigare sagt, bostäder måste få renoveras och det här med ”odörerna” är ett övergående fenomen.
Bilderna från den här kvällens promenad blev inte bra. Jag var tydligen ostadig på handen? Men den här arkitekturen av ett hus på Drottninggatan gillar jag.Bilden på sjukhuset vid Östra Tullgatan blev inte heller bra. Ser spökligt ut.
Och nej, nej. Jag försökte undvika att dubbelhakan skulle synas och jag försökte le… men jag är ju helt onaturlig 🤣 Inte fotografens fel. Och blommorna syns ju inte då jag lyfter diplomet framför buketten 🙂 Jag ser ju rentav mallig ut, och det var INTE meningen. Jag är glad och tacksam men inte en mallgroda 🙂
Jag har fått många gratulationer via Facebook, men till saken hör – och det nämnde jag även i inlägget där – att Årets Företagare är Loviisalaiset Yritykset, alltså alla företag i Lovisa som är medlemmar i föreningen Lovisa Företagare. Under Loviisalaiset Yritykset står det Carita Liljendahls mediabyrå. Det är mitt företag, som i år fyllde sex år. Jag har sedan sommaren 2016 sålt olika tjänster i form av artiklar, fotografier, översättningar m.m. till andra företag och till föreningar. Nu säljer jag i huvudsak mina tjänster till Understödsföreningen för Nya Östis.
Debutsky's Blog - Inne i huvudet på en författare 