Skyltsöndag, den 29 september

Ett förhandsinställt inlägg och en skylt från förra årets läsarresa.
I morse, eller i natt, skulle vi upp vid tvåtiden och bussen till flygfältet startade klockan tre.

Jag hoppas kunna göra uppdateringar från Frankrike och Italien under veckan som kommer. Men då jag inte kan veta hur uppkopplad jag hinner vara, eller om ens de tekniska möjligheterna finns, gör jag förhandsinställda inlägg för varje tidig morgon under veckan 29 september – 5 oktober.

Nu kan det också dröja ett tag innan jag godkänner era kommentarer, men kommentera flitigt ändå 🙂 Kramar till er alla ❤

En skylt utanför Malaga, tagen under vår första paus med bussen på resan 2018.

Skyltsöndag förvaltas av bloggaren BP.

En konst att packa

… och att inte ta för mycket med sig. Ibland har det nog också resulterat i att jag har haft för LITE i klädväg, eller på något sätt fel plagg.
Men det mesta finns att köpa på ort och ställe. Då är man i och för sig inte klimatsmart, men inte är det klimatvänligt att flyga heller. Tröstar mig med att jag numera gör det bara en eller två gånger per år.

Så här fina är orkidéerna ännu sju veckor efter att jag fick dem ❤
En väninna går hos mig och kollar läget, vattnar blommor och tar in post medan jag är borta.

Hoppas kunna uppdatera från Italien i morgon och kanske bjuda på Monacovyer på måndag, åtminstone via Feijan!

Spänningen stiger

Det har varit en arbetsdryg dag då det är mycket jag måste få klart innan resan. Mest har det handlat om bokföringsärenden såväl för Nya Östis som för mitt eget företag.

Mot eftermiddagen kände jag mig helt mör men fick en skön paus då min syster och jag besökte några affärer och bankomaten, för uppköp inför resan och lite cash behöver man ju alltid.

Tar Joona Linna med på resan ❤ Häftet under boken likaså. Köpte det på förra läsarresan och ska göra anteckningar från utfärderna i det. Och Året Runt ska med, som mer lättsam lektyr 🙂

Från bokhandeln kom meddelandet om att Kepler ”Lazarus” i pocketform anlänt. Lagom till resan! Det blir nog spännande värre. Tempot brukar vara högt och obehaget brukar krypa in under skinnet, så få se om jag klarar av allt eller måste pausa ibland.

Har läst alla Keplers böcker, förutom då den här senaste, och jag älskar Joona Linna ❤

Hurraaa! Mitt spionsystem funkar igen!

Jag lyckades också med den krävande bedriften att byta batterier i mitt spionsystem 😀 Pilligt med små ”fingerstavar” och att de ska komma på rätt led. Jag borde ha blivit ingenjör!

Nä, men den här manicken är suverän. Den satt på dörren då jag flyttade in för två år sedan och är ett slags förstoring till det traditionella titthålet i dörren.
Det är som sig bör i en James Bond-bostad!

Sensommarens sista solstrålar…

… ska få mina tomater att mogna på hushållspapper 😀

Heja heja!

Jag har sett att det funkar, så jag räknar mig nu till tomatodlarnas elit!
Bara att ta in några i taget, för där ute på balkongen blir de inte röda. Men så fort de kommer in i värmen och får ligga och lapa sol i köket där höstens sista solstrålar ännu orkar ta sig in – DÅ blir de röda!

Själv ska jag åka iväg till Frankrike och Italien för att eventuellt också mogna lite i varmare temperaturer. Det blir start tidigt på söndag morgon och för säkerhets skull har jag gjort tidinställda inlägg då jag inte vet hur tekniken funkar där nere.
Men planen är att skriva några blogginlägg också på ort och ställe i Alassio där vi bor.

Fram tills dess, slutspurt med administration och allehanda planering för Nya Östis. Sedan får vikarierna ta över och det kommer att gå hur bra som helst!

Utsikt från min balkong den 26 september 2019.

 

Jag har ju varken växter eller krukor…

… hahahaa… därför måste jag då och då köpa nya 😀
Det finns säkert en diagnos för personer som är beroende av växter och krukor. Nå, i alla fall torde blomsterhandlaren jubla då och då, vilket gör också mig glad.

Växten till vänster är ny och den bronsfärgade krukan som jag ställt i en glasskål likaså. Jag tröstar mig med att jag nu ändå börjar ha enhetliga färger och material på krukorna. Grått, svart, brons, zink. I bakgrunden finns ännu några bruna som ska bytas ut.
Men sådant går ju inte med vindens hastighet. Det är ju ”bara” fem år sedan jag flyttade bort från gemensamt boende där det fanns mycket så kallad misch-masch 🙂

Och, som om jag inte skulle ha haft annat viktigt att göra… (t.ex. packa inför resan), så började jag flyttade stenar och snäckor och sand från olika glaskupor till den ni ser på bilden. Men det var ju viktigt det också, för min egen trivsel, för min zen-tillvaro ❤

Sensommarminnen, Kapellet

Minnen från vår fina sommarrestaurang Kapellet. Öppen även då och då under hösten och speciellt mot beställning i stort sett när som helst. Men på vintern sitter man inte ute på den öppna terrassen.

Här har vi firat två fester med vänner i somras.

Jag gillar de skira gardinerna här. Blev själv fotograferad till tidningen Östnyland i samband med chefredaktörsintervjun så att jag satt på räcket intill en av gardinerna.

Egentligen kan jag nog se framför mig hur man kunde njuta här även då det är vinter. Om man håller sig under tak och har något slag av värmekälla, levande ljus osv. Men brandrisken ska man förstås ta i beaktande.

Och man kan sitta i den inglasade cafeterian också.

Bilden togs på kvällen den första september.

Glad måndag! 23-09-2019

Den här bilden är förknippad med ett missförstånd.
Missförstånd kan ibland vara roliga och vi har skrattat åt det här många gånger.

En väninna uppdaterade sin status på Facebook med att skriva att hon ÄNTLIGEN fått hjälp i sitt jobb. Glasögonen var inte så här tydliga med på bild eller nämnda som glasögon. Hjälpen hette Oscar Magnuson och jag trodde att han var en ny kollega till väninnan.

Eftersom hennes förra kollega hade slutat jobbet rätt abrupt var jag nu glad för att hon hade, såsom jag trodde, fått en ny kollega. Jag messade henne och frågade när han har tid att ställa upp på intervju för att bli presenterad i lokaltidningen.

Jag var inte den enda som hade missförstått statusuppdateringen 😀

Köper ofta blommor till mig själv

Nejlikor är några av favoriterna.

Nejlikor brukar hålla rätt länge.

Jag tror att jag har kommit in en ganska bra rytm vad gäller arbetstakten. Ännu måste jag lära mig att jag inte kan åta mig allt, jag måste lära mig att delegera och vi är flera som behöver bli insatta i allt möjligt för att jobbet ska löpa smidigt på sikt.

Halva fredagen ledigt och nästan hela lördagen likaså. Sedan några timmar jobb på söndag, ledaren och en del andra texter. Och att uppdatera to-do-listan är viktigt för att jag ska kunna sova bra.

Just nu är det lite extra mycket då det på to-do-listan finns allt möjligt som har med Italien-resan att göra. Men det ska bli skönt att komma i väg. Få känna lite värme för nu är det verkligen höst i södra Finland. Soligt men kall vind och bara +8 grader.

Nu ber jag också till Gubben Gud att jag ska slippa förkylning, något som väldigt många drabbats av i bekantskapskretsen. Feber, halsont och muskelvärk. Ska det komma så gärna först efter resan…