Trees on Tuesdays, del 39, och några frågor

Den här bilden tog jag onsdagen den femte januari. Visst är det vackert med vit snö. Mot slutet av veckan ska det bli plusgrader, efter att ha varit ett par rejält kalla dagar och ännu kallare nätter.

Vill ni ta del av några utmaningar/frågor så delger jag dem som ingått i ”En fråga om dagen” igår och i dag:
10 januari: Skriv ner något som har inspirerat dig i dag.
11 januari: Har du tappat något i dag?

Trees on Tuesdays, och en hjälpsam man!

Inte så mycket att orda om träden, kala är ju grenarna så här års, men träd är det i alla fall.
Och snö, snö, snö… snöar hela tiden verkar det som. Den som gillar att åka skidor, åka pulka i backe eller vad som helst som har med denna vita vara att göra, borde vara mer än nöjd nu 😀

Sju centimeter snö på bilen i dag. Blöt snö, då vi hade ett par plusgrader. Tung snö som fastnar på borsten. Varje dag ska jag ut för att putsa bilen, köra den varm, flytta den så att snöröjarna kan putsa gatan. Ser ni, så ordentlig är jag 🤣

Min gamla mor sade ”Ja men det är ju bra att du får komma ut lite, du får frisk luft. Du sitter ju annars bara vid datorn”. Skarptänkt gumma! Hon har helt rätt!

Jag brukar tänka att de grannar som genom sina fönster eventuellt iakttar mig tänker ”få se om hon får upp dörrarna i dag!”… ”jaha, nä, dörrarna var frusna, då går hon in efter en påse med hett vatten och snart är hon ute igen”.
Den showen bjuder jag gärna på 😀

Sedan kanske nån tycker synd om mig. Där står Carita alltid ensam och putsar bilen, dag efter dag. Ingen partner har hon.

Men i dag dök på hjälpande händer upp som ur tomma intet. En glad man som på finska sa ”ja, den här snön är nog tung när den är blöt”. Och så tog han händerna till hjälp och sopade så det härliga stod till. Plötsligt hade jag den där ”karln som hjälpte mig” 🙂 Vi pratade ditt och datt medan vi borstade bilen. Positiv ska man vara, det här är vardagsmotion, vad lönar det sig att gnälla? I sommar gör vi det åter då vi har +35 grader och svetten rinner. Då är det för varmt 🥵

Ikväll skriver jag om ordet i årsboken och Orsakullans fråga!

Trees on Tuesdays, del 37

Ståtliga gamla träd finns det på vår gamla kyrkogård i Lovisa. Även alldeles intill den, för de här ligger utanför murarna.

I går fick jag ont i magen och började frysa. Jag lade mig halv sex på kvällen och sov en och halvtimme. Det är rätt ovanligt för mig, att sova då det inte är natt. Det gör jag bara då jag är sjuk och nånting kändes fel i kroppen igår. Efter en värktablett och den korta sömnen kände jag mig lite bättre.

Natten mot denna tisdag sov jag över tio timmar och det kändes som att jag hade kunnat sova ännu mer. Lyckligtvis gör vi ingen tidning den här veckan, då vi hade ett dubbelnummer den 23 december.

Jag har planer på att gå till vår walk in-vaccinering på busstationen för att få min tredje covid-19-spruta i dag. Hörde nyss att där var en över hundra meter lång kö. Nu är det minus 12 grader, så jag ska vänta några timmar då temperaturen borde gå upp till ”bara minus fem”. Få se hur det blir!

Trees on Tuesdays, del 36

Bra att ha ett bildarkiv, som dock börjar sina oroväckande 😱😄

Jobbar kväll i dag på grund av fullmäktigemöte som jag ska skriva om, och jag har inte hunnit ut medan det varit ljust för att få nya foton.

Den här trädbilden fotograferade jag i oktober för ett år sedan!

Trees on Tuesdays, på landet

Många träd! Och bilden togs för ett par veckor sedan i Strömfors, utanför föreningshuset Åsgård.

Vi har inte ännu fått snö, men det har varit minusgrader några nätter så att bilrutorna varit frusna på morgnarna och det börjar bli tid för vinterdäck.

Har fullspäckad arbetsdag i dag från klockan 9 till 19, så det blir bara ett kort inlägg i dag.

Trees on Tuesdays, del 34

Ytterligare några träd som jag fotograferade för en tid sådan då vi var vid kärnkraftverket och tog höstliga arkivbilder till Nya Östis.

I dag var det frost då jag vaknade runt halv nio. Jag hade haft en underbar dröm. Tackar ofta Gubben Gud för att han ger mig stunder med kramar och fina ord av någon trevlig man ens i drömmen. Och nu vill jag påpeka att det sällan handlar om sex.

Det fanns mycket symbolik i drömmen och den handlade om en man jag känner men som jag inte träffat på år och dar. När jag vaknade var jag förstås LITE besviken för att det bara var en dröm. Men att få allt det där i drömmen som jag inte längre får på riktigt är jag oerhört tacksam för ❤

Solen skiner, det är +4 grader. Jag har suttit inne hela dagen vid datorn, såsom det ofta blir måndag, tisdag och onsdag då det ska vara raketfart på att få ut texter till tidningen, svar på mejl, planering av framtida tidningar.

Så ja… att träffa någon trevlig person är ju nästan omöjligt, så mycket som jag jobbar 🤔😱🤣

Trees on Tuesdays, del 32, och vad förändrade mitt liv

Ett minne från maj månad i Kajsaniemiparken i Helsingfors. Nu när löven har gulnat och de flesta har singlat ner till marken kan det vara skönt att påminnas om att det kommer en ny vår 😍

Orsakullan har en bloggutmaning varje månad. För varje dag finns några ord, en kort mening, och vår uppgift är att berätta mer kring dem. För den femte oktober gäller ”Berätta om en händelse som förändrade ditt liv”.

Jag väljer två av de största jag kommer att tänka på i dag.
Den ena var då min pappa valde att ta sitt liv när jag var bara femton år gammal. Hur allt detta påverkat mig har jag svårt att själv beskriva i korta ordalag. Men helt klart är det att det var en traumatisk händelse i en ung persons liv.

Att min man ville skiljas 2014 blev den andra chockartade upplevelsen efter sexton år tillsammans. Med facit på hand tycker jag att jag trots allt klarade den bra. Det krävdes nästan två år att så att säga komma på fötter igen, men efter det har ju mycket hänt. Jag sade upp mig från en fast anställning, blev företagare och medarbetare på Nya Östis där jag senare valdes till redaktionschef, och sedan augusti 2019 är jag chefredaktör.

Men visst hade terapeuten rätt, jag gick hos henne 2014-2015. De här två händelserna har påverkat mitt liv. Känslan av trygghet har försvunnit två gånger då två personer som stått mig mycket nära valde att lämna mig.

En skugga av mig själv? Ja, det visar den här bilden tagen i söndags. Men annars tycker jag inte att jag är bara en skugga av mig själv. Allt som händer oss i livet formar ju oss på ett eller annat sätt.

Jag är den jag är och glad för varje dag jag vaknar, är någorlunda frisk och kan dela mitt liv med de personer som nu står mig nära. Vi ska vårda våra relationer ❤

Trees on Tuesdays, del 30

Och samtidigt lite sensommarvyer från Lovisa.

Vi har så många fina parker i Lovisa. Här går enkelriktade Karlskronabulevarden på varsin sida. Till höger får man köra uppåt och till vänster ser ni att man får komma nedåt med gatan.

Karlskrona i Sverige var en gång vår vänort. Därav gatunamnet? Kanske vi är vänorter fortfarande? Men vänortsträffar arrangeras inte på samma sätt som förr.

En annan del av parken, den här ligger mellan Drottninggatan och Mariegatan. Med Karlskronabulevarden på bägge sidorna.