Tisdagsträd, känner att jag landar

Känner att jag har fått tillbaka av den sömnskuld som uppstod då jag hade upp över öronen fullt med flytten. Fyra morgnar utan väckning har gjort susen och efter det faktum att jag i lugn och ro hunnit packa upp, finna nya platser för de saker jag behöver i vardagen.

Den här bilden gillar jag också, för att den visar en mikrodel av min vardag. Jag har handlat i K-Supermarket och är med min cykel på väg ner för rampen från P-platsen till Östra Tullgatan. Blå himmel och vackra häckar och träd gör ju inte omgivningen sämre, fastän den är lite karg i sig 🙂

+16 grader, härligt höstväder. Ett par timmar med grannen i trädgården. Där finns ännu blommor kvar, envisa sådana som kommit upp i september fastän det stod juli-augusti på fröpåsen 😂 ”Vem bryr sig” ropar fröna. ”Vi kommer upp och ger er blommor precis när vi vill!”

Och vi odlare tackar. Det gör också pollinerarna, fortfarande finns det några av dem kvar.

Jag känner att jag har landat. I en ny vardag, med nya utmaningar, och det behövs i livet om en vill utvecklas som människa.

Det känns SÅ bra här med ett stort kök och ett stort annat rum.

Trees on Tuesdays, underbar parkmiljö

Det är tisdag och ett tema jag körde oftare med förr var ”Trees on Tuesdays”

Så här kommer nu träd från Karlskronabulevardens park och en rhododendron och Hortenstatyn i parken utanför huset där jag bor.

Jag har sovit första natten i nya bostaden. Det gick bra. Jag vaknade rätt ofta men somnade om direkt varje gång. En del nya ljud blir det att vänja sig vid, men annars är ju huset detsamma.

Flytten av möblerna fortsätter i dag och lyckligtvis har jag också morgondagen på mig för slutligt finlir på gamla stället innan jag överlämnar nycklarna på torsdag eftermiddag.

Packar redan upp en del, så att vardagen ska funka. Men oj, nog återstår mycket jobb ännu innan jag är klar med allt.

Och blir man nånsin klar med allt egentligen? Nej, det blir man inte. Det är nog röjning och städning som gäller livet ut verkar det som 😂

Lovisas namnsdag, pappas födelsedag

Den lummiga parken utanför huset där jag bor. Men denna bild gratulerar jag min älskade hemstad Lovisa på namnsdagen, som infaller i dag. Det här kan ju också bli ett Trees on Tuesday-bidrag på bloggen.

Grattis även pappa, var du än finns ❤ Hoppas att du ser oss och att du vet att du är älskad och saknad. Du levde 54 år, om du hade funnits kvar på jorden än i dag hade du fyllt 102 år!

När jag tog den här bilden i dag var det i samband med att fick en leverans med aroniabär av goda vännen Anita. Hon har tillsammans med en annan väninna plockat bär och svampar, och just dessa aroniabär ville hon att jag skulle få. De innehåller antioxidanter och på webben hittar jag bland annat denna info:

Aroniabären är fullproppade med vitaminer och mineraler, bland annat höga halter av A, B, C och E-vitamin, vilket stärker immunförsvaret. Modern forskning visar att bäret har kapacitet att motverka influensavirus och olika förkylningsbakterier.
Så ät aroniabär regelbundet för att bygga motståndskraft mot sjukdomar! Aroniabäret har klassats som en antioxidanternas superstar!

Trees on Tuesdays, nu är det somrigt

En underbar, halvt bedövande doft, möter mig då jag stiger ut genom min dörr till terrassen. Den bästa tiden är nu. Syrenerna blommar.

Lummig gränd med fina kullerstenar i närheten av mitt hem. Den här gränden borde kanske fixas lite, få nya kullerstenar. Backen som sluttar ner mot Gamla Strand är utsatt då det regnar häftigt. Sand rinner undan och det bildas såväl gropar som rännor.

Elskåp hör inte heller till de vackraste, men på många ställen i vår stad har de försetts med konstverk, och då menar jag annat än klotter och graffiti.

Fastän jag inte vakade igår (festen vid Olympiastadion, som visades på tv, slutade ju redan klockan 21) är jag ändå trött i dag. Många sena hockeykvällar har tagit på krafterna verkar det som.

Allt går på något sätt långsammare nuförtiden. Hushållssysslorna tar förstås aldrig slut, men det där med orken är inte riktigt så som förr 😀

Vi har +17 grader och mestadels mulet. Jag är nöjd.

Trees on Tuesdays och telefontankar

Mest kala träd, men träd ändå 🙂 Här fanns förut ett apotek. Även tingsrätten och ett försäkringsbolag har funnits här i modern tid.

Jag tyckte det var lite roligt att ta en bild genom bilfönstret. Jag satt och åt en glass här igår, och tog vara på nuet. Kollade folk som åkte eller gick förbi, och de vackra blommorna i parken invid kyrkan.

Det är bilfönstret som är dammigt, inte trädet som har nån sjukdom 😀

Idag gäller det att passa på att njuta av sommarvädret, för imorgon är det åter kallt och på torsdag dessutom bitande vind, om prognoserna håller. Så jag kanske tar en tidning och sätter mig i trädgården en stund.

Tredje besöket hos Supersuu i dag. Kanske två eller tre gånger kvar innan allt är fixat. Mycket tacksam för att jag vågade kontakta kliniken och ännu mer tacksam för proffsigt, empatiskt och vänligt bemötande.
Fick tillstånd att ta bilden, alltid bäst att fråga tänkte jag.

Igår såg jag på ett program på Yle Fem som heter ”100 dagar skärmfri”. Mycket intressant. En kille lämnade ifrån sig mobiltelefonen, återgick till att läsa papperstidningar, hade papperskalender, en gammal icke-smart-telefon, skrev inköpslista med penna på papper osv.

Forskningsresultat förklarade för tittarna vad appar och skärmar gör med oss människor. Jag slöscrollar en hel del, men jag har inte Tik-tok och jag är inte beroende av olika videon. Ändå är ju telefonen med i det mesta man gör. Jag spelar spel på den, den används för att skriva meddelanden på Whatsapp, Messenger… jag läser mejl via den ibland, och behöver den för att sköta bankärenden.

Allt oftare har jag ändå börjat ha telefonen i ljudlöst läge. Jag får mycket mer gjort då. Men hundra dagar skärmfri? Undrar hur det skulle kännas.

Trees on Tuesdays, pusselläget och naturbilder

Jag tycker att himlen är extra blå så här års då solen skiner. Här har vi vår ortodoxa klockstapel i Lovisa. Den ligger i korsningen av Östra Tullgatan och Degerbygatan. Först efteråt, då jag tog fram bilden på datorn, ser jag hur fint skuggan av trädet avtecknar sig mot brandkårshusets gula vägg.

Jag har pusslat rätt mycket nu, någon timme varje dag, ofta redan på förmiddagen. Igår kväll såg pusslet ut så här.

Ska ut med kameran lite senare i dag. Har planer på en ny utlottning, av en magnet med Lovisamotiv. Ska göra en kort intervju med personen som har skapat dem, och publicerar den senare här på bloggen.

Och så några naturbilder från söndagens cykeltur. Egentligen cyklar jag här bara om jag är ensam på spången. Får jag möte med någon annan kliver jag direkt av.

Spången går genom vassen från en park som finns i Märlax, till Drottningstranden där det flytande huset och Kronobrons gångbro finns.

Vassen vajar i vinden.

Försökte mig här på manuell inställning men det blev inte så jättebra då det var svårt att få skärpan rätt i blåsten.

Gångbron gungade rejält i den sydvästliga vinden i söndags. Det här är ett av mina favoritutflyktsmål, från tidig vår till sen höst. En cykelrunda från hemmet, via Garnison till Märlax och från Drottningstranden tillbaka till vikens västra strand blir drygt tre kilometer lång.

Trees on tuesdays, och bara grönt inomhus

Från min soffa ser jag ut över det gröna, som tillsvidare bara finns inomhus 🙂

Träden där ute är kala, men snön har nästan försvunnit, så ställvis lyser gräsmattorna gröna 🙂

Vi går över till sommartid på söndag om en dryg vecka, på Palmsöndagen den 29 mars. Det här med sommartid och normaltid, eller vintertid, eller vad vi än må kalla det, väcker ofta känslor och diskussioner. Men det är som det är, och lär inte ske ändringar med det, alltså att sommartiden skulle skippas, inom närmaste framtiden.

Igår stod det i fastekalendern att vi skulle äta vegetariskt. Jag gjorde inte det. Inte för att jag har något emot det vegetariska men jag hade sådan mat hemma som jag inte ville slänga bort, och som inte var vegetarisk.

I dag står det att vi ska ”be om något som känns omöjligt att gå i uppfyllelse”. Jag vet nu vad jag ska be om, och det är inget materiellt, fastän en bil finns på önskelistan och också känns ouppnåelig.

Trees on Tuesdays, det var länge sedan jag visade sådana. Tranbrunnsparken blir vacker till sommaren.

Idag +4 grader och mulet. Vi hade sol en liten stund och det är alltid lika hoppingivande.

Ja, det ska väl inte vara full vår ännu… har sett många bilder på FB från snöläget för några år sedan. Och visst minns jag också en påsk då vi satt ute på bakgården i radhuset där vi då bodde, tror det var 1999 eller 2000. Ex-maken, hans dotter och jag hade byggt sittplatser av snö där, då vi äntligen hade fått upp dörren till gården. Så det är ju bra mycket bättre så här, och vi har ännu över två veckor kvar till påsken 😀

Trees on Tuesdays och uppskattning

Har precis hämtat in ved för dagen och passade på att ta detta Trees on Tuesdays-foto. Det var ännu lite mulet då men nu kom solen fram och det är minus fem grader.

Jag eldar nu på dagen eftersom jag har ett frilansuppdrag ikväll. Ett par nätter ska ännu vara kalla, vi hade väl -14 förra natten, så ugnen ska hållas varm.

I fastekalendern står det för den 24 februari ”Berätta för någon, att du uppskattar hen”.

Det blev automatiskt gjort då jag fick ett samtal av en tandläkare. Jag hade mejlat hans företag och skrivit om skräcken jag lider av. Jag lämnade mitt telefonnummer och tänkte att kanske företaget nån gång hör av sig. Det dröjde bara en timme så ringde han.

Ägaren till företaget var väldigt empatisk och sa att jag absolut inte är den enda som är rädd, de har MÅNGA patienter som är det. Han berättade vilka alternativ som finns både vad gäller vård och betalning. De går varsamt till väga och allt sker på patientens villkor.

Jag blev rörd, faktiskt så att jag fällde några försynta tårar. Och jag sa två gånger till honom hur mycket jag uppskattade det att han ringde och att vi kan komma igång med en vårdplan.

Och så har vi dessa paprikafrön i en kruka, välomhändertagna av mig 🙂

Krukan flyttas hit och dit i bostaden nu – alltid till platser där det finns värme och sol. På natten står den nära ett varmt element. På dagen är den än i min säng, än på olika bord dit solens strålar når.

Tillsvidare har inget kommit upp, men vi väntar och ser och jag rapporterar mer senare, OM något händer 🙂

Man tager vad man haver…

… alltså i bildväg. Och haver man inget får man skapa något i all hast här hemma.
Och det här passar ju faktiskt också som ett inlägg i kategorin Trees on Tuesdays 🙂

Det kom upp plantor från bägge ekollonen fastän jag planterade dem på senhösten. Tror att det är den tredje och den fjärde eken jag drivit upp.

Texten på den lilla skylten som står i monsterans kruka stämmer ju så väl 🙂

Nu har jag bokade kvällar med såväl vänner som jobb, vilket betyder att eldningen måste planeras väl. Det ska åter bli kallare ute och nästa gång jag kan kvällselda är först på fredag, så jag passar på att hålla ugnen varm redan på dagen i dag.

Även om det är plusgrader ute betyder det inte att det hålls varmt inomhus om jag inte alls eldar. Ett par värme-element får se till att här finns grundvärme hela tiden, men som tidigare sagt – ganska mycket att planera. På det sättet en speciell livstid under vintern i äldre hus.

Jag kanske inte bor här livet ut. Åldern kan ta ut sin rätt på olika sätt och boendet måste därmed ses över. Men än har jag inte bråttom bort, och skulle jag aldrig ha prövat på den här livsstilen, tagit chansen att bo i ett gammalt trähus, skulle jag för eviga tider ha undrat hur det hade känts.

Och flyttar jag nån gång igen så hoppas jag att där finns en ugn, eller en vedspis i köket, något slags eldstad… för jag skulle verkligen sakna eldandet om det helt försvann ur mitt liv.

Nu ska jag skriva vidare på ett reportage till Kuriren. Imorgon har jag två jobb för Nya Östis. På torsdag anhörigvård och innebandymatch. Så här rullarna dagarna och veckorna på och snart är januari månad slut. Det känns bra, men jag antar att vintern ännu kommer att hålla greppet om oss minst fem, sex veckor till… Det är bara att härda ut.

Årets nästsista dag, trees on tuesdays

Det har kommit kanske tio centimeter snö och vi har minus fyra grader. Många torde vara nöjda nu då barnen kan åka pulka, det kanske går att åka skidor nånstans också. Världen är vit och vacker, inte grå och brun. Men som ni vet föredrar jag barbacke och grön gräsmatta 🙂

Sömnen blev lite orolig då plogningen började runt tre, fyra på natten. Till gården kom husbolagets maskiner cirka klockan nio och det var såväl bra som okay, tack tack!

Just i dag har jag ingen bil att putsa, tack även för det. Fortsätter det snöa, såsom prognoserna utlovat, måste vi med syrran endera dagen till mamma för att skotta lite på hennes gård. Tror ändå att det får vänta till vanliga dagen av anhörigvård, alltså torsdag. Mamma får således vänta till nästa år!

Efter dagens jobbuppdrag, som är för en framtida veckotidning, är det rutinerna hemma som väntar. Gäller nu att elda alla dagar då det hotats med kalla nätter.