Det är mulet och ännu ganska ruggigt i dag med fem plusgrader. Men sommaren lär vänta bakom hörnet. Den kanske gläntar lite på sina gardiner redan imorgon och låter oss titta in för en kort stund.
Jag ska så min lilla vilda blomsteräng också i år. Därför valde jag den här bilden, från en bildbank. Det är nämligen lite tunnsått i mitt privata lager av foton just nu. Har varit så kallt och blåsigt ute många dagar, att jag i ärlighetens namn inte har haft lust att spendera så mycket tid där.
Ikväll ska jag cykla till en väninna och fira valborgsmässoafton där.
Men först är det anhörigvård, alltid på torsdag vare sig det skulle vara helg eller inte.
Imorgon har jag ett jobbuppdrag, men annars har jag tänkt ta det lugnt. Förhoppningsvis äntligen kunna gå ut i lite varmare väder? Och framför allt, läsa mina bloggvänners bloggar.
Vårt U18-lag flög ut från hockey-VM idag då Tjeckien vann med siffrorna 2-1.
Jag brukar sällan analysera matcher. Man ser ju hur det går, så jag byter ofta kanal då experterna under pausen visar alla möjliga formationer och pilar och färger. Så här gjorde dom, så här borde dom ha gjort.
Suck och stön. Matchen är över, finns inget att analysera, vi går vidare. Nästa match är den femtonde maj då herrlandslaget öppnar VM mot Tyskland i grundserien.
Bara att gratulera Tjeckien, och dessutom grattis till Inger som vann Lovisamagneten. Hon har fått personligt mejl via sitt bloggformulär.
Åtta grader, sol. Ser fint ut genom fönstret i alla fall. Ska gå ut en sväng.
Jag skriver ofta ner tankar på papper om kvällarna. Sådant jag behöver komma ihåg, eller sådant som bara ploppar upp i hjärnkontoret.
På tankepappret skrev jag ner två drömmar: gör en tågresa (tror jag börjar inom Finland), skriv den fjärde romanen.
Och jo, skrev en sak till. Trafikmärkena.
Jag tog ett foto av dessa trafikmärken, då en läsare hade tagit kontakt med lokaltidningen och frågat varför de står kvar där då inga vägarbeten har utförts på månader.
Jag sände fotot den 8 april till Lovisa stads kommunikationsavdelning och bad dem sända vidare bilden till någon som kunde svara på läsarens fråga. Jag fick aldrig något svar och kunde sedan bara meddela läsaren att tidningen tagit kontakt men ej fått svar. Vi ville bara veta vad där hade gjorts och vad som kanske ännu ska göras då märkena står kvar.
Det här är ju inte någon ondsint journalistik. Ingen kritik. Bara ett par enkla frågor.
Hur som helst, i dag skrev läsaren till mig att märkena är borttagna. ”Har man sett. Du fick bort trafikmärkena.”
Läsaren menade alltså att jag och tidningen, genom att meddela om att trafikmärkena stått kvar länge utan att arbeten utförs, fick någon att reagera och ta bort dem. Men att inte sända mig ett enda svar, inte ens ”tack för att ni tog kontakt, vi ska kolla upp saken”, kändes lite snopet.
Den tanken föresvävade mig då jag hörde att jag gratis skulle få en surfplatta, värd 139–249 euro, beroende på var man vill köpa den via nätet. Den är lite större än min telefon, men inte så stor som min iPad var. Den fick jag då jag fyllde 50 år och den slutade funka elva år senare.
Nå, helt gratis är ju aldrig något. För att få denna förbinder jag mig till att vara kund hos en viss operatör minst ett år.
Jag ville koncentrera mina anslutningar till en och samma, men hade farhågor om att jag måste byta telefonnummer. Så var det förr, men så är det tack och lov inte längre.
Så nu återstår att se när jag får den här i gång, och när jag får sim-kort bytt i smarttelefonen, och hur allt funkar efter det.
Till killen som ringde upp mig sa jag ”nu låter detta för bra för att vara sant, och då man får den tanken ÄR det ofta för bra för att vara sant… att frågar du ännu efter mina bank-id och andra koder, då slår jag luren i örat på dig”.
Men det var ett helt seriöst erbjudande.
Nyss hemkommen från massage. Det var svinkallt, bitande vind. Plus sex grader, ”känns som minus fem”, säger datorns väderprogram. Och det stämmer. Vintrigt kallt.
Det blir troligen åter en lång klagovisa denna vår 🙄NÄR kommer värmen? Inga stora förändringar i sikte, men kanske +11 – +15 de närmaste dagarna, och det är ju ändå lite bättre än dagens temperaturer. Om nordanvinden avtar. Igår fick vi en hagelskur.
Min gullranka i aftonsolen gör mig glad. Växter överlag har stor betydelse i mitt liv. Jag älskar att pyssla med dem. Ser det inte som något besvär att komma ihåg dem.
Att plantera om gillar jag inte direkt, men jag har alltid gjort det då jag varit ensam och inte fått hjälp. De senaste åren har en väninna planterat om mycket och även hjälpt mig att så frön till exempel till tomater och paprika.
Den dag det blir dags att plantera min monstera i större kruka behövs definitivt fyra händer, eller fler. Den är enorm och krukan väger en hel del.
Fyra dagar kvar av april månad. På fredag sjunger vi ”Sköna maj välkommen till vår bygd igen”. Årets bästa månad.
Ta vara på nuet, på varje minut och varje dag. Det händer mycket i naturen nu och kan gå snabbt sedan när värmen och de stilla vårregnen kommer.
Och förresten! Kom ihåg min utlottning av Lovisa-magneten! Du kan delta ännu imorgon, det kostar inget. Tryck på bilden uppe till höger på startsidan och följ de enkla direktiven.
… men kanske den sista snön den här våren? Det kan vi i alla fall hoppas!
Det blåser stormvindar och är bara +3 grader. Jag brukar inte höra vindarna in till mig men nu gjorde jag det. Som om ett väldigt långt tåg rusade förbi.
Nu vid halvelva-tiden på förmiddagen har solen ändå kommit fram och kanske snön smälter bort i dag.
Jag har inte så många bidrag till Åkes Veckans foton, så den här vintervyn och några träd från igår får duga. Kala träd är ju rätt vackra som siluetter mot skyn. Om någon undrar var bilden är tagen så står jag på Vattugränd i närheten av Trädgårdsgatan i gamla stan.
Skyltar har jag däremot på lager, så jag kan bjuda på två i dag i Christians utmaning.
Plagen 100 år, utställningen på stadsmuseet, presenterade jag kort tidigare under veckan. Här ser vi några foton från gångna tider.
En trevlig hemgjord skylt från påskens äggjaktsjippo på Bastion Ungern. Man tager vad man haver då man tillfälligt ska fästa en lapp på en mur 🙂
På tal om sista snön så hoppas jag att jag inte ska behöva elda mer den här våren. Men jag gör det i dag. Jag tycker ju om sysslan, men veden räcker efter det här bara till ytterligare två eldningar.
I morse väcktes jag också av sopbilen och funderade ett bra tag, är det måndag idag? Nej, det kan det inte vara. Tömningen hade avvvikande tider inför påsk, då väcktes jag också en tidig söndagsmorgon. Nu har vi valborgsmässoafton och första maj på kommande, därför skräp-väckning på söndag igen 😀
Vårblommorna fick ett lätt regn, och nu doftar det så gott i naturen. Åke vill att vi ska Hoppa på tåget och visa en vårblomma, men här kommer fler än en 🙂
Det har varit en mulen dag med lätt regn, vilket naturen verkligen behövde. På väg till en träff med författarkollegor, förläggare och journalister såg jag den här buketten på marken. Jag var rätt säker på att jag på vägen dit skulle hitta ett lämpligt bidrag till dagens utmaning 🙂
På något sätt har jag börjat sakna det litterära skapandet. Jag har skrivit tre böcker och blev för rätt många år sedan antagen medlem i Finlands svenska författareförening. Vem som helst kan inte betala in sig där, du måste ha skrivit minst två böcker och sedan avgör föreningens styrelse vem som får bli medlem.
Nu har jag inte skrivit något skönlitterärt på länge. Jag tror att skilsmässan 2014 bidrog till att en stor del av glädjen och kreativiteten dog. Jag begravde mig i arbete, som företagare och som journalist. Jag jobbade på som en galning från 2015 framåt.
Under många år var jag tydligen helt blockerad för allt som hade med det skönlitterära att göra.
Nu har det gått ett och ett halvt år sedan jag lade ner mitt mediaföretag, blev deltidspensionär och frilansande journalist.
De samtal som fördes på träffen i dag, under fri samvaro, några glas vin och god mat fick mig att förstå vad jag saknat länge. Spontana skratt och den där speciella humorn som frodas bara inom vissa sällskap, där alla sedan vet att det som sagts stannar där inom väggarna.
Var och en kan sedan ändå ta med sig idéer och aha-upplevelser hem, och det kan leda till vad som helst. I mitt fall väcktes något ur en överlång vinterdvala.
Adrian, huvudpersonen i mina tre böcker, har aldrig lämnat min sida. Kommer jag att skriva mer om honom, eller skriver jag något helt annat? Det återstår att se.
Och ja, hurra! I dag fick jag meddelande från banken och direktiv om hur jag skulle gå till väga för att få sms-tjänsten att funka. Så nu har jag betalat för min blogg för ett år framåt 🙏💕
Kruktomat, gurka, tomat som ska växa mer på höjden och jordgubbsplanta. Står nu i förmiddagssolen i köket. Paprikorna får mycket sol mitt på dagen och på eftermiddagen, förutsatt att moln inte får för sig att ställa sig i vägen för solen.
Ute är det +9 grader, tror att det blåser. Lite svårt att se det här inifrån datorhörnet.
Temat hos Elisa med fredagsfrågorna är i dag LÅGMÄLT. Passar bra då jag hoppas få en lugn dag helt för mig själv hemma och med bastu som pricken på i:et mot kvällskvisten.
Såg två dödsannonser i lokaltidningen. Äldre personer men sådana jag känt under många år, har gått bort. Fick dödsbud också om en person som hastigt gick bort och som inte var mer än ett par år äldre än jag. Påminnelser om att livets tråd är skör får mig att försöka leva i nuet. Se och lyssna på nära och kära och alla vänner.
Jag har säkert tidigare sagt det, men jag följer mer med naturens gång nu. Jag ser sådant jag ofta helt missade då jag jobbade heltid. Ofta undrade jag under de mest hektiska åren vart våren och sommaren tog vägen. Jag såg inte de första vårblommorna och plötsligt hade alla löv slagit ut… Nu ser jag dag för dag hur knopparna på syrenen utanför köksfönstret växer.
Och så över till svaren på Elisas frågor.
Vad får gå lite långsammare just nu? Våren och sommarens ankomst. Tiden behöver inte gå fort.
Vad gör du i ditt tempo utan att jämföra dig med andra? Hushållssysslor hemma, promenader och cykelturer.
Vad får vara ”good enough” just nu? Allt det jag gör. Jag som person, duger som jag är.
Vad håller dig sällskap idag? Dagbok, bloggar, tidningar, teve.
Vad hjälper lite mer än du tror när du är trött? Att gå ut, om så också bara en kort sväng för att få frisk luft.
Så de bilder jag visar nu har ingenting direkt med blogginlägget att göra. Två kort jag fick i postcrossingen igår, ett från Nederländerna och ett från USA. Bland mina önskemål där har jag nämnt kort med olika visdomsord eller roliga texter, Inge Lööks roliga tanter, James Bond-motiv, Mumin och Snobben.
Man får ha önskemål men inga krav, och jag välkomnar alla slags kort. Det ska inte kännas övermäktigt för den som sänder ett kort tat hitta ett motiv jag gillar.
Den här växten fotograferade jag i servicehuset Esplanad för några veckor sedan. Helt otroligt stor och fin. Tror att det är en hibiskus, Kinaros, men kan ha fel.
Den här dagen har det åter varit full fart. Anhörigvården med mat och mediciner. Sotaren kom till mamma. Diverse egna ärenden försöker jag sköta samtidigt då vi rör oss med bilen. Planering av kommande jobb, ganska mycket mejlkonversation.
Solen skiner och värmer huset, tack för det! Iskall vind och bara +7 grader, men det gör inte så mycket eftersom solen som sagt redan värmer mycket, speciellt på eftermiddagen och kvällen.
Fler plantor finns nu och väntar här inne på att få flyttas ut till växthuset, men den tiden är absolut inte här än. Gurka, tomat, paprika och jordgubbar. Smultron, blommor och majsgräs.
Kämpar med att få mitt WordPress-konto, domänen och sajten förnyad. Hade inte haft problem förr men nu när jag ska byta kreditkort kommer det inget sms från banken. Kontaktade banken redan i söndags, har inte fått svar än. Tre arbetsdagar skulle det ta, men inget har hörts.
Får väl ta och gå in till banken personligen någon dag och försöka reda ut det här. Har googlat det mesta kring 3D Secure men inte kommit på någon lösning. Jag betalar ganska mycket för min WordPress och har tillgång till chatt-svar där dygnet runt, och där hänvisade mig i första hand till banken, men sade också att jag ännu har tid på mig att reda ut detta.
En sådan här magnet borde jag köpa så att jag kan lotta ut den här via bloggen i sommar!
Ja, det är så att vår underbara badstrand firar 100 år i år. Mer om den och festligheterna kan du läsa dels i en kommande Nya Östis, dels även HÄR på stadens webbplats.
Det roliga är, när jag ser ett av stadens foton på sajten, att jag själv tog en nästan likadan igår då jag var på pressvisningen 🙂 Baddräkter från 1960- och 1970-talet.
Själv har jag ju minnen från åren 1999–2014 då jag tillsammans med ex-maken drev Plagens kiosk. Eller egentligen var det han som i huvudsak drev verksamheten eftersom jag hade heltidsjobb på olika redaktioner. Men sommartid åkte jag så gott som varje dag direkt efter jobbet ner till kiosken, och tillbringade många veckoslut där.
Det var underbara tider då vi lärde oss känna nya människor varje år, fick hjälpa turister som hade frågor och informera om allt det vi kände till om Lovisa.
Teamet bakom utställningen, och alla de som lånat rekvisita och gamla foton, har gjort ett jättejobb. Överlag brukar stadsmuseets utställningar hålla hög klass och locka många besökare. Den här utställningen blir knappast ett undantag. Den pågår till den 7 mars nästa år.
Det finns massor av människor som har minnen från den här stranden, och som säkert inte vill missa utställningen.
En enkel kopia av en badhytt har ställts upp och där snurrar en video med både levande bilder och stillbilder, svartvita bilder och färgbilder, från tider som gått. Helt underbart!
Badhytterna har för övrigt renoverats och de står nu där på stranden nymålade, med fönster återställda i ursprungligt skick, och med stödpelare av granit.
Mest kala träd, men träd ändå 🙂 Här fanns förut ett apotek. Även tingsrätten och ett försäkringsbolag har funnits här i modern tid.
Jag tyckte det var lite roligt att ta en bild genom bilfönstret. Jag satt och åt en glass här igår, och tog vara på nuet. Kollade folk som åkte eller gick förbi, och de vackra blommorna i parken invid kyrkan.
Det är bilfönstret som är dammigt, inte trädet som har nån sjukdom 😀
Idag gäller det att passa på att njuta av sommarvädret, för imorgon är det åter kallt och på torsdag dessutom bitande vind, om prognoserna håller. Så jag kanske tar en tidning och sätter mig i trädgården en stund.
Tredje besöket hos Supersuu i dag. Kanske två eller tre gånger kvar innan allt är fixat. Mycket tacksam för att jag vågade kontakta kliniken och ännu mer tacksam för proffsigt, empatiskt och vänligt bemötande. Fick tillstånd att ta bilden, alltid bäst att fråga tänkte jag.
Igår såg jag på ett program på Yle Fem som heter ”100 dagar skärmfri”. Mycket intressant. En kille lämnade ifrån sig mobiltelefonen, återgick till att läsa papperstidningar, hade papperskalender, en gammal icke-smart-telefon, skrev inköpslista med penna på papper osv.
Forskningsresultat förklarade för tittarna vad appar och skärmar gör med oss människor. Jag slöscrollar en hel del, men jag har inte Tik-tok och jag är inte beroende av olika videon. Ändå är ju telefonen med i det mesta man gör. Jag spelar spel på den, den används för att skriva meddelanden på Whatsapp, Messenger… jag läser mejl via den ibland, och behöver den för att sköta bankärenden.
Allt oftare har jag ändå börjat ha telefonen i ljudlöst läge. Jag får mycket mer gjort då. Men hundra dagar skärmfri? Undrar hur det skulle kännas.
Debutsky's Blog - Inne i huvudet på en författare 