Vårliga frågor i Fem en fredag

Då jag är lite språknörd googlade jag om det heter vårig eller vårlig. Enligt Svenska Akademins Ordlista (SAOL) som var lite som en bibel för vår lärare i svenska, numera bortgångne Olle Sirén, är båda orden gångbara i dag. Men ordet vårlig känns rättare för mig

Det är fredag igen och hos Elisa svarar vi på frågor om våren.

Blomsterbilden är i och för sig från juni 2024, men den funkar bra som symbol ändå.

Vilken vårblomma tycker du bäst om?
Jag har många favoriter men till påsken blir det ju lökväxter av olika slag. Krokusen som kommer upp i parken och på soliga platser på gårdar är också jättefin.

Odlar du något, vare sig det är i trädgård, balkong eller inomhus?
Säsongen har inte börjat här än. Men det ska bli försök med minisolrosor och ängsblommor i min odlingsspalt i trädgården. Vad jag placerar i växthuset är ännu lite oklart.

Hur skulle du vilja att din trädgård/balkong ser ut?
Den ska vara lättskött och färggrann. Jag är inte den som jagar ogräs. Jag gillar att vattna och att pyssla sådär lagom, men lite vildvuxet stör inte alls.

Hur har du det med växter där hemma?
Hade ett inlägg om det nyligen. Många grönväxter och så småningom kommer troligen också lite snittblommor eller lökväxter in. Växter är en passion för mig.

Vilka färger tycker du bäst representerar våren?
Alla färger är fina, men ofta blir det gult i påskens blommor.

    Som bonusbild vårens mode på modellen Henry till höger. En arbetsvy för mig från i onsdags då Rina Antas från företaget Tango presenterade en del av vårens och sommarens mode för Lovisanejdens pensionärer och där var också Nya Östis inbjuden 🙂

    Kyrkan är nu inpaketerad

    Här var jag på ett jobb i dag, inne i den inpaketerade kyrkan. Vi har tidigare skrivit om varför den paketerats in. Taket ska fixas, en del av fasaden likaså. Jobbet jag var på i dag var en personintervju med en anställd vid församlingen.

    Den här bilden togs för ett par dagar sedan. Kyrkan från en annan vinkel. Den är nog nu ett av de mest fotograferade objekten i Lovisa. Från olika vinklar, speciellt på avstånd, ser den ut som en skyskrapa.

    Några intensiva dagar med flera intervjuer är det nu. Sedan ska ju artiklarna skrivas också.

    Vi har kommunalval på kommande och samtidigt även välfärdsområdesval i början av april. Så det är ganska mycket kring det just nu med valpaneler och annat sånt.

    Fantasin är det inget fel på

    Nej, jag har inte slutat med mina naivistiska teckningar. Jag har alltid sett bilder i mitt inre, skapat olika berättelser och skämt. Problemet, såsom jag ser det själv, är att jag inte kan rita det exakt såsom jag ser det framför mig.

    Beslöt för en tid sedan att bli mindre sträng mot mig själv också i detta fall. Jag ska börja rita och måla, och jag ska strunta i om någon tycker det jag gör är larvigt.

    Jag hade sett några harar skutta i parken utanför mitt fönster och på granntomten. Ville så gärna se dem igen. Insåg att jag inte kan sätta ut mat i parken för då kommer det kanske också råttor och möss 😀

    Nu köpte jag förstås inga konstgjorda morötter, så de ligger inte där på gräset och skräpar. Men fantasin kände inga gränser. Jag såg också hur Pupuu blev sur när han insåg att morötterna var av plast. Han kastade dem mot mitt fönster och skrek ”Du kan äta dina plastmorötter själv!”

    Men så långt kom jag inte i mina serie av teckningar 😀

    Presenterar i ett annat inlägg katten Stig och visar ett par andra teckningsövningar jag gjort.

    Varför/Därför och lite om krig och fred

    Klimakteriehäxan skrev ett intressant inlägg i måndags. Citat om oro i Kreml.
    Jag säger såsom vår president Alexander Stubb, och många andra… det går inte att lita på Putin och inte just nu på Ryssland överlag.

    En annan sak jag funderade på då jag i dag i nyheterna såg att Putin och Trump skulle samtala via telefon. Varför har de alltid gamla trådtelefoner och lurar i händerna? Äger de inga smart-telefoner eller är de rädda för att Kina ska avlyssna dem 🤣

    Dagens bild har inget med Klimakteriehäxans inlägg att göra, inte ens då jag går över till Varför/Därför-frågorna. Jag tog ett par foton då jag från massagen gick via R-kiosken hem. Jag har nu haft för vana att promenera varje dag. Vanligtvis blir det runt 2000 steg, men ibland betydligt fler.

    Med tanke på i hur dåligt skick mitt knä var för ett år sedan är jag mycket tacksam för att jag kan gå raska promenader i dag. Men jag förtar mig inte och jag är barmhärtig mot mig själv. Hoppas att du också är det mot dig själv ❤

    Gamla posten i Lovisa. Numera finns här bland annat bostäder, en tandläkarstation och kommunikationsföretaget Creative Peak.

    Men nu över till Klimakteriehäxans Varför/Därför, med temat kunskap.

    Varför vet jag inte så mycket om AI /Artificial Intelligence?
    Därför att jag inte är så värst intresserad av fenomenet och det känns lite skumt. Ge inte lillfingret för då tar AI hela handen.

    Varför kan jag aldrig vänja mig vid att läsa instruktionerna först?
    Därför att jag är otålig, saker ska ske snabbt.

    Varför lärde jag mig flera än ett språk?
    Därför att språk alltid intresserat och är bra att kunna. Svenska är mitt modersmål, finska kan jag så gott som fullständigt. Engelskan är väl ok, tyska och franska går så där. Förstår norska, lite danska. Har studerat spanska och ryska, spanskan är starkare, i ryskan kan jag mest glosor.

    Varför kan ingen någonsin förklara fenomenet ”svart hål” för mig?
    Därför att det är helt för stort, svårt att greppa. Sånt som bara gör en tokig om man funderar för mycket. Typ vad finns där universum tar slut?

    Varför har jag så höga krav på föredragshållare? 
    Därför att hans eller hennes uppgift är att hålla mig vaken och intresserad.

    Trees on Tuesdays

    Det var ett tag sedan jag publicerade under denna kategori. Ibland har det nog blivit Trees on Thursdays eller andra dagar också.

    En ståtlig tall i Märlax, invid platsen som ska bli en tillfällig bana för skateboardåkare, tills den riktiga kan byggas på annan plats i staden. Här bakom min rygg gick tidigare Skärgårdsvägen. Den fick sedan en lite annan dragning. 2023 förvandlades nämligen en del av vägen till vändplats för bussarna som kom till Bostadsmässans område. Till vänster om tallen är ingången till en fin park. Och i bakgrunden samma Bastion Ungern som jag visade bild av igår.

    Massage står på programmet i dag. De närmaste tre dagarna fyra jobb för Nya Östis.

    I innebandykvalet möter Tor Limingan Niittomiehet på lördag på bortaplan. Till Liminka är det alldeles för lång väg för att jag ska kunna åka med. Jag har så många artiklar att skriva att jag inte kan offra hela lördagen (start sex på morgonen, match klockan 15-17, hemma kring ett på natten)… Jag vet att hela söndagen krävs för återhämtning efter den långa bussresan, och nu måste jag prioritera de jobbuppdrag jag som frilansare får. Men hemmamatchen på söndag kväll har jag förstås tänkt gå och titta på.

    Glad måndag 17-03-2025

    Ibland kommer veckotidningen som jag fick av mamma i julklapp om fredagar, ibland på måndagar. Hämtade den nyss från postlådan. Det är kallt ute, minus fyra grader låter kanske inte så mycket, men då jag längtar efter våren och sommaren är dessa grader samma som VINTER 🥶

    Men Hemmets Journal gör mig glad. Jag hade många år Året Runt, men tröttnade lite på den och ville testa en annan tidning. Den här läser jag på några dagar, från pärm till pärm.

    Igår var det sol och blå himmel, kallt även då. Men passade på att ta ett foto av Bastion Ungern i samband med att jag fotograferade en annan närliggande plats för en text till Nya Östis om ett nämndbeslut.

    Tycker ju ibland att jag inte har något nytt att komma med i min blogg. Allt har fotograferats… men nåja, nä – det stämmer väl inte. Inget spännande om privatlivet finns heller att berätta, allt lunkar på.

    Ett par män har jag haft kontakt med, men om jag uttrycker mig diplomatiskt så är det mod som saknas från deras håll.

    Att bara träffas i smyg innanför fyra väggar säger jag nej tack till. Jag anser mig vara värd mycket mer än det.

    Ett annat önskemål som jag har, men som verkar svårt att uppfylla, är att mannen ska kunna uttrycka sig i skrift, inte bara prata på.

    En bekant till mig, en man, sade för en tid sedan ”du är för kräsen”. Betyder det att jag inte får ha önskemål och förväntningar? Vi talar ju inte ens om absoluta krav. Ska jag nöja mig med vad som helst som kommer emot på två ben och som kläcker ur sig vad som helst, eller som i värsta fall är helt tyst?

    Nej, nej. Jag går vidare 🥰

    Annorlunda skyltning fortsätter

    bloggkompisen BP efter tio aktiva år som förvaltare av Skyltsöndag lade av slutade kanske en del att visa skyltar, medan andra fortfarande fotograferar sådana och bloggar om dem. Jag har för avsikt att göra lite både och. Hittar jag fina skyltar fotar jag dem, men jag gör det här också på ett annat sätt.

    Mina finska texter har uppskattats av många och här kommer nu många ord, men jag översätter inte alla, det blir för långt. Här kommer ett plock från sommarens evenemang, en lista jag fotade då jag var på ett jobb för en dryg vecka sedan.

    Päivä/päivät = dag/dagar. Således förstår ni att det handlar om Liljendaldagarna, Lovisadagen, Itämeri (Östersjö-dagen) osv. Avoimet puutarhat = öppna trädgårdar. Taiteiden yö = Konstens natt. Ravit = trav.

    Jag borde ha tagit foton i går när vi besökte Sjundeå. I Sjundeå Arena finns en underbar unisex-toalett. Stämningen där är ofta lättsam, lite sådär förvånad i början kanske när män och kvinnor möts. Men det var lätt att börja prata med främmande personer där. Kanske sjundeåborna överlag är pratsamma och trevliga? Jag träffade i alla fall flera som jag gärna hade talat mycket mer med än vad vi nu hann 😀

    Ja och matchen då? Den slutade 2-6 till oss, vilket betyder att vi går vidare i kvalet för att försöka avancera från Finlandsserien till Divarin.

    Hoppa på tåget, till svunnen tid

    Nu hade jag allt lite tur, då lokföraren Åkes tema är Svunnen tid. Jag brukar sällan kolla orden eller temat på förhand, vilket förstås skulle underlätta planering och fotografering på förhand. Men då jag är med i så många utmaningar här i Blogglandia blir det inte av att vara så systematisk.

    Detta platsar också i min kategori Arbetsvyer. Här i festsalen i vårt gamla rådhus, men anor från en svunnen tid, satt jag för en vecka sedan. Då höll Hanna-Reetta Schreck, kvinnodagen till ära, en föreläsning om Sigrid af Forselles som var en av de första kvinnliga skulptörerna från Finland (vilket står på finska på presentationen högst uppe).

    Flera av hennes skulptörer finns i Lovisa stads museums samlingar.

    Bland annat denna som Sigrid formade med väninnan Madeleine Jouvray som modell. Svunnen tid ja, de här kvinnorna levde i slutet av 1800-talet och början av 1900-talet.

    Vi har nu noll grader, sol och blå himmel. Till eftermiddagen ska det mulna till, men just nu är det jättefint väder. Igår fick jag, tack vare solens energi, massor gjort. Diskmaskin, tvättmaskin, dammsugning, brasa i kakelugnen, städade bland papper, fick kartonger med fotografier in i ett skåp.

    I dag ska jag skriva ett par texter till Nya Östis, bland annat nämndbeslut. Sen eftermiddag startar bussen med Torsupportrarna och styr mot Sjundeå, där innebandykvalet fortsätter. Vägen dit är drygt 1,5 timme. Matchen pågår ett par timmar eller lite mer om det blir förlängning och sedan borde vi vara hemma kring klockan 23.

    Steg för steg är dagens tema

    Försöker få till lite symbolik till Fem en fredag hos Elisa. Igår fick vi se en helt otrolig upphämtning av Tor i kvalspelet mot SS Storm från Sjundeå. Gästerna hade en komfortabel ledning med 0–4 efter två perioder. Sedan kom Tor, steg för steg, närmare och upp till 4–4 under sista perioden. Ni må tro att fansen jublade högt. Vi klarade också en utvisning på två minuter i tredje periodens slutskede.

    Sedan var det vi som gjorde segermålet 5–4 och enligt principen, första målet bryter matchen, var det äntligen slut på spänningen då. Imorgon åker vi till Sjundeå och försöker bärga kvalsegern där. Förlorar vi har vi ännu en match hemma på söndag eftersom det är två segrar behövs för att gå vidare i kvalet.

    Steg för steg, minut för minut, gäller också för diskmaskinen i dag. Igår råkade jag av misstag ställa in den på eko-tvätt. Och varför är det så att den är 3 timmar och 40 minuter lång? Det verkar ju inte speciellt ekologiskt. Jag brukar använda ett program som går en halvtimme.

    Jag fick inte programmet nollat på något sätt, men hittade senare en kombination av två knappar som borde kunna fungera som Reset/avstängning/nollning. Nu får jag bara vänta steg för steg, minut för minut, att det här programmet går klart… 🙄

    Så över till Elisas frågor och mina svar.

    När följde du senast ett recept?
    Det händer inte ofta. Jag bakar sällan kakor. Men bakar jag bröd vet jag på ett ungefär hur mycket mjöl och vätska det ska vara och så känner jag att degen får lagom konsistens. Tillreder inte så ofta nya maträtter heller. För de vanligaste jag gör har jag grader, tider för ugnen och ingredienser klara i huvet.

    När fick du senast ge en vägbeskrivning?
    Det brukar hända om somrarna ibland då turister letar efter en specifik adress eller plats.

    När följde du senast instruktioner för att bygga ihop något?
    Min vedställning i höstas. Instruktionerna var enkla. Blir det för många skruvar och lösa delar, typ IKEA-pill, anlitar jag hjälp.

    När fyllde du senast i ett formulär?
    För en dryg vecka sedan då det fanns massor av frågor som skulle besvaras inför sjukhusbesöket och cellförändringarna.

    Vilket spel har de mest komplicerade reglerna?
    Tänkte först på olika brädspel och kom inte på något komplicerat. Eventuellt bridge som jag aldrig spelat men nyligen läst om i Hemmets Journal. Inom sporten finns det väl också rätt många spel/grenar som har svåra regler. Kricket?

      Detta var väl helt onödigt…

      … alltså det här med snön. Något annat onödigt syns inte på bilden.
      Det började snöa i natt och vi har nu två minusgrader och denna ”kyla” ska hålla i sig en vecka, så drömmen om vår och värme känns fortfarande avlägsen. Jag vet… mars är väl en vintermånad, men det är samma sak varje år den här tiden. Längtar SÅ efter sol och värme!

      Veckans marknadsföring av Nya Östis får den här gången bli sidan tre i tidningen. Och så påminner jag förstås om att lösnummer kan köpas från Lehtiluukku. Nya Östis hittas genom att skriva in tidningens namn i ett fält uppe till höger på sajten.

      I dag de vanliga rutinerna med mamma. Handla, hjälpa henne dosera mediciner. Veckorna går fort. Ikväll match för Tor som försöker kvala sig upp till Divari, som är divisionen under högsta ligan.