Våra vattendrag, Lovisa ån virvlar fram

~ Carita Liljendahl ~ 4 kommentarer

Naturen vaknar, våren kommer och det går fort om vi inte är där på plats och kollar allt. Ett regn, en rejält varm dag och allt säger POFF. Inte riktigt än, men snart.

Så jag klädde mig varmt med vindtät jacka som har luva, vantar och plagg i merinoull. Vem vill frysa på sin cykelfärd?

Det är något speciellt med ljudet av vatten som forsar och ljudet av en å eller en bäck där vattnet sakta glider fram. Fåglarna kvittrar och de första vårblommorna kommer upp i jorden.

Har man tur träffar man en och annan bekant att byta några ord med. Här såg jag naturvännerna Eva-Lotta och Anita 🙂

Det blev väl drygt tjugo fotografier i dag och jag känner att jag åter fått lust att sätta in bilder i kategorierna som handlar om natur och Lovisabyggnader. På sidan om kommer en och annan skylt emot och bidrag till Veckans foton och Glad måndag.

Cykelturen blev 3,6 km och antal steg drygt 2000. Gångbron över Lovisaviken gungade så pass att jag helst ledde cykeln där. Desstuom fick jag möte med många som var ute och promenerade och där stod ungdomar och fiskade också 🙂

Här mynnar Lovisa-ån ut under en bro. Den kommer från två håll, så egentligen utgör en del av stadsdelen Garnison en ö. Lite norrut har ån alltså delat på sig och här flyter de två flödena åter samman.

Ingen grönska att tala om ännu, i alla fall inte i träden. Men marken är bar och grön på många håll, och som sagt, de första vårblommorna tittar fram.

Vi har så otroligt fin natur på nära håll här i min hemstad. Helst cyklar jag korta rundor eftersom jag får uppleva så mycket mer då än om jag går till fots.

Snart grönskar det åter invid Lovisaviken

~ Carita Liljendahl ~ 10 kommentarer

Det var ännu rätt blåsigt, kalt och kallt vid Strandparken och Skeppsbro-området invid Lovisaviken. Men isen har gått.

Museibåten Onni är ett trevligt inslag i den maritima miljön. Det är alltså en båt som inte längre används, den sjösätts således inte.

Samma miljö, men sedd mot ett annat väderstreck. Där i den stora vita byggnaden fanns tidigare Bistro Cantor, en restaurang, och i den lilla låga fanns också en krog. Nu är det privat boende.

Tids nog blir det mera liv här, både i Mattssons cafe och vid bryggorna då båtarna lägger till där.

Här har vi en del skyltar på avstånd vid Drottninggatan i Lovisa. Det var nästan ledsamt stillsamt där vid halvtvå-tiden igår. Syrran och jag handlar ändå rätt ofta i bokhandeln, jag visar i ett annat inlägg vilken bok jag köpte där.

Men för att vara med och ha en regelrätt skylt till Skyltsöndag får jag ta fram en som jag hoppas att jag inte publicerade redan i somras. Från evenemanget Lovisa Historiska Hus, utanför Vackerbacka.

Seuraa myös somessa betyder ”Följ även på sociala medier”.

Det är Åke som uppmanar oss visa bilder från veckan som gick.
Christian håller numera i ”Skyltsöndag, trots allt”.

Undrar om han får ont i näbben?

~ Carita Liljendahl ~ 14 kommentarer

Hos Åke är temat VALFRITT och då tänker jag att han inte menar att det ska vara en vik eller ett hav där det inte finns valar.

Vem som bjuder på roligaste temat får Angelgirl avgöra.

Jag tycker att fågeln som hackar på lyktstolpen nere vid Skeppsbro-området är rolig 🙂

Men fritt från valar är nog vår Lovisavik skulle jag våga påstå. Däremot fanns där två svanar som jag inte fick helt bra på bild, men de syns ju ändå.

Det blåste kallt där vid viken, men våren är i antågande och måsarna har kommit. De skriade högt.

Åke nämner också Earth Hour som vi firar ikväll. Då ska det vara släckt här hos mig mellan 20.30 och 21.30. Endast glöden efter en brasa i ugnen och några tända levande ljus.

Och imorgon hörni – SOMMARTID med visarna en timme framåt, mot midsommaren!

Uppmärksamhet, tolkat på olika sätt

~ Carita Liljendahl ~ 14 kommentarer

Dagens bild har inget med Elisas fredagsfrågor att göra.

Temat är UPPMÄRKSAMHET, och egentligen är frågorna rätt svåra tycker jag. Eller jag har ibland svårt att komma på svar, och då kanske jag läser lite hur andra har resonerat, och får aha-upplevelser. Oftast läser jag inte andras inlägg innan jag skrivit svaren själv, men då som frågorna känns kämpiga kan jag göra det.

Pusslar ofta nu i samband med frukosten. I tankarna bearbetar jag då vardagliga saker, allt från glädjeämnen till bekymmer flyger fritt i hjärnan.

I fastekalendern står det att vi ska städa skåp i dag. Föra onödiga saker till återvinning.
För min del blir det inte att transportera till återvinning, då jag inte längre har sådana saker. Jag har ju flyttat ofta de senaste tolv åren.

Men jag har alltid papper och olika prylar att gå igenom och sortera, och sådant som kan slängas. Så idag gör jag det under en timme eller två innan det är dags för fredagsbastun.

Det var molnigt i morse, men nu vid ett-tiden kom solen fram och det är härligt. Hoppas det blir cykelväder imorgon, då kunde jag ta kameran med och rulla iväg en sväng.

Här diskuteras rätt mycket nu om Ukrainas drönaranfall mot olika ryska energianläggningar. Det brinner i Primorsk och några drönare har landat på fel plats, t.ex. i Estland.

Vårt luftrum bevakas nu här i södra Finland av militärhelikoptrar och andra flyg, vars uppgift är att eliminera eventuella drönare, som i och för sig inte är riktade mot oss men som kan förirra sig hit ändå. Så vi kan säga att det är frågan om UPPMÄRKSAMHET.

Vad tappar du fokus på oftare än du vill?
Allt möjligt i vardagen. Då jag städar på en plats upptäcker jag något annat som borde göras på annan plats och så här håller det på. Jag splittras lätt 🙂

Vad går dig oftast helt förbi i vardagen?
Förr var det sådant som händer i naturen under våren då allt går fort. I dag är det nog en hel del nyheter som jag låter gå mig förbi. Orkar inte med allt elände. Kollar nyheter dagligen, men bara mycket korta stunder.

När har du senast haft allas blickar på dig?
På något av de många möten jag deltagit i, och då det varit min tur att säga något.

Vad förtjänar egentligen mer fokus än det får?
Garderoben kanske, klädvård?

Vad borde du ge mindre uppmärksamhet?
Sociala medier, mindre skrollande på Facebook 😂

    Cykeln nu fixad och våren är på gång

    ~ Carita Liljendahl ~ 16 kommentarer

    Hämtade ut min Saga-cykel från lokala sportaffären. Nu är också framdäcket nytt så det är bara att börja trampa.

    Siffer- och statistiknörd som jag är önskade jag att mätaren som visar hur långt jag hade cyklat ifjol skulle nollas.

    Har inget mål för sommaren då vi ser till antal kilometer. Men jag hoppas våren blir så pass varm att jag hinner cykla lite mer än ifjol då det var kallt en lång bit in i maj. Och på något sätt kommer jag att bokföra mina cykelturer, det blir roligare för mig själv då 🙂

    Balansen är inte mer som den var förr, men jag vågar fortfarande cykla. Numera slänger jag ändå inte bara en blick över axeln och korsar vägar hur som helst. Jag stiger av cykeln där det är livlig trafik. Och just det, hjälmen måste jag använda oftare.

    Hade två möten i dag och anhörigvården, så det var fullt program från 11 på dagen till 19.30 på kvällen.
    Det har varit fint väder och äntligen en dag då det inte blåste så mycket.
    Dagarna som blir längre och ljusare, solens strålar som värmer. Sådan glädje det ger!

    Hälsostegen 19–25 mars: 15 150.

    Fastekalendern: Klä dig i svart. Ta ställning mot våld.
    Jag går ofta klädd i svarta leggings och i dag hade jag svart tröja och svartvit tunika. Och jag är mot våld i alla former.
    Har levt i ett våldsamt förhållande, och numera får vi ju dessvärre hela tiden höra/läsa om olika våldsdåd… Flera av dem kan vi inte ensamma avstyra, men vi kan alla ta ställning till och avstånd från alla våldshandlingar.

    Bloggstafetten 2026

    ~ Carita Liljendahl ~ 2 kommentarer

    Idén till att återuppta Bloggstafetten kläcktes av Orsakullan.
    Hon skrev så här den 12 mars: Kommer du ihåg hur man skickade olika awards till varandra förr i begynnelsen av bloggtiden? När man länkade sina vänner, skickade vidare inläggen och på så vis fick chansen att hitta nya bloggare?

    Sedan dess har många andra hakat på och jag har utmanats att delta, bland annat blev jag nominerad av A room of my own och av bloggkompisen BP.

    10 saker om mig som bloggare:

    1) Jag har bloggat sedan september 2009 på WordPress.

    2) Min blogg är inte nischad, jag skriver om helt vardagliga ting och tycker om att visa bilder från min kära hemstad Lovisa.

    3) Jag svarar på alla kommentarer och har manuell granskning på dem för att undvika att det slinker in kommentarer som sårar andra läsare, kommentarer som trycker ner mig eller skräp-kommentarer. Under de senaste åren har det inte kommit något elakt alls, men det känns säkrast att ha kommentarsgranskningen aktiverad.

    4) Jag bloggar till 98 procent via bordsdatorn. Har WP-appen på mobilen och har gjort enstaka inlägg via den. Den är ok att använda, men allt är så smått på telefon…

    5) När jag publicerar detta inlägg har jag skrivit 4059 på raken, alltså 4059 dygn utan avbrott. Jag skriver vanligtvis ett inlägg per dag, ibland två, sällan tre men även det har hänt.

    6) Jag uppskattar alla vänskapsband som knutits via Blogglandia genom åren. De allra flesta av mina vänner här har jag aldrig träffat IRL men några få känner jag personligen.

    7) Jag är statistiknörd och tycker till exempel om att se hur många läsare jag har dagligen, från vilka länder de kommer och vilka inlägg genom tiderna lästs mest.

    8) Jag arrangerar då och då utlottning av små prylar via min blogg. Att delta kostar inget och jag har köpt alla prylar själv, har alltså inga sponsorer för min blogg.

    9) Jag deltar gärna i olika utmaningar, sådana som Skyltsöndag, Veckans foton, Hoppa på tåget m.fl. Har själv genom tiderna startat utmaningen Glad måndag!

    10) Jag förespråkar öppenhet och mod, och brukar visa foton på mig själv, även från mitt hem ibland. Undviker ändå att exponera utomstående, ber alltid om lov för publicering av andras foton eller bilder där människor går att känna igen. Undantaget då bilder som tas i folksamlingar, sådana som enligt journalistreglerna är tillåtna att publicera, t.ex. från allmänna platser.

    Jag utmanar alla bloggare som finns i min bloggroll till höger på startsidan att delta och berätta om sig själva.

    Tankar kring jobb och deltidspension

    ~ Carita Liljendahl ~ 8 kommentarer

    Igår hade vi sol. Då tog jag bilden av installationen och växterna i köket. I dag regnar det, är +5 grader, och människor som går förbi mitt hus hukar under paraplyer.

    Det tar tid att vänja sig vid att alla vardagar inte alltid måste omfatta arbetsuppgifter som ger inkomster. De dagar jag inte jobbar, alltså med inkomstbringande uppgifter, ger mig stundvis dåligt samvete.

    Jag har försökt komma underfund med vad det beror på. Det har inte så långt med ekonomi att göra. Jag känner alltså inte att jag måste jobba precis hela tiden för att klara vardagen. De utgifter jag har månatligen, dem har jag fixat även som deltidspensionär.

    Men kanske det är något som sitter i ryggmärgen. Att jag har jobbat sedan jag var kring arton år. Dag ut och dag in, ofta även helger. Månad efter månad och år efter år.

    Jag har klarat mig utan att lyfta stöd, aldrig gått arbetslös. Det här kan låta helt märkligt för många unga vuxna idag då sysselsättningsläget i Finland är som det är.

    Jag har många vardagsbestyr att få undan i dag. Så därför är det bra med en ”ledig dag”, som ändå inte är ledig. Jag pusslade samtidigt som jag åt frukost. Tände några ljus för att få stämning i ruskvädret. Ska bära in ved och senare elda. Skriva och sända en del mejl. Städa lite här och där. Gå i duschen.

    Jag får öva mig på att skaka av mig känslan av att det jag gör i vardagen inte är lika nyttigt som att jobba och förtjäna pengar.

    Allt det som jag gör här hemma är också viktigt, faktiskt även en del ”måsten”. Skulle jag inte göra allt det här jag inte får betalt för skulle vardagen inte funka.

    Kratta inte, ta det lugnt 😂

    ~ Carita Liljendahl ~ 8 kommentarer

    Ja då, här kan jag sitta och läsa och skriva. Ute är det +5 grader och på dagen blåste det så att sanden yrde och kallt var det. Men cykeln fick jag iväg till sportaffären på vår-service, och lite senare traskade jag till mataffären.

    Hade glömt sätta gummiplupparna på gångstavarnas ispiggar så det lät inte så trevligt när jag gick. När jag kom hem satte jag plupparna på plats.

    Alltså det där med att kratta, det hörde jag på teve nyss där en trädgårdsexpert sa att vi kan beskära grenar av äppelträden nu. Men vi ska absolut inte kratta bort fjolårslöv eftersom det ännu är kallt och insekter övervintrar under dem.

    Inte för att jag hade varit på väg ut för att kratta, men tänkte att om nån av er bloggvänner hastar på med det jobbet, så vänta lite 😉

    En gränd för cyklister och fotgängare om går mellan Mariegatan och Drottninggatan. Jag var på väg hem från cykelaffären då tog fotot.

    Fastekalendern idag: Vem har det svårt just nu. Be för hen.
    Det finns många som har det svårt. Somliga har ekonomiska bekymmer, är arbetslösa – andra har problem med hälsan. någon har mist en nära och kär person. Ensamheten tynger, depressioner liksaså… listan kan göras lång.
    Människor ute i världen har det svårt, med krig och hunger.
    Så det finns många att be för.

    Vacker minnesstund med utställning

    ~ Carita Liljendahl ~ 6 kommentarer

    I söndags arrangerades en postum utställning med konstverk av Robin Fröberg, en profil sedan många år tillbaka i Lovisa. Här fanns allt från målningar till skulpturer och några pärmar med fotografier han tagit under åren.

    Utställningen pågick bara en dag och samtidigt var det en minnesstund över Robin som gick bort i början av februari.

    Som konstnär var han självlärd men arkitektstudier hade tidigare i livet gett honom värdefull perspektivlära.

    Han var mångsidig i valet av motiv. Han fotograferade också mycket under sina resor, inte minst under alla seglatser han gjorde. Många av dem som ensamseglare.

    Jag hade förmånen att få segla med honom i juni 2016 under några dagars tid. Jag skrev om den resan på bloggen och i Nya Östis. Fick många oförglömliga minnen, allt från ett oväder som höll på att sluta dåligt till många givande samtal om kvällarna i ruffen.

    Jag lärde mig också termer som hade med segling att göra, och naturupplevelserna överlag glömmer jag aldrig. Vi hade både medvind och motvind och stiltje under seglatsen, och besöket vid Söderskär fyr blev en extra fin upplevelse.

    Ett av Robins många självporträtt syns här uppe till vänster.

    Det blev några fina timmar där människor som mött och känt Robin genom åren träffades för att ta del av hans verk, och även prata om alla de minnen vi hade av honom.