Glad Svenska dagen!

~ Carita Liljendahl ~ Lämna en kommentar

Det känns skönt att gå mot veckoslutet. Inte för att veckoslut på långa tider utgjort något speciellt för mig, då vi talar om lediga dagar. Som företagare jobbade jag ofta kvällar och veckoslut, och kunde ta mig ledigt mitt i veckan.

Men just nu, den här veckan, får jag ledig tid för mig själv från lördag eftermiddag och över söndagen, kanske även måndag.

Innan jag övergår till ännu en åsiktsgrej, och efter det svarar på Elisas fredagsfrågor, önskar jag alla en glad Svenska Dagen fredagen den 6 november.

Det blir också mitt färgsprakande-november-bidrag, inspirerad av LillaSyster. Hos henne är det sol, blått hav och blå himmel och rött i glaset 😀

Diana hälsade oss igår kväll välkomna till barnkonserten med Raka Bananer i dagiset Pärlan. Hon är alltid så hjärtlig och omtänksam, och barnen fick Svenska Veckan-ballonger. Ett leende och färgglada ballonger piggar upp i novembermörkret.

Ikväll ska jag efter bastun fira Svenska Dagen med Yles sändning på teve. Det kan nog bli ett eller två glas vin också som jag får skåla med. Jag har inte ens en spegel här som jag bor nu (bara i toaletten) så det där med att skåla med sig själv i spegeln blir inte heller av 😀

Temat hos Elisa är, ”Mellan raderna”.

Vad säger ditt sätt att packa om dig?
Jag kan börja packa en vecka innan en längre resa = vill inte stressa i sista sekund, behöver ordning och resa.
Allt viks också ordentligt för att ta så lite plats som möjligt. Något som min ex-make var perfekt med, och jag såg och lärde mig.

Vad är ett tecken på att någon känner sig hemma?
Om jag tänker på vänner som kommer hem till mig, så att de bara ställer av sig skorna och sedan är som om de var hemma. Kan gå till mitt kylskåp, ta ett glas till sig själv, sätter sig i soffan eller i en stol. Blir i alla fall inte och stå rådvill innanför dörren 🙂

Vad kan du avgöra på bara några sekunder?
Om en annan människa är trevlig eller avog. Känner av alla slags vibbar.

Vad avslöjar ett ”oj, vad tiden går!”?
Att kalendern varit lite för full?

Vad hör du mellan raderna när någon säger ”du ser trött ut”?
Kan vara omtanke och sanning. Ordet ”trött” är helt okay, säg bara inte ”gammal och sliten” 🤣

Åsiktsgrejen jag ville ta upp är följande:
Den som vill gå i pension som 65-åring ska få göra det. Här talas det om att höja pensionsåldern till 70 år…

Människan är inte gjord för att jobba så länge, anser jag. Den som VILL jobba tills hen fyller 70 eller 80 eller mer ska få göra det.
Men säg inte att alla måste.
De unga behöver också jobb. De som orkar, de som kan klättra, krypa och bära på saker.

Vi som blir långsammare med åren, som behöver tid för återhämtning, och vi som jobbat över 40 år, vilket jag gjort utan att gå arbetslös eller lyfta något slag av ersättning, ska få gå i pension enligt det system som nu råder.

Amen och tack 🙏

Färgglatt hos mamma

~ Carita Liljendahl ~ 15 kommentarer

En fin bukett som mamma fick i början av veckan då hon hade besök. Det är mitt bidrag till Färgsprakande november idag 🙂

Jag har förhandsröstat i församlingsvalet och tillsammans med syrran som vanligt handlat till mamma och doserat hennes mediciner. Efter en kort paus hemma blir det kvällsjobb igen, en barnkonsert inom ramen för Svenska veckan i Lovisa.

Svenska dagen firas imorgon och den vill jag följa med teven efter att jag badat bastu.

Det blir bara korta inlägg nu då dagarna är späckade med program och passa-tider-fara-hit-och-dit hela veckan 🙂

I väntan på lite mer zen i tillvaron

~ Carita Liljendahl ~ 12 kommentarer

Hos LillaSyster gäller Färgsprakande november och hos Klimakteriehäxan bokstaven Z 🙂

Jag var på en föreläsning igår kväll och där fick jag syn på den här texten på ett bord.

Bilden är så fin med svanarna som är fåglar trogna varandra livet ut.

Så detta är mitt bidrag till att lysa upp den här novemberdagen.

Vad gäller Z så är det en bokstav jag ofta använder då jag t.ex. via Messenger eller Whatsapp förmedlar att det är läggdags. En emoji med Z-bokstäver ovanför huvet, eller enbart ZZZZ (= snark).

Men andra ord på Z?
En zebra har jag aldrig sett i dess naturliga omgivning, men troligen nog i en djurpark 🙂
Zen, ett tillstånd av fridfullhet och närvaro.
Zink, ett kosttillskott jag behöver då och då.

Jag behöver mera zen i tillvaron. Igår konstaterade vi med en bekant att vi ofta vill så mycket, vi hoppas hinna och orka. Vi bokar upp oss på allt möjligt men när dagen för det vi ska medverka i kommer, då har även annat vi måste göra dykt upp och vi varken orkar eller hinner med allt, hur gärna vi än vill.

Vissa åtaganden ser jag som utmaningar, som jag fortfarande lär mig mycket av. Andra saker jag behöver sköta är sådana som händer ihop med min ekonomi.

Och skulle jag inte ibland ha det lite väl stressigt och känna mig pressad, då kanske jag inte skulle förstå att njuta fullt ut av de där dagarna som sedan faktiskt är lugnare.

Men åldern har börjat ta ut sin rätt… så är det bara. Och det är också något jag bör ta i beaktande, acceptera och respektera för att jag ska må bra.

Fullspikade dagar, men färgsprak finns på köksbordet

~ Carita Liljendahl ~ 16 kommentarer

Om jag inte får till något annat färgsprakande de närmaste dagarna, för att kunna delta i LillaSysters utmaning, kan jag alltid visa hur pusslet avancerar.

Men nej, SÅ lätt ska jag inte försöka komma undan. Nog ska jag väl hitta färger annanstans också.

Ja, alltså denna vecka är fullbokad, så till max att jag hade glömt ett möte jag skulle ha angående mina små försäkringar i dag… Men förståelsen i den lokala banken var stor och jag fick en ny tid om två veckor. Annars har det varit jobb halva dagen och nu återstår ännu ett kvällsuppdrag.

Svenska veckan firas i Lovisa och jag har en del frilansuppdrag i samband med det.

Frissabesök väntar, ett kampanjmöte, församlingsvalets förhandsröstning, musikteater, språkcafé, innebandy.
Det ska bli kallare ute och jag har tyvärr svårt att hitta lediga timmar då jag är hemma så mycket som krävs för att jag ska hinna elda. Så livet är just nu verkligen som på bordet – ett pussel!

Glad och färgsprakande måndag! 02-11-2026

~ Carita Liljendahl ~ 18 kommentarer

Tidig väckning, och inför sådan blir det alltid knagglig sömn för mig. Sover nästan aldrig tills klockan ringer. Den skulle ha ringt 7.30 (ja, det är supertidigt för mig, sover helst gärna till nio eller tio) – men jag vaknade redan före sju…

Sotaren var, som sig bör, punktlig och knackade på våra dörrar runt klockan 08. Sedan for han upp på taket och efter det besöker han fem bostäder som har eldstäder i detta hus. Otroligt viktigt arbete!

För att pigga upp grå november månad har bloggkompisen LillaSyster en utmaning som heter Färgsprakande november. Min första bild idag, en plantering utanför en ganska nyöppnad affär, har ju en del färgglada element. Detsamma gäller planteringarna på pappas grav där vi lade ner ljus i lördags.

Att pappa varit borta över 48 år är förstås inget som gör mig glad, men jag är glad och tacksam för det att jag och min syster fortfarande kan gå till hans grav och att mamma då och då orkar följa med.

På muminkalenderns novemberbild ser Lilla My och Mumintrollet mer förvånade och smått förskräckta ut, men vem skulle inte vara det då snöflingorna börjat falla. Figuren till höger ser däremot ganska nöjd ut. Han har fått fisk! Mig skulle han inte få ut på isen vintertid, det där med pimpelfiske är inte alls min grej 😀

Och så har vi också i Mumindalens väderbok kommit till november. Lite orange piggar ju upp då texten beskriver en grå morgon då den första snön faller i dalen. Jag hoppas vi får vänta länge på snön här. + 8 grader har vi nu, det är mulet och kanske faller ett duggregn. Får gärna fortsätta så här fram till februari 😀

Så var vi inne i november

~ Carita Liljendahl ~ 6 kommentarer

… och bilden från Muminkalendern kommer imorgon eller någon annan dag i början av månaden 🙂

Skyltsöndag och tummen upp för Riihimäki, eller för ABC-stationen där. På väg hem från en bortamatch i Tavastehus den 18 oktober. Sur förlust då och lika sur i dag då vi var i Nurmijärvi.

Men, skam den som ger sig. En gång Tor, alltid Tor. Har följt Lovisa Tors innebandy sedan 1999-2000 så det har ju varit både uppförsbackar och nedförsbackar, glädje och sorg genom åren. Att vara hängiven supporter är en livsstil helt enkelt, och många av de unga som spelar i laget i dag hade ju inte ens sett dagens ljus då jag började följa Tor 💙💛

Efter matchen. Förlust 5-3 för Lovisa Tor. Lagen tackar varandra.

En del av byggnaden där Arkadia-hallen finns, där matchen spelades i Nurmijärvi.

Jag är ju inte nu på sprittande glatt humör efter förlusten, men vill vara med i Åkes Veckans foton och även i Skyltsöndag. Och LillaSysters tema Färgsprakande november tål att tänka på! 🙂

Ska man se nåt positivt med dagens resa, så a) matchen började kl 13 så vi for iväg kl. 11 och var hemma före 16.30 🙂 b) vi har alltid trevligt i bussen, där hörs sällan något gnäll (en del matchanalyser hör ändå till) c) det kommer nya matcher, det här var bara EN i mängden av tusen 💙💛

Jag har en vecka framför mig med oerhört späckat schema. Är inte riktigt van vid sånt numera. Väckningar sex morgnar på raken, vikariat, frilansjobb, anhörigvård, andra engagemang… pustar redan nu! Men, hoppas att veckan som börjar den 16 november kan bli lite lugnare 🙏

Halloweenstämning i Lovisa

~ Carita Liljendahl ~ 24 kommentarer

Det blev inte en hall-och-vin bild härifrån, för i min hall finns nu enbart en vedlår, några mattor på golvet, krokar för kläder och saker på väggarna och några skåp. Där skulle vinet i och för sig hålla rätt temperatur så här på hösten. Har ingen värme på där och ännu är det inte minusgrader ute heller 🙂

Hos Hardom Bröd mötte vi den här figuren bakom disken. Först sa jag ”huj” men sedan vågade jag stanna och köpa det jag ville ha 😀

När vi tog mamma med på kaffe till servicestationen Garnis fanns det här benranglet på en dörr. Där var trevliga och fina prydnader, inget jätteläskigt, men ändå sa 92-åriga mamma ”usch”. Annars trivdes hon bra och tyckte att såväl kaffe som sockermunk var goda.

Det här får mig att tänka på den diskussion som jag sett föras bland annat på Facebook. ”Halloween på äldreboende, men för vem?” Ja, vem gläds av det, vem skräms av det? Om en vårdare går in i ett rum klädd till ett spöke eller nåt annat skrämmande och ropar ”buhuu”. Kanske hen inte då ska förvänta sig att en äldre skrattar och ropar ”så kul!”

Halloween råkar i år också infall på samma dag som Alla helgons dag. Vi satte ljus på pappas grav, men jag publicerar inte den bilden här, får bli till en annan gång. För det handlar ju om vitt skilda saker. Att ha kul och skrämmas på Halloween, pynta med spöken eller dödsskallar, benrangel och spindelnät – eller att minnas nära och kära som gått bort.

Sista frågan i kalendern ”31 days of October gratitude” lyder
Vad är du mest tacksam för i dag?
Samvaro med mor och syster, att jag fått uppleva ytterligare en dag på denna jord, att jag har ett hem där jag trivs och där jag nu ikväll eldar en brasa, pusslar och har tända ljus.

Fem en fredag vill ha omväxling

~ Carita Liljendahl ~ 14 kommentarer

Och Elisa som håller i utmaningen ”Fem en fredag” är i Finland, på höstlov i Tammerfors. Hurra!
Önskar henne och familjen en trevlig vistelse och välkomna tillbaka. Kanske någon sommar till Lovisa? Ligger ju inte alls långt från Helsingfors.

Hon har valt ”Omväxling” till dagens tema.

På bokmässan hittade jag denna dekoration. Imorgon firar vi Alla helgons dag och då infaller också Halloween. I år råkar de firas på samma dag.

Vad är det bästa med att komma bort hemifrån?
Trivs så bra i mitt hem att det inte känns rätt att säga att det känns bra med att komma bort. Men korta resor i goda vänners lag, med buss till någon mässa, på annan utflykt, på innebandyns bortamatchresor – att få se nya vyer och kanske träffa nya människor.

Vad är roligast att upptäcka av en slump?
Något roligt att fotografera och kunna visa på bloggen.

Vad saknar du först när du är hemifrån?
Mera space för det man har med sig, att bo i kappsäck är inte alltid så tjohejsan 🙂

Vad blir roligare när man gör det någon annanstans?
Tveklöst alltid roligare att äta tillsammans med andra på bar eller restaurang, än att äta ensam hemma.

Var spenderar du mest tid efter hemmet?
På frilansuppdrag eller på innebandymatcher och -resor.

Pusslet avancerar. Nu är jag inne på en del av de stora ballongerna 🙂

Nästsista frågan i tacksamhetskalendern lyder
Vilken fin sak överraskade dig denna månad?
Att oktober månad varit så varm. Ingen snö, ganska många soliga dagar och temperaturer på mellan +7 och +15 grader. Tack ❤

Efter torsdag, behövs fredagsvila

~ Carita Liljendahl ~ 16 kommentarer

Trevliga klistermärken, förstås med jultema, landade i köpvagnen i dag i Tokmanni. Värmeljus och blockljus likaså. Och inte lyckades jag gå förbi den stora stapeln med Fazers chokladplattor till specialpris heller.
”Inte köpa” sa en som var med mig i affären, och avsåg nog sig själv, och hen köpte inte. Men jag köpte, tre till mig själv och två till mamma med hennes favoritsmak.

I en annan affär fick jag syn på en trevlig bekant, en man som jag inte sett på länge. Vi hade gärna utbytt några ord och en kram, men se nej! Det var rusning just då i affärens infart och utfart… inget läge att stanna upp, vilket vi båda senare ondgjorde oss över via en social privat kanal 😀

I den affären var det rusning av andra orsaker än ”kaffe till specialpris” som S-Market och Tokmanni hade. Kaffet är dyrt i Finland, om du vill ha Juhla Mokka betalar du vanligtvis nästan tio euro för ett paket på 500 gram. Nu fick kunden två per hushåll från både S och T, så gissa om där var rusning 🙂 Jag som inte dricker kaffe själv kunde köpa fyra paket. Två till mitt hushåll som gavs till mor och två med mors bankkort till mor själv 🙂

I dag hade vi Nya Östis-skribenternas månadsträff på restaurang Fylla, och där har jag fotat ett antal trevliga Halloween-prydnader.

Den här dagen brukar ofta ha så späckat program att fredagsvila behövs. Med åldern har det här med återhämtning blivit allt mer viktigt.

Tacksamhetskalenderns fråga 29 oktober.
Vad uppskattar du hos dig själv?
Att jag strävar till att vara öppen och ärlig om allt, även svåra saker. Jag tycker inte om att bråka, men jag förstår att det är viktigt att också kunna ta fajter ibland, att inte bara dra sig undan, tiga om det svåra.
Men så där annars, talar vi om utseende? Tycker om mina armar, mina ben och min rumpa 🤣

Här är vi ute i god tid – och så kom vi fram till Y!

~ Carita Liljendahl ~ 16 kommentarer

Hur galet som helst! Glad Runebergs-dag!

Ja, men vadå att den firas först den 5 februari?
Här gäller det att vara ute i god tid, också så god tid att bäst före datum närmar sig den 28.10.2026 och tårtan säljs till nedsatt pris!

Väntar vi till 5 februari kanske vi blir helt UTAN tårtor. Full fart på nu bara så att tomten inte äter upp allt, för snart springer han i affärerna. Halloween är ju strax ett minne blott men alla vill ha godsaker ändå, hallå!

Och när vi en gång är i farten tycker jag vi kan ta in fastlagsbullarna också, fastän den tisdagen infaller i slutet av februari.

Och varför inte börja tänka på påskäggen också? 🤣

Hos Klimakteriehäxan, vars blogg ni absolut ska besöka, klicka på länken så kommer ni dit – är det idag bokstaven Y som gäller. Snart har vi gått genom hela alfabetet och så får vi se om hon hittar på nya utmaningar efter veckan med Ö.

Det ska vara ord som börjar på Y och som sprider positiva vibbar.

YRVÄDER Gillar om barn, eller vuxna med barnasinnet i behåll, är små yrväder. Och ibland är det mysigt med snöyra, men i måttliga mängder 🙂

YLLESTRUMPOR Varma och sköna nästan året om men speciellt nu från hösten till våren i mitt kära hem som finns i ett gammalt trähus.

YMCA Blir alltid lika glad av att höra den låten med Village People.

Tacksamhetskalenderns fråga den 28 oktober.
Vilken helt vanlig sak tar du ofta för given?
Detta med rent vatten direkt från kran, ett svar jag ger ofta. Men kanske även det att få vakna upp till en ny dag. Det är väl inte trots allt så självklart att vi gör det?