Cykeln nu fixad och våren är på gång

~ Carita Liljendahl ~ Lämna en kommentar

Hämtade ut min Saga-cykel från lokala sportaffären. Nu är också framdäcket nytt så det är bara att börja trampa.

Siffer- och statistiknörd som jag är önskade jag att mätaren som visar hur långt jag hade cyklat ifjol skulle nollas.

Har inget mål för sommaren då vi ser till antal kilometer. Men jag hoppas våren blir så pass varm att jag hinner cykla lite mer än ifjol då det var kallt en lång bit in i maj. Och på något sätt kommer jag att bokföra mina cykelturer, det blir roligare för mig själv då 🙂

Balansen är inte mer som den var förr, men jag vågar fortfarande cykla. Numera slänger jag ändå inte bara en blick över axeln och korsar vägar hur som helst. Jag stiger av cykeln där det är livlig trafik. Och just det, hjälmen måste jag använda oftare.

Hade två möten i dag och anhörigvården, så det var fullt program från 11 på dagen till 19.30 på kvällen.
Det har varit fint väder och äntligen en dag då det inte blåste så mycket.
Dagarna som blir längre och ljusare, solens strålar som värmer. Sådan glädje det ger!

Hälsostegen 19–25 mars: 15 150.

Fastekalendern: Klä dig i svart. Ta ställning mot våld.
Jag går ofta klädd i svarta leggings och i dag hade jag svart tröja och svartvit tunika. Och jag är mot våld i alla former.
Har levt i ett våldsamt förhållande, och numera får vi ju dessvärre hela tiden höra/läsa om olika våldsdåd… Flera av dem kan vi inte ensamma avstyra, men vi kan alla ta ställning till och avstånd från alla våldshandlingar.

Bloggstafetten 2026

~ Carita Liljendahl ~ 2 kommentarer

Idén till att återuppta Bloggstafetten kläcktes av Orsakullan.
Hon skrev så här den 12 mars: Kommer du ihåg hur man skickade olika awards till varandra förr i begynnelsen av bloggtiden? När man länkade sina vänner, skickade vidare inläggen och på så vis fick chansen att hitta nya bloggare?

Sedan dess har många andra hakat på och jag har utmanats att delta, bland annat blev jag nominerad av A room of my own och av bloggkompisen BP.

10 saker om mig som bloggare:

1) Jag har bloggat sedan september 2009 på WordPress.

2) Min blogg är inte nischad, jag skriver om helt vardagliga ting och tycker om att visa bilder från min kära hemstad Lovisa.

3) Jag svarar på alla kommentarer och har manuell granskning på dem för att undvika att det slinker in kommentarer som sårar andra läsare, kommentarer som trycker ner mig eller skräp-kommentarer. Under de senaste åren har det inte kommit något elakt alls, men det känns säkrast att ha kommentarsgranskningen aktiverad.

4) Jag bloggar till 98 procent via bordsdatorn. Har WP-appen på mobilen och har gjort enstaka inlägg via den. Den är ok att använda, men allt är så smått på telefon…

5) När jag publicerar detta inlägg har jag skrivit 4059 på raken, alltså 4059 dygn utan avbrott. Jag skriver vanligtvis ett inlägg per dag, ibland två, sällan tre men även det har hänt.

6) Jag uppskattar alla vänskapsband som knutits via Blogglandia genom åren. De allra flesta av mina vänner här har jag aldrig träffat IRL men några få känner jag personligen.

7) Jag är statistiknörd och tycker till exempel om att se hur många läsare jag har dagligen, från vilka länder de kommer och vilka inlägg genom tiderna lästs mest.

8) Jag arrangerar då och då utlottning av små prylar via min blogg. Att delta kostar inget och jag har köpt alla prylar själv, har alltså inga sponsorer för min blogg.

9) Jag deltar gärna i olika utmaningar, sådana som Skyltsöndag, Veckans foton, Hoppa på tåget m.fl. Har själv genom tiderna startat utmaningen Glad måndag!

10) Jag förespråkar öppenhet och mod, och brukar visa foton på mig själv, även från mitt hem ibland. Undviker ändå att exponera utomstående, ber alltid om lov för publicering av andras foton eller bilder där människor går att känna igen. Undantaget då bilder som tas i folksamlingar, sådana som enligt journalistreglerna är tillåtna att publicera, t.ex. från allmänna platser.

Jag utmanar alla bloggare som finns i min bloggroll till höger på startsidan att delta och berätta om sig själva.

Tankar kring jobb och deltidspension

~ Carita Liljendahl ~ 2 kommentarer

Igår hade vi sol. Då tog jag bilden av installationen och växterna i köket. I dag regnar det, är +5 grader, och människor som går förbi mitt hus hukar under paraplyer.

Det tar tid att vänja sig vid att alla vardagar inte alltid måste omfatta arbetsuppgifter som ger inkomster. De dagar jag inte jobbar, alltså med inkomstbringande uppgifter, ger mig stundvis dåligt samvete.

Jag har försökt komma underfund med vad det beror på. Det har inte så långt med ekonomi att göra. Jag känner alltså inte att jag måste jobba precis hela tiden för att klara vardagen. De utgifter jag har månatligen, dem har jag fixat även som deltidspensionär.

Men kanske det är något som sitter i ryggmärgen. Att jag har jobbat sedan jag var kring arton år. Dag ut och dag in, ofta även helger. Månad efter månad och år efter år.

Jag har klarat mig utan att lyfta stöd, aldrig gått arbetslös. Det här kan låta helt märkligt för många unga vuxna idag då sysselsättningsläget i Finland är som det är.

Jag har många vardagsbestyr att få undan i dag. Så därför är det bra med en ”ledig dag”, som ändå inte är ledig. Jag pusslade samtidigt som jag åt frukost. Tände några ljus för att få stämning i ruskvädret. Ska bära in ved och senare elda. Skriva och sända en del mejl. Städa lite här och där. Gå i duschen.

Jag får öva mig på att skaka av mig känslan av att det jag gör i vardagen inte är lika nyttigt som att jobba och förtjäna pengar.

Allt det som jag gör här hemma är också viktigt, faktiskt även en del ”måsten”. Skulle jag inte göra allt det här jag inte får betalt för skulle vardagen inte funka.

Kratta inte, ta det lugnt 😂

~ Carita Liljendahl ~ 6 kommentarer

Ja då, här kan jag sitta och läsa och skriva. Ute är det +5 grader och på dagen blåste det så att sanden yrde och kallt var det. Men cykeln fick jag iväg till sportaffären på vår-service, och lite senare traskade jag till mataffären.

Hade glömt sätta gummiplupparna på gångstavarnas ispiggar så det lät inte så trevligt när jag gick. När jag kom hem satte jag plupparna på plats.

Alltså det där med att kratta, det hörde jag på teve nyss där en trädgårdsexpert sa att vi kan beskära grenar av äppelträden nu. Men vi ska absolut inte kratta bort fjolårslöv eftersom det ännu är kallt och insekter övervintrar under dem.

Inte för att jag hade varit på väg ut för att kratta, men tänkte att om nån av er bloggvänner hastar på med det jobbet, så vänta lite 😉

En gränd för cyklister och fotgängare om går mellan Mariegatan och Drottninggatan. Jag var på väg hem från cykelaffären då tog fotot.

Fastekalendern idag: Vem har det svårt just nu. Be för hen.
Det finns många som har det svårt. Somliga har ekonomiska bekymmer, är arbetslösa – andra har problem med hälsan. någon har mist en nära och kär person. Ensamheten tynger, depressioner liksaså… listan kan göras lång.
Människor ute i världen har det svårt, med krig och hunger.
Så det finns många att be för.

Vacker minnesstund med utställning

~ Carita Liljendahl ~ 6 kommentarer

I söndags arrangerades en postum utställning med konstverk av Robin Fröberg, en profil sedan många år tillbaka i Lovisa. Här fanns allt från målningar till skulpturer och några pärmar med fotografier han tagit under åren.

Utställningen pågick bara en dag och samtidigt var det en minnesstund över Robin som gick bort i början av februari.

Som konstnär var han självlärd men arkitektstudier hade tidigare i livet gett honom värdefull perspektivlära.

Han var mångsidig i valet av motiv. Han fotograferade också mycket under sina resor, inte minst under alla seglatser han gjorde. Många av dem som ensamseglare.

Jag hade förmånen att få segla med honom i juni 2016 under några dagars tid. Jag skrev om den resan på bloggen och i Nya Östis. Fick många oförglömliga minnen, allt från ett oväder som höll på att sluta dåligt till många givande samtal om kvällarna i ruffen.

Jag lärde mig också termer som hade med segling att göra, och naturupplevelserna överlag glömmer jag aldrig. Vi hade både medvind och motvind och stiltje under seglatsen, och besöket vid Söderskär fyr blev en extra fin upplevelse.

Ett av Robins många självporträtt syns här uppe till vänster.

Det blev några fina timmar där människor som mött och känt Robin genom åren träffades för att ta del av hans verk, och även prata om alla de minnen vi hade av honom.

Kvällens lugn, brasa och pussel

~ Carita Liljendahl ~ 2 kommentarer

Brasan visar jag inte bild på, men däremot en detaljbild av pusslet 🙂

Jag finner ett sällsamt lugn i det, då jag sitter vi pusselbordet och låter tankarna flyga fritt. Genom åren har jag insett att jag kan lösa mig från stressiga och krävande situationer då jag pusslar.

Ibland kan ta det en timme innan jag förstår att det är till pusslet jag ska gå. Så fort som jag kan lämna datorn, då jobben är gjorda.

Det är inte möjligt för mig att helt koppla bort arbetsuppdrag. Jag har ju bara en liten deltidspension och på den allena lever jag inte. Men med hjälp av besparingar och många bäckar små av frilansuppdrag har jag hankat mig fram.

Jag litar på att livet bär 🙏

Det mest värdefulla för mig själv är att jag får vara den jag är. Göra det jag vill. Leva hur jag vill. Äta och dricka vad jag vill, sova, vaka när jag vill.

Jag behöver inte vara duktig. Jag måste inte för någon annan i världen visa en fasad som inte finns.

Här är paprikaplantorna på gång, en kall vinter till trots och inte har jag nån supervärmebölja inomhus heller 😀

Jag ska låta dem växa ännu och sedan se vilka som plockas upp och planteras om. Där är väl kring tretton som grott, men jag tycker det är bra om jag får fem plantor från detta. Vad anser ni? Om det finns experter på paprikaplantor där ute 🙂

Fastekalendern idag: Vad är du tacksam för?
Allt det jag nämnde här nyss. Att jag har ett jobb och att jag ensam klarar min ekonomi.
Att jag har hälsan (tror jag), och kan stiga upp från sängen varje dag.
Att jag har vänner.
Även tacksam för den inre styrka som burit mig genom alla år, genom olika svårigheter. Något slag av envishet, en visshet som vuxit till en insikt om att jag är bra som jag är.
Kunde göra tacksamhetslistan lång 🙏💕

Glad måndag! 23-03-2026

~ Carita Liljendahl ~ 20 kommentarer

Nästsista måndagen i mars, och på söndag går vi över till sommartid. Härligt!
April förutspås bli kall hos oss med nätter mellan -1 grad och +4 och dagarna visar inget mer än +4 eller +9 fram till valborgsmässoafton. Den prognosen hoppas jag verkligen att är helt åt skogen…

Men det skulle inte vara klagovisor och ett evigt tjat om vädret nu 🙂

Om ett par veckor har vi påsk, och prydnader av alla de slag har redan börjat dyka upp. Man blir glad av allt det gula och gröna, och alla små söta fåglar eller roliga tuppar. Den här bordsprydnaden hittade jag på Café Favorit. Där har personalen pyntat lite i fönstren också.

Och ett par vitsar piggar väl upp 🙂

Dessutom kan jag berätta att jag bad min väninna Marina agera Fru Fortuna då jag lottade ut klistermärkena med Muminmotiv. Vinnare blev Anki – stort grattis till henne!

Ny utlottning arrangeras lite senare, jag har en magnet med Lovisamotiv som en annan väninna varit med om att ta fram till försäljning. Köpte en sådan redan för en tid sedan och snart ska den lottas ut.

Några timmar ägnas idag och redaktionellt arbete. Önskar er alla en bra och förhoppningsvis solig måndag! 🙏🌞

Veckans foton, veckans skylt, arbetsvyer…

~ Carita Liljendahl ~ 12 kommentarer

Arbetsvy från i måndags. Något som jag skriver om i en av april månads nummer i Nya Östis.

Jag har själv jobbat här, på den tiden som här fanns Shells servicestation i slutet av 1980-talet. Medan gamla stationen rivdes, och den nya som syns på bilden här byggdes, jobbade vi i gamla Köttkontrollen, som fanns i den röda tegelbyggnaden. Där har senare en tvätthall för bilar byggts.

Oj oj, alla minnen jag har från tiden på Shell… det blev inte många år där innan jag började jobba som journalist, men det skulle kunna bli en bok ändå. Samtidigt som jag tror att många tycker det är tacksamt om det INTE blir en bok av alla de minnena 😂

Professordeutsch-Christian brukar rubricera sina inlägg med ”Skyltsöndag trots allt & veckans foton”. Med det sammanflätas ju mycket. Veckans foton och Skyltsöndag finns också hos Åke.

Det här med att fota hejvilt utan planering har sina sidor… Det blir ju rätt splittrat men det är väl ändå hyfsad vardagsdokumentation.

Det är ju inte alltid så vackert med allmänna ”skyltningsplatser” så ingen städar bort gamla nitar och pappersrester, men det är vad det är. Äkta vardag.

Ramen blev klar igår den 21 mars. Efter det har jag kommit rätt långt fastän det inte syns här 🙂
Speglingen i glasskivan blev rätt trevlig.

Är det skyltsöndag så är det, och då bjuder jag på två skyltar denna vecka. Den sista här under är ju lite Favorit I Repris från Café Favorit.

Blandade bilder och ordet är LÅNG

~ Carita Liljendahl ~ 13 kommentarer

Det får bli lite blandade bilder i dag så att jag får undan sådana jag bara knäppt i förbifarten. I måndags fotade jag vår busstation i funkisstil. Här finns nu också taxin inhyrda och en lunch-grill-restaurang. Här har funnits busstationens väntrum och biljettförsäljning, Matkahuoltos paketmottagning, olika kafeterior, en blomkiosk för länge sedan, försäljning av hantverk och under coronatiden gavs vaccin här.

Byggnaden är skyddad och bra så!

Hos Åke är ordet i utmaningen Hoppa-på-tåget LÅNG. Jag tycker att det här är en kriminellt lång beskrivning och innehållsdeklaration av vaginalt östrogen. Bokstäverna är små, behöver nästan förstoringsglas för att läsa allt och har inte orkat läsa precis allt ännu… Men gott folk, vad tycker ni?

Klart att allt detta görs ”för säkerhets skull”. Läser användaren inte ska hon inte komma och säga att hon inte visste att hon inte fick stoppa ”katten i mikrovågsugnen för att torka”… En klassiker jag hört från USA. Det stod inte i användningsmanualen för mikrovågsugnen att man inte fick torka våta katter där. Katten kanske dog? Djurets ägare fick ersättning från försäkringen? Eller är det bara en skröna?

Hur som helst. Detta är i alla fall mitt bidrag till dagens tema: LÅNG!

Arbetsvy. Många kan nog nu tänka att det var sjutton så mycket hon blir bjuden på.
”Hörru journalist! Det finns inga gratis luncher!”
”Nä, nä, men gratis kaffe och bärpaj finns det. Då bokkaféet firar 300 intervjuer!”

Dagens väder: Sol och kring +9 grader, just nu vid 17-tiden +6.
Fastekalendern: En värld där alla har likadana sockor – vad tråkigt! # RockaSockorna

Ramen börjar forma sig, och så är det fredag igen!

~ Carita Liljendahl ~ 20 kommentarer

Elisa skriver på sin blogg att veckorna går fort och att till och med hennes son, som annars ibland tycker tiden går långsamt, säger att tiden bara rusar nu. Jag svarar i slutet av inlägget på hennes Fem en fredag-frågor som har med REAKTIONER att göra.

Det är vårdagjämning i dag. Solen lyser, datorns väderprogram meddelar att det är +4 nu på morgonen men att det kan bli upp till +9. Det ser jag fram emot! Det finns också gott om pollen från alen just nu, och jag känner ibland av det. Nyser och måste snyta mig, men tillsvidare är de reaktionerna lindriga.

Jag kom igång kring nio på morgonen och stängde värme-elementet då jag vet att solen värmer huset på dagen. Lät solen flöda in i köket, flyttade krukan med paprikaplantorna till en varm och solig plats.

Åt frukosten vid pusselbordet där jag kom igång med ramen. Har ett måttband som hjälp i början så att jag vet att då höjden är 49 cm och bredden är 68 cm har jag rätt storlek. Jag kanske inte har hittat alla kantbitar, men det vet jag senare i dag eller imorgon.

Nyss hade jag en talgoxe som kom och knackade på mitt fönster här som jag sitter vid datorn. Jag undrar vad hen ville säga. Kanske att det är vårdagjämning, härligt väder och att hen har överlevt vintern trots att jag inte fått mata fåglar här. Kanske den rentav kommit flygande från mamma för att tacka för all mat vi lade ut där?

Vad var det senaste som gjorde att du rynkade på näsan?
Stod och väntade på en person utanför ett kafé och där gick ett stort fordon på tomgång. Dieseln luktar verkligen illa.

Vad var det senaste som fick din hjärna att explodera?
Inget såvitt jag minns. Hjärnan verkar hel fortfarande 🙂

Vad fick dig senast att rulla på ögonen?
Rullar på ögonen och suckar rätt ofta då jag läser ogenomtänkta kommentarer på Facebook.

Vad gjorde att du senast släppte loss?
Det är inte så mycket rajtan-tajtan-släppa-loss numera, så jag kommer inte på vad jag skulle kunna påstå att fått mig att släppa loss.

Vad har nyligen varit en nagel i ögat?
Klumpiga kommentarer av personer som inte tänker innan de uttalar sig/skriver något kan te sig irriterande.