Glad måndag! 03-08-2026 Nu med några Hudö-foton

~ Carita Liljendahl ~ 14 kommentarer

I dag blir det fler bilder från gårdagens besök på Hudö. Vår Fishing Taxi syns i bakgrunden. Vi var tio personer plus båtföraren i vår båt, men ön besöktes under förmiddagen och eftermiddagen av flera andra båtfarare.

Den här måndagen började ändå lite tveksamt. Jag gick in på bankkontot och varken pension eller skatteåterbäring hade kommit in. De kan tydligen betalas längs dagen, finns inte nödvändigtvis där klockan 00.01 🤔

Jag har aldrig förr kollat kontot så tidigt som 08.15 tror jag 😂

Nåväl, vi hoppas att vi alla får en glad måndag. Den här utmaningen fick sin början för 566 veckor sedan, då jag kom på att vi alla på olika sätt kan visa glada eller roliga bilder på måndagar, eller berätta något trevligt som hänt.

Måndagen är ju så där allmänt sett lite styvmoderligt behandlad. Suck och stön, ny vecka börjar… en massa jobb väntar, det är låååångt till fredag och helgen, som är ledig för de flesta.

HÄR finns länkar till andra som är med i Glad måndag, ofta eller ibland, eller som varit med nån gång. De är en del av mina bloggvänner, alla värda ett besök.

Om måndagar må vi tänka hur vi vill, men kanske vi ska vara glada för att vi FÅR vakna till en ny dag. Solen råkar lysa hos oss, kl. 9 på morgonen är det +17 grader. Det kan också vara trevligt att HA ett jobb att gå till, även om det känns som suck-och-stön ibland. Alla är inte glada pensionärer än, och att gå arbetslös kan tära på både ekonomi och självkänsla.
Men givetvis är allt vi känner och upplever individuellt!

Här ser vi Hudö-stranden på avstånd.

Glada sommarminnen att leva på och titta tillbaka till längre fram i höst och under vintern ❤

Någon/några har samlat fjädrar som fåglar tappat och snäckor som hittats i sanden, och bildat ett litet monument av dem.

Veckans foton, icke att förglömma!

~ Carita Liljendahl ~ 3 kommentarer

Jag lyckades med en tupplur! Kors i taket, brukar man säga här hos oss.
Tänk om det blir en vana! Om det skulle funka så att jag inte blir helt bortblandad med tid och rum, och om jag sedan kan sova bra på natten – då har jag inget emot att ”lura tuppar” 🙂

Bloggkompisen Nacka-Åke vill att vi ska visa foton som tagits under veckan och här kommer några!

Onsdag 29 juli. Jag skulle bara fota kättingarna vid gångbron och speglingarna i vattnet, men så ser jag att jag fick en liten fågel med på bilden!

Bilden nedan. Stenparken, samma dag, den 29 juli.

Torsdag 30 juli. Lite dubbelhaka och skrynklor här och där, men känner mig ändå som en sommarblomma lik de fina blomstren på bilden, och glad var jag på Skeppsbron där jag käkade med en kollega.

Söndag 2 augusti. En underbar dag, eller några timmar, till havs och sedan två timmar på Hudö där jag tog sommarens första dopp i havet.
Visar senare under instundande vecka fler bilder från utflykten.

Äntligen – ett dopp i havet!

~ Carita Liljendahl ~ 16 kommentarer

Det är länge sedan jag badade i havet, men i dag blev det äntligen gjort!

För att det ska ske ska det vara en botten med fin sand. Om där finns stenar så får de inte vara sådana man riskerar snubbla eller halka på. I dag var det här ute vid Hudö säkert +20 grader i vattnet, eller varmare – jag vet inte. Jag kan gå i även om det är kallare än så, men det här med havets botten är viktigt.

Om det inte är kaklat 😂ska det vara sand.

Med den här båten tog vi oss från Skeppsbron till Hudö, en färd på ungefär en timme. Skepparen Börje Uimonen har ett företag som heter Fishing Taxi Finland, och han erbjuder utfärder av olika slag, även fisketurer.

Bidraget till Skyltsöndag blir båtens namn Erika.

Lägger ut fler bilder senare. Just nu är jag trött av all skärgårdsluft och då man är trött ska man enligt buddhismens råd ”take a nap”, vilket jag nu ska försöka göra. Brukar inte klara av sådana, men ska testa, och ha klockan att ringa om 45 minuter, för längre än så får ”näppen” inte bli 🙂

Hoppa på tåget, saknar favoriträtten!

~ Carita Liljendahl ~ 12 kommentarer

Jag fick leta fram en bild på schnitzel med pepparsås från mobiltelefonens bilder som jag tog ifjol. Jag har ett par gånger varit på Skeppsbron och ätit en schnitzel med bearnaisesås, och den var också god. Men favoriträtten med pepparsås har jag inte fått där i år. Den skulle eventuellt komma som lunchrätt någon gång, men just då jag har varit där har den inte funnits på listan. Så den är oerhört saknad.

Men jag hoppar på Åkes tåg, med eller utan pepparsås 🙂 Där är temat ”Min favoritmaträtt”.

Har mycket på gång, och siktar på att kunna fylla på lagret av foton under de närmaste dagarna. Imorgon har vi Skyltsöndag och Veckans foton och på måndag har vi Glad måndag-utmaningen. Den dagen har jag verkligen fullt upp med jobb, men måndagen är också dagen då lilla pensionen trillar in och troligen även skatteåterbäringen. Hurra!

Jag försöker känna efter…

~ Carita Liljendahl ~ 6 kommentarer

… vad vill jag göra? Vad vill jag inte göra?
Vem och vad ger mig energi? Vem dränerar mig?
Vad och vem kan jag undvika? Vilka saker är sådana som jag av olika anledningar ”måste stå ut med, behöver klara av”?

Det är en ständig balansgång, men jag behöver den allt mer ju äldre jag blir.

Att ta korta cykelturer och fotografera, ofta helt vanliga vyer från Lovisa, brukar kännas bra. Här ses Societetshuset från en lite annorlunda vinkel. Kapellparkens stenmur mot Drottninggatan är också fantastisk egentligen. Jag tror att den är minst sextio meter lång.

Ibland då jag har jobbuppdrag framför mig kan jag tänka ”jag skulle inte orka”… speciellt om det betyder att jag måste ha väckning. Och då jag har väckning sover jag vanligtvis sämre de sista timmarna innan klockan ringer.

Men så gott som alltid efter att ett jobb är gjort, en intervju eller något annat som jag inte kan göra hemifrån, så känns det jätteskönt. ”Jag klarade också det här!” Och hur många tusentals givande jobb har jag inte haft genom åren, har förmodligen träffat hundratusen olika personer under mina snart 40 år som journalist. Många oförglömliga möten.

Men, allt har sin tid och det har varit skönt att få varva ner lite. Att inte ha jobb fem eller sex dagar i veckan och inte alltid åtta timmar om dagen.

En ensam and, vid Rosenstrand. Det rimmar bokstavligen och är lite symboliskt också med tanke på mitt liv. Jag lever ensam, och jag älskar närheten till naturen, behöver havet nära mig.

Njuter nu av sommaren

~ Carita Liljendahl ~ 12 kommentarer

Igår var jag ute på två cykelturer. Tog då flera bilder som jag på något sätt ska portionera ut.

Det har väckt diskussion i vår stad då gräset är oklippt på flera ställen. Eller såsom här, vid Bastion Ungern, att man lämnat ”öar” av blommor och strån vid trädens rötter.

Hurra, säger jag. Så ska det vara! Det är bra för blommor, fjärilar och insekter. Det ser INTE ovårdat ut, anser jag.

Turen gick vidare längs spången genom vassen, från en park i Märlax till Drottningstrand.

Lovisea – det omdiskuterade flytande huset, som man kanske inte här på bilden ser att flyter på vattnet. Det byggdes till bostadsmässan 2023. Ingen har tyvärr köpt det och inga nya flytande hus byggdes heller. Trist. Jag menar, sådana finns ju på många andra håll i världen.

Och hemåt, längs gångbron, Kronobron. Jag cyklade också, men hade inte ett släp såsom mannen har 🙂

Nu då det varit fint väder är jag inte är så mycket vid datorn, förutom då som jag jobbar. Har två veckor kvar på av vikariatet, som hittills varit trevligt och givande ❤ Jag läser vänners bloggar ibland om kvällarna och kommenterar så mycket jag hinner. Men det har blivit lite si och så med den tiden, och ibland har jag många kommentarer som väntar på godkännande på min egen blogg. Hoppas ni alla har överseende med det!

Jag är mest tillfreds, som lyckligast, då det är lagom varmt och soligt ute.

Tankar om högt och lågt

~ Carita Liljendahl ~ 30 kommentarer

Jag som inte tycker om att gnälla, eller att tala om ”struntsaker” dit jag räknar väder och vind, har inte gjort så mycket annat på senaste tiden än kommenterat just det 😂

Nu måste det bli andra bullar av! Inte så att jag bakar bullar, för det har jag inte tålamod för och jag tror inte att någon skulle vilja äta dem heller. Baka bröd kan jag däremot, men just nu då molnen äntligen har skingrats åtminstone till en viss del – då tänker jag inte stå inne vid en het ugn.

Det blir istället
– blandade bilder från arkivet
– bokstaven J som står i turen hos Klimakteriehäxan
– tankar om högt och lågt

Lovisaviken 29 juni. Minns att grannen tog sig ett dopp då. Efter det har det inte blivit så väldigt många besök här, kanske två eller tre, för vädret har inte varit det bästa…

Jag VILL inte vara negativ, men det arma vädret har bidragit till att inspiration försvunnit. Lusten att cykla och fotografera är mer på topp då det inte regnar.

Då det var matfestival i Karlskronabulevardens park, som ligger där Mariegatan tar slut på denna bild, då var det liv och rörelse i staden, nästan som under Historiska Hus-dagarna. Bilar överallt 🙂 Så är det ju inte i vanliga fall i vår lilla stad.

Bokstaven J – javisst! Ord som kan förknippas med något trevligt.
JAGUAR, en fin bil som en av mina väninnor faktiskt äger.
JESUS, väcker tankar och känslor hos många antar jag. För mig en kraft att räkna med, fastän jag inte aktivt går i kyrkan.
JUBEL, visst är det härligt att få jubla, då ett lag gör mål, eller av andra glädjande orsaker.

Kan tänka mig att någon skriver JUL eller JANSSONS FRESTELSE, men jag längtar inte till vintern och den där potatismaträtten klarar jag mig också utan.

En röd dahlia på Villa Armas gård. Än finns det mycket att upptäcka och föreviga i naturen, ska försöka fylla på bildarkivet!

Gällande tankar om högt och lågt började jag igår undra om det är så att människan blir ängsligare ju äldre hon blir. Inte bara för att falla och bryta armar och ben. Vi grubblar också över hur det står till med nära och kära, vår och deras hälsa, vad händer om nån blir allvarligt sjuk, och då någon dör, vad allt behöver göras då?

När jag var ung reste jag mycket, också ensam, och nästan aldrig var jag rädd. Sov på en tågperrong, liftade utanför London, slog mig i slang med helt okända mänskor både på tåg och på stränder. Tog dagen som den kom. Hade ju inte ens mobiltelefon på den tiden. Ringde i all hast från en telefonkiosk med små slantar till mamma för att hon skulle veta att jag levde.

Men nu? Nej ser du nu kan ju vad som helst hända med alla mördare och banditer som är i farten (säkert var dom det förr också). Allt bör vara planerat så att inga överraskningar gör en sjuk av oro och sömnlös flera nätter.

Går det att tänka om här? Att våga mer.

Jag hade tänkt ta en cykeltur…

~ Carita Liljendahl ~ 13 kommentarer

… och kanske få några nya bilder till bloggen, från kära hemstaden.

Men det bara regnar.

I morse när jag vaknade såg jag något ovanligt fenomen, något som lyste på himlen bakom molnen. Jag kom på att det var solen som kom åt att glutta fram då och då, när de tyngsta och tjockaste molnen gav vika.

Finns inte så mycket annat att fördriva tiden med än att spela Jewels of Rome. Jag är med i ett team, a union called Amici. Vissa dagar kan alla i gruppen spela tillsammans för att uppnå olika fördelar och pris.

Jag ska fortsätta städa också. Brukar göra det då det regnar. Egentligen borde hemmet vara i toppskick med tanke på de senaste veckornas ostadiga väder, men jag har haft rätt mycket jobb också. Sitter klistrad vid datorn tio timmar under tre dagar i början av veckan.

Precis nu när jag skriver det här tittar solen fram. Prognoserna visar ändå att det snart ska regna igen, så jag funderar… ska jag åka iväg eller inte. 19 grader, lätt regn, säger datorn.

Ett fint fönster gjort i tiffanyteknik. Finns i Villa Armas trädgård.

Glad måndag, trots regn och rusk!

~ Carita Liljendahl ~ 22 kommentarer

Jag läser rätt många buddhistiska råd, följer en del grupper på Facebook, tar till mig sådant som jag känner att lyfter mig.

Här finns många goda råd. Det enda jag har svårt för är ”take a nap”. Jag har aldrig kunnat sova på dagen eller eftermiddagen, det är kväll och natt som gäller för mig. Sover jag på dagen gör jag det för att jag är sjuk, har feber eller något annat som tagit musten ur mig helt.

Nåja, här fortsätter det regniga vädret. Solen har jag inte sett på länge, eller tja, femton minuter i dag kanske. Från och till bakom molnen de dagar som regnet inte öst ner. Mer än halva juli har gått i dessa tecken, och såsom jag sagt hundra gånger förr – det finns människor på jorden som skulle ge vad som helst för att få regn just nu eller överlag.

Klistermärkena påminner oss med texterna ”Ihana päivä” – Underbar dag – och ”Elämä on nyt” – Livet är nu, och ”Niin parasta” – Bara så bra eller bara så bäst! – att livet är här och nu, oavsett vilket väder vi har.

För mig gjorde det inte så mycket att vädret inte blev soligt i dag heller eftersom jag suttit fast vid datorn många timmar med uppdrag för Nya Östis.

I fredags rensade vi i odlingsspalten och om någon tänker ”oj, de rev upp en massa blommor” så säger jag bara att vallmon och blåelden sprider sig hur mycket vi än river upp 🙂 Vallmon gör sig inte heller inomhus i vas. Så fort du plockar den trillar kronbladen av.

Glad måndag till er alla ❤ !

Så var det söndag igen…

~ Carita Liljendahl ~ 22 kommentarer

och vi visar foton och skyltar med Åke och Christian.

Jag såg nyss förfärliga bilder på Facebook från bränderna som rasar i och runt Madrid i Spanien. Tänkte då att okay, jag längtar efter sol och värme, för vi har bara haft en kort värmebölja här på några dagar i sommar. Då var det runt +28, men efter det har vi mest haft mulet och regn, ibland blåst och annars svalt väder.

Tror att det ändå är just sådant svalt väder som många där nere i hettan nu skulle vilja ha. +19 och mulet, och vi ska få mera regn på måndag och tisdag.

Snyggt skyltat här, i Strömfors gamla bruksmiljö. Paahtimo = rosteri.

Gurkan jag lovade visa. Har små taggar och lär kallas Västeråsgurka. Den är kanske tolv centimeter hög/lång. Lär passa bäst för inläggning, så få se vad det blir.

Gick igår förbi matfestivalen som arrangeras i Karlskronabulevardens park. Den pågår också i dag till klockan 18 på kvällen, men jag har allt möjligt annat jag behöver göra i dag.

På restaurang Kapellet firade vi igår att Corazon Grande fyller 20 år i år och fadderföreningen fyller 10 år. Gruppen Kulkijat uppträdde med boliviansk musik och dans.

Otroligt vackert serverat med laxpaj och fräsch sallad.

Så här ser restaurang Kapellet i Kapellparken ut. Ibland visade sig solen en stund, bara några få droppar regn föll. Så festen kunde firas utomhus, under tak dock, på terrassen som syns bakom de vita gardinerna.