Har varit på besök hos en före detta kollega, och vi skrattade mycket. Vi har samma humor och vi delade på en flaska mousserat.
Tog inga bilder där, fastän jag borde ha gjort det. Av de goda laxsnittar hon bjöd på, till exempel.
Den här tunikan har varit med på många resor och badat i många hav med salta vatten. Den ser ut därefter men den är en av de bästa baddräkter jag har. Torkar fort som bara den i sol och vind ❤ Minne från Hudöresan för en vecka sedan.
Båten ”Skären”, en av deltagarna i tävlingen Saltkoppen, som seglades för en vecka sedan. Då vi återvände från Hudö tog jag bilden.
Sista sommartravet i Lovisa 2026 avgjordes i måndags och jag var där på jobb. Här är det inte trav på gång. Första starten var montestart, och då är det ryttare på hästryggen. Den här bilden tog jag innan loppet och det råkade sedan faktiskt bli den häst som vann.
… och jag är tacksam för att en Pride-parad årligen ordnas i Lovisa. Den har också vuxit och evenemanget, med fest i strandparken, lockar en bred publik. Tal, sång och dans, försäljning av produkter och mat, avslappnat umgänge, möte med vänner och bekanta, kanske också nya vänskapsband som knyts.
Här har en stor skara samlats på Lovisa torg. Paraden startade klockan två lördagen den 8 augusti. Det betonades att det är ett demonstrationståg, och att de som så ville fick skandera slagord och ramsor som övades in några minuter innan start. De leddes av en kvinna som hade megafon och hon var verkligen bra på det hon gjorde.
Det är klart att Pride behövs, så länge som det sker hatbrott mot sexuella minoriteter och så länge som en massa nedlåtande och fula kommentarer skrivs på sociala medier.
Det är Skyltsöndag som leds av bloggvännen Christian, och även Veckans foton-dag hos Åke, så därför blir det ganska många bilder hos mig i dag.
Det känns bra att fotgängare också kan ta över gator. Bilisterna får vänta tills paraden dragit förbi. Vi korsar Karlskronabulevarden och går genom parken mot Mariegatan. Fritt fram att blåsa såpbubblor också utan att någon misstycker 🙂
Med sikte på Strandparken och där fanns sedan strandstolar att sitta i för den som ville. Jag väljer ofta en sten som är lite högre och på det sättet mer bekväm.
Det fina med Pride är att få känna att man duger som man är. Lång eller kort, smal eller rund, med eller utan hår, frisyrer och kläder i vilka färger som helst.
Hos lokföraren Åke är temat idag VASS, men jag kom faktiskt inte direkt att tänka på en kniv eller något annat vasst redskap.
Jag hade så pass vass hjärna att jag tänkte på den vass som växer i naturen, och ofta i sjöar och hav.
Vass och näckrosblad trivs där Lovisa å rinner ut i viken. Här kom vi ofta med vår träbåt Puck, från innersta viken, där båten låg vid åns utlopp. Nu kan man inte ta båt den vägen eftersom gångbron ligger där jag står och tar fotot.
Ute på Hudö växte också vass på stranden.
I dag har vi Pride-parad i Lovisa med efterföljande parkfest i Strandparken. Festen var mycket trevlig ifjol och jag vill fortsätta stötta sexuella minoriteter. Pride behövs precis så länge som det råder fientlighet mot dem.
Låt alla människor vara som de är, låt dem älska dem de älskar. Kärlek är aldrig fel. 🌈🏳️🌈
Vi hann gå en vecka in i augusti innan jag kom på att jag inte har visat månadens bild i Muminkalendern. Men här kommer den!
Mumintrollet ser lite fundersamt ut, kanske minen rentav är bekymrad. Eller också höjer han på ögonbrynen åt något som Snusmumriken sagt, kanske melodin väcker tankar. Tänk om Snusmumriken spelar Tove Janssons ”Höstvisan”?
Nå, inte är hösten här riktigt än, men jag kan hålla med en del andra bloggvänner och vänner på Facebook som skriver att dofterna i naturen nu säger att det är sensommar och hösten är på intågande.
Elisamatilda är också tillbaka efter sin semester, nu med frågor om Sensommartider. Återkommer till dem sist i det här inlägget.
Här har vi en bild från Tullbron, tagen då vi åkte ut mot Hudö. Där ligger en båt som heter Athena East och under namnet står det San Marino.
Igår inleddes innebandysäsongen för Lovisa Tors del med en träningsmatch mot Borgålaget PSS. Den slutade 3-3. Jag ska då och då uppdatera supportrarnas Facebookgrupp, bland annat sätta in bilder där, så igår var det dags att öva med kameran i den snabba sporten igen.
Och angående innebandy så spelar gudsonen Conny inte denna säsong i Tor. Inte ens i ett lag i Finland. Han gjorde kontrakt med Red Devils som har Altendorf som hemort i Schweiz. Det blir säkert ett spännande och på många sätt lärorikt år för honom där ❤
Nu Elisas frågor och mina svar:
Hur känns det nu när augusti är här? Lite vemodigt som vanligt men den här hösten kan det bli en del små förändringens vindar. Man ska ju inte stagnera i livet, men jag återkommer förstås till allt det där, om det blir av, det jag planerat.
Vad vill du hinna njuta av innan augusti är slut? Sensommarvärme, äta ute med vänner, kanske ha en grillkväll med grannen.
Vad har du blivit bättre på under sommaren? Att leva i nuet. Jag hoppas att jag har gjort framsteg med det.
Blir det någon kräftskiva i år? Nej, ser inte ut att bli det. Behöver inbjudan isåfall, för jag ordnar ingen sådan själv 🙂
Vad är en avkopplande sak du gjort i sommar? De där stunderna vid havet, att bara sitta där, känna vinden och solen smeka kroppen. Prata och skratta.
Det blev valet för bokstaven K som är temat denna vecka hos Klimaktriehäxan som ber oss lista tre ord på en viss bokstav. Det började med A för elva veckor sedan och nu står K i turen, med uppmaningen ”Kom igen med K!”. Hennes bloggnamn börjar ju också på K 🙂
KOMPISAR är viktiga i livet och att vi är snälla mot varandra, stöttande, sådana som aldrig ser förbi eller godkänner mobbning.
KÄRLEK, vad vore livet utan kärlek? Jag saknar livets pusselbit, men kärlek är så mycket mer än det. Kärlek är inte enbart det vi kan uppleva under en het romans. Kärlek är något stort om omfamnande. Vi behöver sprida mer kärlek och omtanke i alla sammanhang i livet, i en värld som ofta känns hård.
KRAMAR behöver vi också mer av. Inte minst i vänskapens namn. En kram behöver inte leda någon vart eller innebära krav på fortsatt och mer intim närvaro. Vi ska kunna krama någon när vi helst känner för det, då vi vet att den vi vill krama också tycker att det är okay. Det var ju helt förfärligt under coronatiden då vi inte fick vara nära varandra alls.
I serien fantastiska minnen från arbetslivet utgör den här sädessilon i Valkom hamn ett.
Silon byggdes 1983–1985 och jag började jobba på tidningen Östra Nyland i slutet av 1987. Exakt när jag var här uppe på taket minns jag inte, har kanske något urklipp kvar men har inte nu tid att leta efter det.
På den tiden var hamnen mer allmänt öppen för besök. Numera är ju hamnområden känsliga infrastrukturområden och även annars har säkerhetsfrågor högsta prioritet.
Jag rörde mig förstås då i slutet av 1980-talet, början av 1990-talet med tillstånd här och hade sällskap av dåtida hamnkapten och hamnlots (redigerat 4 aug. kl. 18.50) Bengt Sandvik när vi tog hissen upp mot höjderna. Där kanske var andra journalister med, jag minns inte, för tanken var att vi skulle få bilder dels av silon, dels av vyerna från taket.
Det spektakulära med detta arbetsbesök var att den sista biten upp till taket skedde via en stege på kanske 10-12 meter som låg på utsidan av silotornet. Den syns inte här för den ligger på andra sidan.
Jag är inte höjdrädd, och stegen hade skyddsbarriär, så det var enbart underbart att få vara med om detta äventyr.
Bilden tog jag i söndags då vi på utfärden till Hudö passerade Valkom hamn.
I dag blir det fler bilder från gårdagens besök på Hudö. Vår Fishing Taxi syns i bakgrunden. Vi var tio personer plus båtföraren i vår båt, men ön besöktes under förmiddagen och eftermiddagen av flera andra båtfarare.
Den här måndagen började ändå lite tveksamt. Jag gick in på bankkontot och varken pension eller skatteåterbäring hade kommit in. De kan tydligen betalas längs dagen, finns inte nödvändigtvis där klockan 00.01 🤔
Jag har aldrig förr kollat kontot så tidigt som 08.15 tror jag 😂
Nåväl, vi hoppas att vi alla får en glad måndag. Den här utmaningen fick sin början för 566 veckor sedan, då jag kom på att vi alla på olika sätt kan visa glada eller roliga bilder på måndagar, eller berätta något trevligt som hänt.
Måndagen är ju så där allmänt sett lite styvmoderligt behandlad. Suck och stön, ny vecka börjar… en massa jobb väntar, det är låååångt till fredag och helgen, som är ledig för de flesta.
HÄR finns länkar till andra som är med i Glad måndag, ofta eller ibland, eller som varit med nån gång. De är en del av mina bloggvänner, alla värda ett besök.
Om måndagar må vi tänka hur vi vill, men kanske vi ska vara glada för att vi FÅR vakna till en ny dag. Solen råkar lysa hos oss, kl. 9 på morgonen är det +17 grader. Det kan också vara trevligt att HA ett jobb att gå till, även om det känns som suck-och-stön ibland. Alla är inte glada pensionärer än, och att gå arbetslös kan tära på både ekonomi och självkänsla. Men givetvis är allt vi känner och upplever individuellt!
Här ser vi Hudö-stranden på avstånd.
Glada sommarminnen att leva på och titta tillbaka till längre fram i höst och under vintern ❤
Någon/några har samlat fjädrar som fåglar tappat och snäckor som hittats i sanden, och bildat ett litet monument av dem.
Jag lyckades med en tupplur! Kors i taket, brukar man säga här hos oss. Tänk om det blir en vana! Om det skulle funka så att jag inte blir helt bortblandad med tid och rum, och om jag sedan kan sova bra på natten – då har jag inget emot att ”lura tuppar” 🙂
Bloggkompisen Nacka-Åke vill att vi ska visa foton som tagits under veckan och här kommer några!
Onsdag 29 juli. Jag skulle bara fota kättingarna vid gångbron och speglingarna i vattnet, men så ser jag att jag fick en liten fågel med på bilden!
Bilden nedan. Stenparken, samma dag, den 29 juli.
Torsdag 30 juli. Lite dubbelhaka och skrynklor här och där, men känner mig ändå som en sommarblomma lik de fina blomstren på bilden, och glad var jag på Skeppsbron där jag käkade med en kollega.
Söndag 2 augusti. En underbar dag, eller några timmar, till havs och sedan två timmar på Hudö där jag tog sommarens första dopp i havet. Visar senare under instundande vecka fler bilder från utflykten.
Det är länge sedan jag badade i havet, men i dag blev det äntligen gjort!
För att det ska ske ska det vara en botten med fin sand. Om där finns stenar så får de inte vara sådana man riskerar snubbla eller halka på. I dag var det här ute vid Hudö säkert +20 grader i vattnet, eller varmare – jag vet inte. Jag kan gå i även om det är kallare än så, men det här med havets botten är viktigt.
Om det inte är kaklat 😂ska det vara sand.
Med den här båten tog vi oss från Skeppsbron till Hudö, en färd på ungefär en timme. Skepparen Börje Uimonen har ett företag som heter Fishing Taxi Finland, och han erbjuder utfärder av olika slag, även fisketurer.
Bidraget till Skyltsöndag blir båtens namn Erika.
Lägger ut fler bilder senare. Just nu är jag trött av all skärgårdsluft och då man är trött ska man enligt buddhismens råd ”take a nap”, vilket jag nu ska försöka göra. Brukar inte klara av sådana, men ska testa, och ha klockan att ringa om 45 minuter, för längre än så får ”näppen” inte bli 🙂
Debutsky's Blog - Inne i huvudet på en författare 