Vardagsmagi, är fredagens ord

~ Carita Liljendahl ~ Lämna en kommentar

Fem en fredag, en trevlig tradition hos Elisamatilda, och ofta många som deltar. Vi får fem frågor under ett tema som hon ger, och var och en svarar på sitt sätt 🙂

Solen som lyser upp mönstret på väggens tapet är ju vardagsmagi. Så fick jag en illustration till detta inlägg, en bild jag tog för flera veckor sedan.

Vilken helt vanlig sak skulle du vilja kunna göra med imponerande stil?
Tillreda förrätt, varmrätt och efterrätt utan att stöka till det, utan tandagnissel och svordomar, och sedan bjuda mina vänner på det.

Vad är något du skulle kunna prata om alldeles för länge om?
Allt mellan himmel och jord intresserar och jag tycker om dialoger, inte monologer. Känslor, olika reaktioner, hur de uppstår, vad de leder till, varför osv.

Vilken helt vanlig sak känns lyxig om någon annan gör den åt dig?
Städhjälp, speciellt i badrum och toalett.

Vilken sak i världen tar du för given men skulle sakna direkt om den försvann?
Att det finns rent vatten att få via en kran.

Vilken liten sak kan få dig att känna dig mycket nöjd?
Att få sova ostört, till exempel utan toabesök på natten 😂

    Och så lite bonus-vardagsmagi. Igår kväll, eller snarare närmare midnatt, kändes det magiskt att få se Wilma Heltelä (född Murto), ta silver i EM i stavhopp.

    I Finland är vi inte direkt bortskämda med medaljer, det här var mig veterligen vår andra i detta EM, så det är alltid extra roligt och spännande att bevittna när det verkligen blir en medalj.

    Har idag planer på att besöka en konstutställning, så det kan bli lite vardagsmagi även det!

    Det blev guld och glamour i vardagen

    ~ Carita Liljendahl ~ 12 kommentarer

    Sitter och väntar på min tur hos frissan, men det är förstås inte jag på vänstra bilden. Hemma på kvällen försökte jag sedan få till en selfie som visar frisyren, den blev väl sådääääär… men klippning, färg och frisyr var jag som vanligt supernöjd med ❤

    Stunderna hos frissan är alltid underbara. Vi pratar ditt och datt, och det är den där stunden för mig själv då jag pysslas om och får känna mig fin efteråt.

    Direkt från frissabesöket ut på en liten bit mat med två fina vänner gjorde inte dagen sämre.

    Sedan satt jag uppe till lite över klockan 23 för att följa friidrotts-EM i Birmingham. Fint avslut på dagen med Finlands första medalj då Silja Kosonen tog guld i slägga. En sådan prestation!

    Igår glömde jag bort bokstaven L som Klimakterihäxan lyfter fram denna vecka. Men jag skrev ju ändå igår om en LÖK.

    Det går bra att delta i hennes utmaning också efter onsdagen så jag hoppar på i dag och väljer tre ord som börjar på L. Det ska vara positiva företeelser, eller annat som ger glädje och innehåll åt livet.

    LOVISA, men kära hemstad. Vill nog aldrig flytta härifrån fastän det kan innebära att jag lever ensam resten av livet. Staden är liten, men den har ändå sin trygghet och charm för mig.

    LILJEKONVALJ, min favoritblomma i naturen. Finns bara under en väldigt kort tid, men doftar underbart och är skirt vacker.

    LUGN, att inte ha det stressigt, att få ta det lugnt, umgås med lugna personer som inte hetsar upp sig, kräver eller är högljudda.

    Det finns otaliga ord som börjar på L och som är bra, och jag vet att jag kommer att hitta många sådana som ger aha-upplevelser så jag surfar runt på vännernas bloggar.

    En lök är en lök är en lök? HGSH!

    ~ Carita Liljendahl ~ 10 kommentarer

    Under Kategorin, Hur galet som helst!

    En lök är en lök, men vilken lök är detta?

    Naturligtvis? En vitlök. Med fyra klyftor.

    Men när den drogs upp ur landet utropade jag ”En svartlök!”.

    Det handlar bara om att jag har humor. Det är inte så att jag inte vet något om lökar.

    Den var svart för att den var täckt av mylla.

    Den kunde ha varit en rödlök. Men rödlöken, också svartlök innan den är putsad, är vanligtvis större då den lyfts ur odlingsbädden.

    Nåväl. Jag sa också ”ja, men hurra, äntligen, skörd efter tre år”!

    ”Inga ska man håsa” svarade grannen. (Östnyländska = man ska inte ha bråttom).

    En vitlöksklyfta om dagen. Vi ska nog överleva även kommande vinter!

    Att blogga är inte out, inte meningslöst

    ~ Carita Liljendahl ~ 20 kommentarer

    En vardagsblogg som visar Degerbygatan i Lovisa, ungefär där jag går in till min tandläkare.
    Vem bryr sig?

    Fick den frågan en gång för rätt länge sedan av en gubbe. Vem tror du att bryr sig om vad du äter, när du går till frissan, hur det ser ut hemma hos dig?

    Ja, inte vet jag om någon egentligen bryr sig, men jag har sedan juli 2011 haft 2,1 miljoner besök på min blogg.

    Den siffran blir ju lite absurd och är svår att greppa. Så om jag säger att jag numera har mellan 200 och 300 besök per dag eller cirka 7500 i månaden, säger det kanske lite mer.

    En annan bild från min vardag. Tagen från Fishing Taxi då vi lämnar Skeppsbron på väg ut mot Hudö den 2 augusti.

    Jag vet att det finns personer på Instagram och Tiktok och en massa andra plattformer som har tiotusentals eller miljoner följare. Så många kommer jag aldrig att få men det är inte heller viktigt.

    Det jag ofta funderar över är hur många som fortfarande skriver bloggar.
    Alla gör inte snabba och korta videoklipp, alla har inte poddar eller vloggar.

    Själv läser jag helst vardagsbloggar och nästan varje dag hittar jag någon ny intressant, där jag antingen fastnar som följare, eller så är det en sajt jag besöker då och då.

    Ett besök i Strömfors bruk tidigare i somras. Jag gillar att ta foton, och ibland blir det bilder på hög som jag sedan lägger ut utan att dagens text på min blogg direkt handlar om dem.

    Jag tycker om att kommentera hos andra bloggare och jag skulle så gärna göra det i större utsträckning än jag hinner. Jag skulle också gärna läsa allt fler bloggar, och är som sagt konstant på jakt efter ”nya” intressanta.

    Och dom finns där ute. Många som är värda att läsa. Hittade nyligen några norska. Det finns många fina finska också. Men mest läser jag bloggar på svenska.

    Så det jag vill säga är att jag tror inte alls att bloggandet är out på något sätt. För mig känns det inte meningslöst att blogga heller. Då skulle jag ju inte hålla på.

    Jag tror att många med tiden tröttnar på det ytliga och på de snabba klippen. Alla vill inte se kommersiella inslag heller.

    Tycker du att det fortfarande finns ett värde i vardagsbloggar och fotobloggar?
    Vanligtvis skriver jag inte så här långt, för jag tror att många föredrar kortare inlägg.
    Men även det är förstås väldigt individuellt, och beroende på innehållet kan jag ibland läsa också långa texter 🙂

    Hur galet som helst

    ~ Carita Liljendahl ~ 10 kommentarer

    Denna galet roliga syn mötte mig i torsdags för en knapp vecka sedan. Vi hade tillsammans med grannen köpt förmånligt toapapper tillsammans, en bal med 32 rullar. Så jag skulle ha sexton och hon sexton.

    Hur galet som helst alltså, och hos mig går det åt galet mycket toalettpapper. Jag går inte in på beskrivningar om varför, men en rulle per dag är inte ovanligt.

    Jag planerar ha något slag av lopptorgsförsäljning i samband med Lovisa Historiska Hus, och bordet som rullarna står på ska åtminstone säljas. Regnar det kan jag vara hemma och inne med mina grejer, men jag hoppas att vädret är bra och då har jag en bil utomhus som bas.

    Tandläkarbesök i dag. Men det förra i färskt minne är jag inte direkt rädd, men jag hoppas att upplevelsen i dag inte blir lika förfärlig som förra gången då jag trodde jag skulle storkna… Det mesta borde vara gjort nu, men sedan tänker jag i höst ännu gå minst en gång på kontroll och putsning.

    Glad måndag! 10-08-2026

    ~ Carita Liljendahl ~ 16 kommentarer

    Pelargoner är en av många favoritblommor för mig.

    Den här måndagen och några dagar till går ännu i jobbets tecken, ganska många timmar vid datorn.

    Augusti månad har ändå hittills varit fin. En tredjedel av månaden har gått och vi har mestadels haft sol. Några enstaka skurar, men de är välkomna. Rätt blåsigt också från och till, men jag tycker det är skönt så länge som vinden inte är kall.

    Perennen hjärtklocka som blommade på Villa Armas gård i början av juli hoppas jag också förgyller just din måndag i dag ❤

    Har många bilder på lager

    ~ Carita Liljendahl ~ 8 kommentarer

    … så väljer att sätta ut en del av dem i dag.

    Har varit på besök hos en före detta kollega, och vi skrattade mycket. Vi har samma humor och vi delade på en flaska mousserat.

    Tog inga bilder där, fastän jag borde ha gjort det. Av de goda laxsnittar hon bjöd på, till exempel.

    Den här tunikan har varit med på många resor och badat i många hav med salta vatten. Den ser ut därefter men den är en av de bästa baddräkter jag har. Torkar fort som bara den i sol och vind ❤ Minne från Hudöresan för en vecka sedan.

    Båten ”Skären”, en av deltagarna i tävlingen Saltkoppen, som seglades för en vecka sedan. Då vi återvände från Hudö tog jag bilden.

    Sista sommartravet i Lovisa 2026 avgjordes i måndags och jag var där på jobb. Här är det inte trav på gång. Första starten var montestart, och då är det ryttare på hästryggen. Den här bilden tog jag innan loppet och det råkade sedan faktiskt bli den häst som vann.

    Vi duger alla precis sådana som vi är

    ~ Carita Liljendahl ~ 16 kommentarer

    … och jag är tacksam för att en Pride-parad årligen ordnas i Lovisa. Den har också vuxit och evenemanget, med fest i strandparken, lockar en bred publik. Tal, sång och dans, försäljning av produkter och mat, avslappnat umgänge, möte med vänner och bekanta, kanske också nya vänskapsband som knyts.

    Här har en stor skara samlats på Lovisa torg. Paraden startade klockan två lördagen den 8 augusti. Det betonades att det är ett demonstrationståg, och att de som så ville fick skandera slagord och ramsor som övades in några minuter innan start. De leddes av en kvinna som hade megafon och hon var verkligen bra på det hon gjorde.

    Det är klart att Pride behövs, så länge som det sker hatbrott mot sexuella minoriteter och så länge som en massa nedlåtande och fula kommentarer skrivs på sociala medier.

    Det är Skyltsöndag som leds av bloggvännen Christian, och även Veckans foton-dag hos Åke, så därför blir det ganska många bilder hos mig i dag.

    Det känns bra att fotgängare också kan ta över gator. Bilisterna får vänta tills paraden dragit förbi. Vi korsar Karlskronabulevarden och går genom parken mot Mariegatan. Fritt fram att blåsa såpbubblor också utan att någon misstycker 🙂

    Med sikte på Strandparken och där fanns sedan strandstolar att sitta i för den som ville. Jag väljer ofta en sten som är lite högre och på det sättet mer bekväm.

    Det fina med Pride är att få känna att man duger som man är. Lång eller kort, smal eller rund, med eller utan hår, frisyrer och kläder i vilka färger som helst.

    Hoppar på tåget utan kniv

    ~ Carita Liljendahl ~ 12 kommentarer

    Hos lokföraren Åke är temat idag VASS, men jag kom faktiskt inte direkt att tänka på en kniv eller något annat vasst redskap.

    Jag hade så pass vass hjärna att jag tänkte på den vass som växer i naturen, och ofta i sjöar och hav.

    Vass och näckrosblad trivs där Lovisa å rinner ut i viken. Här kom vi ofta med vår träbåt Puck, från innersta viken, där båten låg vid åns utlopp. Nu kan man inte ta båt den vägen eftersom gångbron ligger där jag står och tar fotot.

    Ute på Hudö växte också vass på stranden.

    I dag har vi Pride-parad i Lovisa med efterföljande parkfest i Strandparken. Festen var mycket trevlig ifjol och jag vill fortsätta stötta sexuella minoriteter. Pride behövs precis så länge som det råder fientlighet mot dem.

    Låt alla människor vara som de är, låt dem älska dem de älskar. Kärlek är aldrig fel. 🌈🏳️‍🌈

    Sensommartider och Mumin i augusti

    ~ Carita Liljendahl ~ 15 kommentarer

    Vi hann gå en vecka in i augusti innan jag kom på att jag inte har visat månadens bild i Muminkalendern. Men här kommer den!

    Mumintrollet ser lite fundersamt ut, kanske minen rentav är bekymrad. Eller också höjer han på ögonbrynen åt något som Snusmumriken sagt, kanske melodin väcker tankar. Tänk om Snusmumriken spelar Tove Janssons ”Höstvisan”?

    Nå, inte är hösten här riktigt än, men jag kan hålla med en del andra bloggvänner och vänner på Facebook som skriver att dofterna i naturen nu säger att det är sensommar och hösten är på intågande.

    Elisamatilda är också tillbaka efter sin semester, nu med frågor om Sensommartider.
    Återkommer till dem sist i det här inlägget.

    Här har vi en bild från Tullbron, tagen då vi åkte ut mot Hudö. Där ligger en båt som heter Athena East och under namnet står det San Marino.

    Igår inleddes innebandysäsongen för Lovisa Tors del med en träningsmatch mot Borgålaget PSS. Den slutade 3-3. Jag ska då och då uppdatera supportrarnas Facebookgrupp, bland annat sätta in bilder där, så igår var det dags att öva med kameran i den snabba sporten igen.

    Och angående innebandy så spelar gudsonen Conny inte denna säsong i Tor. Inte ens i ett lag i Finland. Han gjorde kontrakt med Red Devils som har Altendorf som hemort i Schweiz. Det blir säkert ett spännande och på många sätt lärorikt år för honom där ❤

    Nu Elisas frågor och mina svar:

    Hur känns det nu när augusti är här?
    Lite vemodigt som vanligt men den här hösten kan det bli en del små förändringens vindar. Man ska ju inte stagnera i livet, men jag återkommer förstås till allt det där, om det blir av, det jag planerat.

    Vad vill du hinna njuta av innan augusti är slut?
    Sensommarvärme, äta ute med vänner, kanske ha en grillkväll med grannen.

    Vad har du blivit bättre på under sommaren?
    Att leva i nuet. Jag hoppas att jag har gjort framsteg med det.

    Blir det någon kräftskiva i år?
    Nej, ser inte ut att bli det. Behöver inbjudan isåfall, för jag ordnar ingen sådan själv 🙂

    Vad är en avkopplande sak du gjort i sommar?
    De där stunderna vid havet, att bara sitta där, känna vinden och solen smeka kroppen. Prata och skratta.