Hur hann jag jobba förr?

Tycker att dagarna bara flyger iväg. Jag har en lång to-do-lista och bockar av allt jag bara hinner.

Ofta tänker jag – ”hur hann jag jobba förr?” Och ändå är jag inte pansjo ännu… hur bråttom blir det efter den första juni 2027?

Visserligen försvinner rader från listan, men nya kommer till och så har åter en dag gått.

Under dagen har jag besökt lokala banken, och Galleri Theodor (bilden till vänster).
Gör ett nytt blogginlägg senare om andra tavlor och annan konst som visas där nu de kommande veckorna.

Jag beställde också skyddsfodral till min mobiltelefon. Har varit utan ett några veckor.

När jag kom hem från elektronikaffären, utställningen, banken (bilden till höger) och mataffären bar jag in ved och fick hjälp av grannen. Alltid så välkommet, för det är tungt att släpa upp från källaren, men än har jag klarat mig. Ensam tar jag bara lite i taget.

Sedan var det dags att steka ett paket köttfärs innan datumet gick ut. Ta bort tvätt från torkställningen, diska och elda.

Det dystra vädret fortsätter där ute. Jämngrått, mörkt vid 15-tiden, + 6 grader, regn. Inte en strimma av blå himmel, således ingen sol.

Men färgsprakande bidrag till LillaSysters utmaning kan jag ändå leverera. Skam den som ger sig.

Det finns veckotidningar som bjuder på färg.
Det finns konstutställningar.
Och det finns klistermärken, av vilka dessa på bilden köptes från en ABC-station i lördags då vi var på innebandyresa 🙂

Glad måndag 16-11-2026!

Det 582:a inlägget i kategorin Glad måndag, varsågoda! Och andra som är med ofta eller ibland hittar du HÄR, i ett äldre inlägg där jag har länkat till deras bloggar.

I dag gick jag ut i det synnerligen trista vädret. Men bara för att hämta ved från källaren och för att få ett foto som kan funka som bidrag i Lilla Systers Färgsprakande november.

Höstkransen jag köpte från marknaden på torget för några veckor sedan. Tycker att det blev lite roliga speglingar i fönstret också.

I dag har vädret varit dystrare än dystert. Mulet och grått, inte en chans för solen att spränga sig fram. Men vi vet ju att den ändå finns där bakom det tjocka molntäcket. Det har regnat också och det är runt +5 grader.

I går tittade jag via datorn här hemma på Tors match mot SC Wolves från Pargas. Det blev seger också där med hela 3–9! Så det var ett nöje och en glad måndag då jag gjorde sammandraget av veckoslutets två bortamatcher för lokaltidningen.

Igår blev jag också glad och överraskad då jag såg att jag under helgen hade haft över 3500 besök på min blogg!

Men visst, jag vet ju att det är något lurt som man kanske inte alls borde glädja sig över. Mestadels från USA och Kina, så man börjar ju undra vad som är på gång…

Ha en skön måndagsafton alla! Här har brasan sprakat klar och jag ska röra om i glöden.

Ingen snö hos oss ännu

… och det är jag bara glad för. Men igår var det på vippen. Och jag fick se snö, även väldigt varierande väder och landskap.

Vi var några supportrar som tog oss med bil till Björneborg för att se Tor möta PTU i innebandyns Finlandsserie. Och det var värt att åka fyra timmar dit, sitta på match två och en halvtimme och sedan åka lika lång väg hem.

Tor låg först under med 2–0 men reducerade och kvitterade och tog också ledningen 2–3. I tredje perioden gjorde vi några snabba mål och plötsligt ledde vi 3–7. Men matchen var inte slut. PTU reducerade också men lyckades inte komma helt ikapp och vi kunde pusta ut. Men det gör man först då man leder 5–7 och bara 30 sekunder återstår 😂 För motståndarna tar ju förstås ut sin målvakt och spelar sex mot fem de sista minuterna i matchen.

Utsikten från bilfönstret någonstans i höjd med Tammela. Ibland såg vi lätt snöklädda landskap, ibland var allt grönt. Plötsligt kom det blötsnö från himlen och sedan sken solen igen.

Här tog vi en paus och lite mat på vägen till matchen. Toalettbesök behövs ju också, men jag valde inte rutten dit pilen visar. Damernas fanns till höger utanför bilden 🙂 Vackra väggar, inte sant?

Det är ju Skyltsöndag i dag och här kommer en del skyltar med lite så där utan att jag tänkte direkt på dem.

Här spelades matchen, i Itätuuli oppimis- ja liikuntakeskus, ett center för inlärning och motion av olika slag.

Och veckans lektion i finska. Palloseinä, bollvägg. Pallo = boll, seinä = vägg. Inte för att jag vet på vilket sätt denna ska användas, men den fanns vid kortändan av innebandyplanen, och jag kan tänka mig att då hallen är en gymnastiksal eller en sal för vilken idrott som helst så får man sparka och slå bollar mot denna vägg.

Ja, det var ganska kallt igår och då jag inte eldade och inte hade element på eftersom jag borta hemifrån tolv timmar blev det svalt inne. Så nu eldar jag och har ett element på några timmar. Får det att gå upp från 15,5 grader till 18-19 på några timmar. Och det går ingen nöd på mig, det finns ju varma kläder. Jag fryser inte alls 🙂

Ikväll är det dags för innebandymatch igen, denna gång i Pargas. Men dit åker vi inte eftersom matchen börjar först halv sju. Jag ska kolla den via datorn på Salibandy-tv.

Det blev inte direkt veckans bilder men många bilder ändå, och fler kan du se hos Åke som håller i den utmaningen. Lite färgsprak i november tycker jag att mina bilder också bjuder 🙂

Tidens tand är temat hos Åke

Lördagens tema för Hoppa på tåget hos Åke är Tidens tand.

Kanske lite fantasilöst av mig, eller så inte? Tidens tand har inte gjort åverkan på allt på mina bilder, men klart att tidens tand med åren gjort sitt för de gamla gula byggnaderna som torde härstamma från 1700-talet. De är dock fint renoverade.

På bilden till höger har tidens tand gnagt så pass på gamla Hotel Skandinavia, som är den beigefärgade byggnaden i tre våningar. Media har uppmärksammat huset stort den senaste tiden. Rivningslov kanske beviljas eftersom byggnaden inte längre går att rädda för en sådan summa som någon är villig att hosta upp. Inomhus är förfallet förfärligt med fuktskador och förstörd inredning, och fåglar har tagit över.

Tidens tand har också ätit på det symboliska bokhuset som byggdes för många år sedan i parken. Böcker som hade kasserats från vårt bibliotek för att de kunde vara mögelskadade användes för detta bygge. Huset fotograferas året om av förbipasserande.

I förbifarten en fredag och färgspraket nummer 13

Man får fuska till det lite med färgspraket – eller fusk är det väl inte, men där ute är det svårt att hitta färgklickar när vi bor i Norden. +4 grader och mestadels regn. När solen tittade fram för en stund nyss blev jag oerhört glad, det var några dagar sedan jag såg en delvis blå himmel!

Veckotidningar är tidsfördriv och bjuder ju på färgglada sidor, så det blev mitt bidrag i dagens Färgsprakande november, som LillaSyster uppfunnit.

Har en hemmadag i dag och det finns massor att göra. Började elda redan vid 11-tiden. Tvättmaskinen har gått. En artikel som ska ut i november skrevs klar. Lakan ska bytas i sängen. Dammsugningen inledd i köket.

Jag tycker om de här vardagarna, fastän göromålen kan tyckas trista. Dock är det ju ännu tristare om de här vardagssysslorna INTE blir gjorda. Eller om jag på grund av sjukdom inte skulle klara att göra dem. Man får liksom se på saker ur olika vinklar!

Ja, som sagt, solen kom fram och jag testar nu också om jag kan få text BREDVID en bild i WordPress.

Kransen flyttade jag efter fotograferingen till köksfönstret. Variation förnöjer 🙂

Och så är det dags att svara på Elisas fredagsfrågor som har temat ”I förbifarten”.

Vad brukar du göra när du får fem minuter över?
Sätter mig ofta vid datorn, men kan likaväl handla om att jag sköter en snabb disk.

Vad kan få dig att plötsligt byta riktning?
Det finns mycket här hemma som pockar på uppmärksamhet så när jag gör en sak får jag syn på något annat och så tar jag itu med det och sedan blir det en tredje och en fjärde sak 😀

Vad brukar du lägga märke till hos människor på stan?
Om någon går i kortärmat eller shorts den här tiden på året, för jag har sett det 🙂

Vad gör du när du kommer lite för tidigt någonstans?
Tar det bara lugnt och väntar tiden ut. Eller spelar något spel på telefon.

Vad brukar du stanna till för att fotografera?
Det kan vara vad som helst i vardagen. Allt från byggnader till träd eller om jag får syn på något helt speciellt.

Icketillrättalagt och dagens färgsprak

Jag kom på att jag behöver ju bara titta på teve, och speciellt på roliga och snälla barnprogram, så har jag glada bidrag till Färgsprakande november 😀

Annars är det inte så lätt att hitta färger, inte utomhus i alla fall. Det är mörkt redan vid halvfyra, men jo – det finns ju skyltfönster och saker inne i affärer som man kan fotografera!

Kom att tänka på att jag inte på en tid visat bilder från mitt hem. Bor inte här under något slag av hemlighetens lupp, men orkar inte heller fixa till det innan jag tar foton. Det där med tillrättalagda bilder tilltalar mig lika lite som vurmen som nu verkar råda med AI-generade profilbilder på Facebook… 🙄

Hur som helst – jag älskar det att jag nu har ETT stort kök, en kaklad toalett med dusch, och ETT stort rum där jag såväl jobbar som sover och ser på teve.

En Ikeahylla avgränsar sängen från arbetsplatsen och där står min stora Bond-tavla ännu och lutar, för att ingen har hängt upp den 😀 Finns mycket att pynja med fortfarande, men bråttom har jag inte, alltså med att fortsätta röja och få ännu mer struktur på allt.

Jag hör också till dem som aldrig bäddar min säng med överkast. En ung man sa en gång att han vill inte ha sånt för där trivs kvalstren. Bättre att ha det lite så där hipp som happ, löst och luftigt. Det var en klok kille! Så nu råkar där ligga en filt av virkade rutor i bomullsgarn.

Anhörighjälpen är fixad för denna vecka, elden har snart sprakat klar i ugnen. Imorgon är det åter fredag och bastu och på helgen innebandy.

Å, så var det klart och Åh, nu kom Kuriren!

Det är alltid lika spännande att vänta på Kuriren, som jag skriver till ibland. Deadline för en veckotidning är vanligtvis en månad innan publicering och intervjuerna görs således vanligtvis nästan två månader innan.

Ibland ställer det vissa krav på bilderna. Det är kanske sommar då du ska skriva om något som publiceras på hösten eller vintern. Eller på vintern och våren förbereds sommarreportagen. Den här gången hade Kuriren bland annat livsstil som tema och vad passar då mig bättre än att skriva om innebandy, där supporterskapet är en livsstil för många.

Igår kväll blev pusslet klart strax före 23 på kvällen. Jag hade ögonen nästan i kors då jag räknade till att bara trettio bitar skulle läggas, så jag var nära att ge upp. Jag vet att då jag går ifrån pusslet en stund, eller återvänder följande dag, hittar jag bitarna hur lätt som helst. Men, skam den som ger sig, jag ville ha det klart igår.

Så de här bilderna blev dagens bidrag till Färgsprakande november.

Onsdag betyder också bokstavsdag och nu har vi kommit fram till Å hos Klimakteriehäxan.

Åsna, det är ju ett trevligt djur. Jag har aldrig ridit på en sådan och jag vet inte om åsnan är envis, men så sägs den vara 🙂

Åland, har varit där några gånger men nu är det länge sedan och jag skulle gärna åka dit någon sommar igen.

Åsikter, är bra att ha och att ventilera.

Grått och blött ute, färgsprak inne!

Den här dagen har inte bjudit på något prima väder. I och för sig +6 grader som bäst, men annars grått och blött, med regn från och till. Så november behöver färger! Det uppmuntrar LillaSyster oss till.

Således beslöt jag mig för att ta en sväng via Galleri Theodor, innan jag skulle på massage.

I konstutställningslokalen ställer tre konstnärer ut, en av dem är kollegan och vännen Marit Björkbacka. Så det är hennes tavlor som blir mitt bidrag till Färgsprakande november i dag.

Många fina konstverk, gå och kolla dem senast söndagen den 15 november. Adressen är Drottninggatan 18.

Nu har jag precis haft brasa i ugnen. Pusslet håller på att bli klart. Jag har hjälpt en granne, som ännu inte bott en vinter här, att få eld i en av hens kakelugnar. Visade hur spjällen funkar och gav några tändrosor så att det blev fyr på klabbarna.

Glad måndag! Bara mannen som fattas!

Förklaringen till rubriken kommer senare.

Men först har vi dagens utmaning. Varje dag i november, en eller flera färgsprakande bilder, på initiativ av bloggvännen LillaSyster. När jag tog bilden hade jag ännu inte lagt så många bitar som det sedan blev igår under kvällens lopp. Ballongen uppe till vänster till exempel, den är klar! Attans roligt att pussla är det 🙂

Och lite mer färgsprak från i lördags. Jag är barnsligt förtjust i klistermärken och har troligen förbrukat miljoner sådana under de över femtio åren som jag skrivit dagbok. Där landar de flesta märkena.

Men vet ni, jag blir glad och dessutom på något sätt varm om hjärtat varje gång jag ser de här arken. Tala om att känna glädje av små ting i livet ❤

Nåja, och så kommer vi till mannen som saknas.
Lovisa Tor hade match igår och vann för en gångs skull med hela 7–2. Efter första perioden 2–0, efter den andra 2–2, så inte visste vi hur det skulle gå. Men sedan lossnade det och laget gjort tre mål på bara några minuter. Innebandyn är en snabb sport.

Jag brukar nästan alltid köpa en eller flera lotter. Man får tre för fem euro och den här gången hade jag tur och vann på två av dem.

När jag såg duschkrämen sa jag ”tack, tack – nu är det bara mannen som fattas” 😀

De där 3D-glasögonen ska bli spännande att testa. Naturligtvis krävs det en app till telefonen och sedan kan man ladda ner spel eller filmer och se dem tredimensionellt.

Även om jag tycker att det börjar bli galenskap att vi ska ha applikationer till allt vi sysslar med… så ska jag testa dessa någon dag. Jag vill ju inte vara en bakåtsträvande tant som inte har en susning om sånt här 🙂

Färger finns och bananer är raka

Eller tja, visst är en del bananer böjda här 😀

Bilden är mitt bidrag till Skyltsöndag, till Färgsprakande November och till Veckan som gick.

Dagen började här med föreningsarbete, tvättmaskin och disk. Sedan bar jag in ved och nyligen fick jag texterna klara från de uppdrag jag var på under veckan.

Färgen på bilden passar också in då jag ska på Lovisa Tors match ikväll, för är det blågult som gäller.

Ibland blir det snabbmat, som i onsdags. Pizzerian ligger på femtio meters avstånd och där får man ju också annat än enbart pizzor 🙂 Lite färger till november-spraket även här!

Har skurit upp en chokladkaka jag köpte igår. En så kallad torrkaka som innehåller små chokladbitar. Mycket god, men för stor för mig ensam, fastän den kan frysas in. Så nu ska en väninna få några bitar, mamma några och syrran några. Delad glädje är väl trippelglädje då!