Någon handarbetar, virkar, stickar. Någon annan sorterar pusselbitar, slappnar av med det, glömmer tid och rum, och tankarna flyger fritt.
Om jag skulle tvingas sticka strumpor skulle mina nerver ryka ganska fort. Men jag vet också att det finns många som skulle tappa tålamodet illa kvickt bland dessa otaliga (1000) pusselbitar.
Men jag tycker det är kul. Jag har mitt system då jag sorterar. Och jag tror att jag skulle ha svårt att pussla tillsammans med någon annan. Någon som inte gör på samma sätt som jag 😂 DÅ skulle kanske något flyga i luften.
Men att kasta bitar omkring sig, välta lådor… nej, nej. Då blir allt kaos och vem är det som ordnar allt igen?
Det finns inga sätt som är fel eller rätt då du sorterar och då du bygger ett pussel.
Men du måste tycka om det du gör, ha lite tålamod och lugn. Annars kan du lika gärna låta bli att ta dig an just den här utmaningen 🙂
Glada måndagshälsningar med en färgglad tavla från nya daghemmets vägg!
Längtar efter något varmare temperaturer och mindre blåst. Har jag blivit mer känslig med åren, för kyla och blåst? Inget cykelväder nu, +2 grader och mulet. Prognosen för tio dagar framåt, samma kyliga nätter kring -1 och noll grader. Någon dag kan det eventuellt bli +10. Jag är otålig. Vill få fram cykeln och komma ut på en tur.
För visst är det ju så här vi vill cykla om somrarna – i shorts, klänningar, kortärmat.
Men tittar vi riktigt noga efter finns här nog en hel del som inte är pedagogiskt så rätt 😂
Inga cykelhjälmar, och ska man inte hålla i styret då man cyklar? Inte ska man väl hänga fast i ett bilflak heller? Eller låta sig skjutsas sittande i kjol i den där ställningen? Cyklisterna tar också upp hela körbanan, eller om det är en cykelväg befinner sig två fordon på fel plats 😱
Snödroppen (Galanthus nivalis) är en av de bäst kända arterna i snödroppssläktet i familjen amaryllisväxter. Den är tillsammans med vintergäck en av de första blommorna som visar sig på våren. Snödroppen blir 10–15 cm hög och blommar under perioden februari till april i den norra tempererade zonen.
Då jag tar in ved spanar jag alltid mot ett hörn av grannhuset dit solen når under många timmar då den visar sig. Där kommer de första blommorna upp och nu tyckte jag mig se något smått och vitt där. Krokusarna kommer senare.
Vi har plus åtta grader men det blåser kallt, så just i dag är det inte något större nöje att vara utomhus.
Det är Skyltsöndag igen och den firar vi tillsammans med Christian och många andra.
Den här tavlan, planschen eller skylten, vi kan ju kalla den vad vi vill, lär oss se det goda. Den finns i vårt nya daghem Pärlan, och här finns många viktiga tankar och egenskaper listade.
Fastekalendern säger också i dag att vi ska gilla varandra, såsom Gud gillar oss.
Bilder från veckan som gick vill Åke att vi ska visa på söndagar. Igår såg det ut så här vid ett av mina fönster i köket.
Jag tycker om grönväxter och flyttar ibland på dem, beroende på årstid och hur solen faller in i bostaden. Paprikan växer också bra, men det dröjer nog månader ännu innan jag placerar ut den. Har i färskt minne hur Fru Frost tog min planta i fjol. Om jag för ut paprikan till växthuset då där blir varmt har jag den i kruka så att jag kan bära in den tills risken för frost är över.
Ingången till min närbutik, K-Supermarket, som ligger på ungefär 300-400 meters avstånd från mitt hem.
Det är så här som det börjar. Askarna för sortering har jag inte ännu tagit fram, men lär nog göra det i dag. Plockade bara ut några bitar på stående fot för att visa hur jag kommer igång. Kantbitar sorteras för sig, blå himmel med moln för sig och detaljer som är letta att hitta och foga samman sorteras för sig.
Det här är ett KORT, ett vykort, som jag sände inom postcrossingen till Tyskland i september ifjol.
Jag har också den här bilden som bakgrund på min datorskärm just nu.
Mumin är ganska KORT och vid ena ändan av bron finns en brevlåda där man kan pilla in KORT som man vill posta till någon.
Det är Åke som är lokförare på tåget där vi ska blogga om ett på förhand bestämt ord om lördagar.
Igår tog jag ett KORT på de våfflor som grannen gräddade. Jättegott med räkröra på. De som blev över är förstås inte frasiga följande dag, men de blir frasiga om man värmer dem i brödrosten på låg effekt.
För min egen del började dagen runt 09 men först vid 11 hade jag frukosten klar. Den tar sin tid att fixa, jag värmer bland annat vatten som jag blandar en tesked honung i. Är inte förkyld, men vill inte heller bli 😀
Förde ut soppåsen och hörde hur en hackspett också var tidigt i farten. Dess arbete tycker jag var ett trevligt vårtecken.
Tog samtidigt in en kasse med ved.
Skötte mina växter i köket, öppnade pusselkartongen och ska senare i dag börja leta efter och sortera kantbitarna.
Tände en brasa då jag har hemmadag, det blir för sent att elda efter bastun. Solen värmer huset på dagen men nätterna är fortfarande kyliga. Försöker spara på elkostnaderna.
Har fått en artikel klar som ska in i nästa veckas Nya Östis, och den andra är snart färdig.
Sedan är det dags att betala fakturor… Dyra elräkningar för februari, tandläkarbesöket och diverse andra månatliga utgifter.
Fastekalendern i dag: Be om förlåtelse. (ja, om det kommer från hjärtat är det allt som oftast helande)
Och så svaren på veckans frågor!
Vilket djur representerar ditt humör idag? Jag tror att det finns en hund i mig. För det mesta glad, viftar på en svans som jag inte har. Lugn som en äldre hund, nyfiken som en valp.
Känner du dig äldre eller yngre än vad du är? Kroppen vet hur gammal den är och vilka begränsningar den har. Men i sinnet är jag ung. Barnet och det ungdomliga finns under det yttre skalet.
Vem är din äldsta vän och när möttes ni? Hon heter Eivor och vi var fyra år gamla då vi blev vänner. Såldes har vi snart känt varandra i sextio år.
Vad skulle du göra om du inte behövde jobba för att få pengar? Om jag ändå HADE pengar skulle jag gärna resa runt i Finland och i Norden, och drömmen är att ha råd med egen bil. Jag skulle väl annars leva ungefär som i dag. Skriva artiklar, men inte för arvodets skull, det skulle bara vara bonus. En del frivilligarbete kunde det bli och tiden går bra med litteratur, cykelturer, restaurangbesök med vänner, bloggar osv.
Vad packar du först när du ska på en resa? Det varierar, men för det mesta blir det väl olika plagg, sånt som jag inte behöver ännu minuterna innan resväskorna stängs.
… med tillhörande anhörigvård. Det är ju inte så att vi vårdar mamma, för det gör hemvården med hennes ben som behöver omsorg och med dusch.
Men vi doserar medicinerna, vi handlar mat till henne och i dag hjälpte jag henne få nytt påslakan över sängtäcket. Vi strödde också ut lite is-smältnings-medel på de värsta fläckarna på gården eftersom det ibland är lite svårt att komma ”inslirande” där med bilen 🙂
Syrran hittade en sten som hör till FinStones och jag tog hand om den då jag är med i FinStones Facebookgrupp. Fint vårtecken, inte sant?
Och vad annat kan jag rapportera? Inte så mycket egentligen. Ibland tycker vi att våra dagar är trista, just för att de är fyllda av vardagliga ting. Disk på förmiddagen, affärsbesök på eftermiddagen, skriva ett par artiklar, svara på mejl, skriva dagbok, se på teve…
Men om vi någon dag insjuknar, eller av andra anledningar inte alls kan göra alla de här vardagliga sakerna… då är det nog dem vi längtar mest efter. Att få vara frisk och göra det som hör vardagen till. Det är väl ändå en välsignelse.
Fastekalendern ber oss i dag kontakta någon vi inte kontaktat på länge.
Arbetsmiljö från igår. Servicehuset Esplanads mötessal. Deltagarna satt vid andra bord.
Det blir en artikel om kommande seniorverksamhet i Lovisa. Jag testade bara kameran här 😀
Har inte bestämt mig än. Kanske börjar pussla i dag. Eller senast imorgon 🙂
Nu ska ni få se och höra något roligt och då gör jag det som fastekalendern säger att jag ska göra: Sprid gott omkring dig.
Att sprida gott kan ju betyda så mycket från att donera pengar, säga något vänligt till någon, bjuda på ett leende eller berätta en rolig historia. Mest tänker jag på att bemöta andra såsom man själv vill bli bemött. Det är inte alltid så lätt, men har vi det i åtanke så finns det många situationer då vi kan tänka just på det. Hur skulle jag vilja bli bemött?
Dagens bilder går under kategorin Hur galet som helst, men även under Arbetsvyer, eftersom jag var i det nya daghemmet Pärlan där dörrarna var öppna tre timmar för allmänheten i dag. Tillströmningen av intresserade var enorm. Här syns en del av skorna vid entrén, för man fick inte ha skor på sig där inne.
Daghemmet är tvåspråkigt och har plats för 150 barn och 40 anställda. Mycket av interiören går i trä. Till exempel de här skojiga speglarna som såväl barn som vuxna kan ha roligt vid 😀
Mer om daghemmets öppna-dörrar-afton kan ni läsa i Nya Östis den 19 mars.
Daghemmet är enormt men väldigt fint och fräscht. Var svårt att få en bild som visade hela byggnaden, hade behövts ett foto med drönare.
Och sedan det galnaste av allt. En annan bilist hade parkerat så nära vår bil att det var omöjligt att ta sig in via dörren till förarsätet…
Då gav jag mig på vansinnesförsöket att klättra in via passagerarens framsäte, över växelspaken och… Jag klarade det!!!
Kanske det var en syn för någon som kollade i smyg, men jag har gjort det här förr, dock var det 10-15 kilo sedan… men det viktigaste för mig var att jag inte fick kramp i benen eller fastnade på annat sätt och därmed inte behövde brandkårens eller annan assistens att komma loss 😂💪
Solen visade sig mitt på dagen. Livsandarna vaknar då på ett helt annat sätt.
Min syster hade ärenden till Tokmanni och jag hakade på. Köper ofta toalettpapper där 🙂
De hade van Haasteren-pussel till specialpriset 9,99 euro. Köper annars helst från lokala bokhandeln men en låda till extrapris kunde jag inte motstå.
Det kan bli pusseldags snart igen. Januari-februari var så kalla månader att jag inte ville sitta i köket där jag hade svårt att hålla temperaturen över +17 grader utan att det skulle ha kostat för mycket.
Fick också lust att experimentera med systemkamerans inställningar då jag såg hur vackert det var med solen som lyste in på narcisserna.
Så jag har tinat upp lite efter årets två kalla första månader. Har också lagom med jobbuppdrag nu, så livet ler därför på flera sätt, och då gäller det att passa på att känna den där tacksamheten.
Inget ska tas för givet, och mest glad är jag för att jag vågade komma igång med tandläkarbesöken. Nästa gång ska jag dit strax efter påsk, och jag känner ingen rädsla just nu. Jag tyckte att den läkare jag hade 3 mars lovad ta hand om mig också vid nästa besök.
Då jag läste frågan hade jag redan duschat och efter det satt på tvättmaskinen. Så de bekvämligheterna kan jag inte säga att jag avstod från i dag. Men jag behöver inte använda diskmaskinen. Jag diskar nästan alltid för hand.
Bil använder jag sällan, om det räknas till bekvämlighet. I dag ska jag dock till en affär som ligger på sådant avstånd att jag inte kan gå dit.
Värme och rinnande vatten? Nej, det är bara +2 grader ute och mulet och vattnet använde jag redan. Men jag kan låta bli att elda och göra det först imorgon.
Läget för paprikorna just nu. Sju tycks komma upp.
Bloggkompisen BP tyckte att en bild jag tidigare visade på myllan och en pytteliten planta påminde om köttfärs 😀 Men någon mat är det här inte.
Till höger syns Paprikavakten som passar bra på sin pinne inför stundande påsk 🙂
Jag får se hur stora plantorna blir och senare plantera om de som klarar sig bäst.
Händer inte så mycket i mitt liv just nu, men det får gärna vara lugnt ibland. Jag skriver kanske ut den intervju som jag var på igår. Imorgon har jag åter två uppdrag.
Men dagarna går ändå med olika sysslor och rutiner. Tvätten ska hängas. Ska kolla ett recept, behöver det förnyas? Ska också gå vidare med tandläkarbesöken, eller närmast få ihop en betalningsplan för dem. Så det blir att sitta vid datorn rätt mycket i dag också.
Lite mulet är det och bara en plusgrad, så jag ska elda ikväll. Imorgon borde solen åter värma huset och då slår jag åter av det enda element jag har på. El-fakturorna har varit skyhöga tyvärr nu under två månader, men jag är ju inte den enda som drabbats av de extremt kalla åtta veckorna i början av året.
Nu har de alla slagit ut, narcisserna. Det går fort, men de brukar stå fina minst en vecka, ofta nog aningen längre.
Växten har väl också namnet Tête à Tête?
Igår bongade jag de här stenarna invid planket till Gamla Apoteksgården. De hör inte till dem man får ta med sig hem och som man via olika grupper på Facebook anmäler att man hittat. Det här är prydnadsstenar som ska glädja förbipasserande.
Har en intervju i dag och ett jobb på onsdag kväll. Det har lite börjat röra på sig efter en lugnare period. Tillsvidare har jag klarat min ekonomi och lite besparingar finns. Ett år, två månader och 22 dagar kvar till första utbetalningen av full pension 😀
Största utgifterna har nu utgjorts av hyra, el-fakturor och tandläkarräkning. Men som sagt, på något sätt knagglar jag mig framåt.
Fastekalendern i dag: Vad kan du göra för en rättvisare värld? I dag fick jag ett arvode från en av de tidningar jag jobbar för och utöver hyran betalade jag den månadssumma jag brukar till Corazon Grande. Jag tycker att Siw (gammal klasskamrat till mig, vi blev studenter samtidigt) och hennes personal där jobbar för en rättvisare värld.
Debutsky's Blog - Inne i huvudet på en författare 