Glad och färgsprakande måndag! 02-11-2026

~ Carita Liljendahl ~ Lämna en kommentar

Tidig väckning, och inför sådan blir det alltid knagglig sömn för mig. Sover nästan aldrig tills klockan ringer. Den skulle ha ringt 7.30 (ja, det är supertidigt för mig, sover helst gärna till nio eller tio) – men jag vaknade redan före sju…

Sotaren var, som sig bör, punktlig och knackade på våra dörrar runt klockan 08. Sedan for han upp på taket och efter det besöker han fem bostäder som har eldstäder i detta hus. Otroligt viktigt arbete!

För att pigga upp grå november månad har bloggkompisen LillaSyster en utmaning som heter Färgsprakande november. Min första bild idag, en plantering utanför en ganska nyöppnad affär, har ju en del färgglada element. Detsamma gäller planteringarna på pappas grav där vi lade ner ljus i lördags.

Att pappa varit borta över 48 år är förstås inget som gör mig glad, men jag är glad och tacksam för det att jag och min syster fortfarande kan gå till hans grav och att mamma då och då orkar följa med.

På muminkalenderns novemberbild ser Lilla My och Mumintrollet mer förvånade och smått förskräckta ut, men vem skulle inte vara det då snöflingorna börjat falla. Figuren till höger ser däremot ganska nöjd ut. Han har fått fisk! Mig skulle han inte få ut på isen vintertid, det där med pimpelfiske är inte alls min grej 😀

Och så har vi också i Mumindalens väderbok kommit till november. Lite orange piggar ju upp då texten beskriver en grå morgon då den första snön faller i dalen. Jag hoppas vi får vänta länge på snön här. + 8 grader har vi nu, det är mulet och kanske faller ett duggregn. Får gärna fortsätta så här fram till februari 😀

Så var vi inne i november

~ Carita Liljendahl ~ 4 kommentarer

… och bilden från Muminkalendern kommer imorgon eller någon annan dag i början av månaden 🙂

Skyltsöndag och tummen upp för Riihimäki, eller för ABC-stationen där. På väg hem från en bortamatch i Tavastehus den 18 oktober. Sur förlust då och lika sur i dag då vi var i Nurmijärvi.

Men, skam den som ger sig. En gång Tor, alltid Tor. Har följt Lovisa Tors innebandy sedan 1999-2000 så det har ju varit både uppförsbackar och nedförsbackar, glädje och sorg genom åren. Att vara hängiven supporter är en livsstil helt enkelt, och många av de unga som spelar i laget i dag hade ju inte ens sett dagens ljus då jag började följa Tor 💙💛

Efter matchen. Förlust 5-3 för Lovisa Tor. Lagen tackar varandra.

En del av byggnaden där Arkadia-hallen finns, där matchen spelades i Nurmijärvi.

Jag är ju inte nu på sprittande glatt humör efter förlusten, men vill vara med i Åkes Veckans foton och även i Skyltsöndag. Och LillaSysters tema Färgsprakande november tål att tänka på! 🙂

Ska man se nåt positivt med dagens resa, så a) matchen började kl 13 så vi for iväg kl. 11 och var hemma före 16.30 🙂 b) vi har alltid trevligt i bussen, där hörs sällan något gnäll (en del matchanalyser hör ändå till) c) det kommer nya matcher, det här var bara EN i mängden av tusen 💙💛

Jag har en vecka framför mig med oerhört späckat schema. Är inte riktigt van vid sånt numera. Väckningar sex morgnar på raken, vikariat, frilansjobb, anhörigvård, andra engagemang… pustar redan nu! Men, hoppas att veckan som börjar den 16 november kan bli lite lugnare 🙏

Halloweenstämning i Lovisa

~ Carita Liljendahl ~ 20 kommentarer

Det blev inte en hall-och-vin bild härifrån, för i min hall finns nu enbart en vedlår, några mattor på golvet, krokar för kläder och saker på väggarna och några skåp. Där skulle vinet i och för sig hålla rätt temperatur så här på hösten. Har ingen värme på där och ännu är det inte minusgrader ute heller 🙂

Hos Hardom Bröd mötte vi den här figuren bakom disken. Först sa jag ”huj” men sedan vågade jag stanna och köpa det jag ville ha 😀

När vi tog mamma med på kaffe till servicestationen Garnis fanns det här benranglet på en dörr. Där var trevliga och fina prydnader, inget jätteläskigt, men ändå sa 92-åriga mamma ”usch”. Annars trivdes hon bra och tyckte att såväl kaffe som sockermunk var goda.

Det här får mig att tänka på den diskussion som jag sett föras bland annat på Facebook. ”Halloween på äldreboende, men för vem?” Ja, vem gläds av det, vem skräms av det? Om en vårdare går in i ett rum klädd till ett spöke eller nåt annat skrämmande och ropar ”buhuu”. Kanske hen inte då ska förvänta sig att en äldre skrattar och ropar ”så kul!”

Halloween råkar i år också infall på samma dag som Alla helgons dag. Vi satte ljus på pappas grav, men jag publicerar inte den bilden här, får bli till en annan gång. För det handlar ju om vitt skilda saker. Att ha kul och skrämmas på Halloween, pynta med spöken eller dödsskallar, benrangel och spindelnät – eller att minnas nära och kära som gått bort.

Sista frågan i kalendern ”31 days of October gratitude” lyder
Vad är du mest tacksam för i dag?
Samvaro med mor och syster, att jag fått uppleva ytterligare en dag på denna jord, att jag har ett hem där jag trivs och där jag nu ikväll eldar en brasa, pusslar och har tända ljus.

Fem en fredag vill ha omväxling

~ Carita Liljendahl ~ 14 kommentarer

Och Elisa som håller i utmaningen ”Fem en fredag” är i Finland, på höstlov i Tammerfors. Hurra!
Önskar henne och familjen en trevlig vistelse och välkomna tillbaka. Kanske någon sommar till Lovisa? Ligger ju inte alls långt från Helsingfors.

Hon har valt ”Omväxling” till dagens tema.

På bokmässan hittade jag denna dekoration. Imorgon firar vi Alla helgons dag och då infaller också Halloween. I år råkar de firas på samma dag.

Vad är det bästa med att komma bort hemifrån?
Trivs så bra i mitt hem att det inte känns rätt att säga att det känns bra med att komma bort. Men korta resor i goda vänners lag, med buss till någon mässa, på annan utflykt, på innebandyns bortamatchresor – att få se nya vyer och kanske träffa nya människor.

Vad är roligast att upptäcka av en slump?
Något roligt att fotografera och kunna visa på bloggen.

Vad saknar du först när du är hemifrån?
Mera space för det man har med sig, att bo i kappsäck är inte alltid så tjohejsan 🙂

Vad blir roligare när man gör det någon annanstans?
Tveklöst alltid roligare att äta tillsammans med andra på bar eller restaurang, än att äta ensam hemma.

Var spenderar du mest tid efter hemmet?
På frilansuppdrag eller på innebandymatcher och -resor.

Pusslet avancerar. Nu är jag inne på en del av de stora ballongerna 🙂

Nästsista frågan i tacksamhetskalendern lyder
Vilken fin sak överraskade dig denna månad?
Att oktober månad varit så varm. Ingen snö, ganska många soliga dagar och temperaturer på mellan +7 och +15 grader. Tack ❤

Efter torsdag, behövs fredagsvila

~ Carita Liljendahl ~ 16 kommentarer

Trevliga klistermärken, förstås med jultema, landade i köpvagnen i dag i Tokmanni. Värmeljus och blockljus likaså. Och inte lyckades jag gå förbi den stora stapeln med Fazers chokladplattor till specialpris heller.
”Inte köpa” sa en som var med mig i affären, och avsåg nog sig själv, och hen köpte inte. Men jag köpte, tre till mig själv och två till mamma med hennes favoritsmak.

I en annan affär fick jag syn på en trevlig bekant, en man som jag inte sett på länge. Vi hade gärna utbytt några ord och en kram, men se nej! Det var rusning just då i affärens infart och utfart… inget läge att stanna upp, vilket vi båda senare ondgjorde oss över via en social privat kanal 😀

I den affären var det rusning av andra orsaker än ”kaffe till specialpris” som S-Market och Tokmanni hade. Kaffet är dyrt i Finland, om du vill ha Juhla Mokka betalar du vanligtvis nästan tio euro för ett paket på 500 gram. Nu fick kunden två per hushåll från både S och T, så gissa om där var rusning 🙂 Jag som inte dricker kaffe själv kunde köpa fyra paket. Två till mitt hushåll som gavs till mor och två med mors bankkort till mor själv 🙂

I dag hade vi Nya Östis-skribenternas månadsträff på restaurang Fylla, och där har jag fotat ett antal trevliga Halloween-prydnader.

Den här dagen brukar ofta ha så späckat program att fredagsvila behövs. Med åldern har det här med återhämtning blivit allt mer viktigt.

Tacksamhetskalenderns fråga 29 oktober.
Vad uppskattar du hos dig själv?
Att jag strävar till att vara öppen och ärlig om allt, även svåra saker. Jag tycker inte om att bråka, men jag förstår att det är viktigt att också kunna ta fajter ibland, att inte bara dra sig undan, tiga om det svåra.
Men så där annars, talar vi om utseende? Tycker om mina armar, mina ben och min rumpa 🤣

Här är vi ute i god tid – och så kom vi fram till Y!

~ Carita Liljendahl ~ 16 kommentarer

Hur galet som helst! Glad Runebergs-dag!

Ja, men vadå att den firas först den 5 februari?
Här gäller det att vara ute i god tid, också så god tid att bäst före datum närmar sig den 28.10.2026 och tårtan säljs till nedsatt pris!

Väntar vi till 5 februari kanske vi blir helt UTAN tårtor. Full fart på nu bara så att tomten inte äter upp allt, för snart springer han i affärerna. Halloween är ju strax ett minne blott men alla vill ha godsaker ändå, hallå!

Och när vi en gång är i farten tycker jag vi kan ta in fastlagsbullarna också, fastän den tisdagen infaller i slutet av februari.

Och varför inte börja tänka på påskäggen också? 🤣

Hos Klimakteriehäxan, vars blogg ni absolut ska besöka, klicka på länken så kommer ni dit – är det idag bokstaven Y som gäller. Snart har vi gått genom hela alfabetet och så får vi se om hon hittar på nya utmaningar efter veckan med Ö.

Det ska vara ord som börjar på Y och som sprider positiva vibbar.

YRVÄDER Gillar om barn, eller vuxna med barnasinnet i behåll, är små yrväder. Och ibland är det mysigt med snöyra, men i måttliga mängder 🙂

YLLESTRUMPOR Varma och sköna nästan året om men speciellt nu från hösten till våren i mitt kära hem som finns i ett gammalt trähus.

YMCA Blir alltid lika glad av att höra den låten med Village People.

Tacksamhetskalenderns fråga den 28 oktober.
Vilken helt vanlig sak tar du ofta för given?
Detta med rent vatten direkt från kran, ett svar jag ger ofta. Men kanske även det att få vakna upp till en ny dag. Det är väl inte trots allt så självklart att vi gör det?

Drömmar – hur galna som helst!

~ Carita Liljendahl ~ 8 kommentarer

Bilden har inget direkt med inlägget att göra. Men kanske det var en dröm som blev sann för någon på bokmässan nyligen, om de fick saker sålda eller kunde köpa härifrån och tillverka något de drömt om.

Det fanns alltså på mässan en avdelning också för gamla saker. Allt från böcker till vinylskivor, planscher och vykort till sådana här skedar och avlagda delar av smycken, som alla såldes för en euro styck.

Jag tänkte nu slänga mig lite mer personlig. Ofta uppmuntrar jag andra att vara det. Att våga, att vara öppna, inte skämmas och tänka så mycket på vad andra ska tänka.

Förmodligen är den här inställningen en av orsakerna till att jag som singel i en liten stad är singel ännu efter tolv år. Jag är skrämmande helt enkelt 😉 Buhuuu 😱 Tänk om jag dyker upp i era drömmar 😂

Drömmar skulle det handla om.
Drömmer du mycket? Minns du vad du drömt?

Jag drömmer massor och det har jag skrivit om här förr. Lyckligtvis sällan mardrömmar. Ibland halvkusliga och otrevliga, men ofta också roliga, tokiga och underbara drömmar.

I natt drömde jag att vi var på en utflykt och där fanns en man som sa till mig ”hör du, imorgon ska det vara 19 grader varmt”. ”Ja, ska vi göra nåt tillsammans” dristade jag mig att fråga. ”Kanske ta en cykeltur”, sa han. ”Jaaaa! Menar du verkligen det? Att du kommer?” ”Jo, vi kan fara till Pyttis” svarade han.

Oj, det är ju långt dit, tänkte jag och fortsatte ”om inte ända till Pyttis så ditåt i alla fall” och jag var så glad för att det skulle bli av.
”Eller så far vi till Ekenäs” sa han. (oj nej, tänkte jag, ännu längre väg!)

Sedan ville han krama mig och ge en puss och jag stretade förstås inte emot.

Samma natt drömde jag också att jag hade lånat en bil av en bekant. Någon okänd hade dock kört på den när den stod parkerad nånstans och bilen var helt demolerad. Polisen kom och frågade vad som hade hänt. ”Vänta, ta det lugnt, jag försöker precis ringa bilens ägare”, sa jag. Men ni vet hur det går då man ska ringa i drömmarna. Man kan aldrig knappa in rätt nummer, man hittar inte personen i kontaktlistan eftersom man hela tiden skriver in fel bokstäver – stavar fel. Så tja, lite av en ”mardröm” var det allt.

Jag väljer att leva kvar i den dröm jag hade innan jag vaknade. Med mannen som ville pussa mig och ta en cykeltur ❤

(Senare i dag, bokstaven Y, tacksamhetskalendern och nya foton)

Det här med att lägga pussel

~ Carita Liljendahl ~ 6 kommentarer

Det har vi alla som sysslar med det säkert eget sätt och egen taktik kring.

Med just det här pusslet insåg jag att det är bäst att få himlen klar efter ramen. Ballongerna verkar ju enkla då man ser på bilden på kartongen.

Men egentligen är ballongerna svårast, då de är så många och färgerna är liknande på flera av dem.

Jag har också tänkt att jag skulle ha svårt att pussla tillsammans med någon som inte tänker såsom jag gör. Plats vid bordet finns inte riktigt heller. Men jag går tillväga på mitt sätt och skulle någon annan komma och rådda där skulle jag troligen börja morra 😀

När himlen var så gott som klar i dag tidig kväll fortsatte jag med en del av ballongerna.
Men jag jobbar mig också inåt från kanterna på kortsidan och där nere på långsidan har jag hittat rätt många bitar.

Absolut favorit bland pusselmakarna är Jan van Haasteren. Jag lägger numera inga andra pussel än sådana som han har tillverkat / ritat. De har sina finesser. Alltid en liten tomte nånstans, en hajfena, en mus, en katt, händer som greppar saker – ja, du som pusslat van Haasteren vet vad jag talar om.

Vad älskar du med oktober månad, lyder frågan i ”31 days of October gratitude”.

Jag som tidigare inte gillat hösten så mycket har börjat tycka lite mer om den. Så mitt svar omfattar allt från höstens alla färger, och det faktum att hela oktober varit en tacksamt varm månad som bjudit på ganska mycket sol. Mörkret är inte alltid kusligt, det kan omfamna mig här som jag nu bor. Levande ljus, en brasa i ugnen, pussel på köksbordet, böcker, bloggar och tidningar att läsa.

Vardagslunken fortsätter

~ Carita Liljendahl ~ 12 kommentarer

Snart har vi Alla helgons dag och jag tycker det alltid pyntas så trevligt på restaurang Fylla. Jag gillar glada pumpor och visst får det vara spöken också bara de ser snälla och glada ut. Inga avhuggna huvuden som någon bär i armhålan, tack 😂

Vaknade halv åtta av lövblåsare, lyckades täppa hörseln och somna om. Hurra!

Lång och lugn frukost, tvättmaskinen surrar i badrummet.

När tvätten har hängts är det dags att bära in lite ved till fastän det finns i ställningen och i vedlåren. Försöker vara förutseende, ha ett lager här inne om det blir dagar med mycket snö och kyla och därmed besvärligare att bära in från källaren.

Frågar någon mig behöver det inte komma snö alls denna vinter 😀 I alla fall inte en halv meter ena dagen och en halv meter den andra dagen och sedan åter bli varmt med blask och halka, innan det fryser på igen och blir -20 i flera veckor. Nej tack!

Just nu är det mycket lagom och helt toppen med tio grader ute. Det är mulet men verkar inte blåsa.
Jag ska elda några timmar och antagligen fortsätta lägga pussel också.

Kanske jag kommer ut en sväng och får fler bilder till bloggarkivet. Återstår att se.

Glad måndag, del två!

~ Carita Liljendahl ~ 8 kommentarer

Det här är vad mina vänner åt på restaurang Fylla i dag. Jag har ju blivit stammis där, då jag var där i onsdags för en knapp vecka sedan i samband med en intervju och sedan i fredags och nu åter idag måndag 😀

Man ska understödja lokala företagare. Att jag går så ofta hit beror på att platsen ligger bara 150 meter från mitt hem, och så finns här så mycket god mat, allt från smått plock till annat, som faller just mig i smaken.

Jag har ofta tänkt, hur kunde jag bli mer personlig här på bloggen. Känner ibland att jag inte har så mycket att komma med. Men det är antagligen inte någon ovanlig känsla hos någon som bloggat 10–20 år.

Ikväll blir det Marko och Irma i Sveriges tv, sista avsnittet från den här säsongen då de är ute och reser.