Att jag så ofta blir rörd numera har troligen med åldern att göra.
Eller vilka erfarenheter har ni andra? Har ni med åren blivit känsligare?
Häromdagen intervjuade jag en kvinna som är frivilligarbetare. Jag frågade vad hon får ut av verksamheten. Hon bad om ursäkt för att hon är så lättrörd, att hon kanske fäller en tår medan hon berättar vad jobbet gett henne.
Jag svarade att det gör ingenting, jag kanske också börjar gråta och då gråter vi båda två. Det är inget farligt.
I dag fick jag en blomma som tack för ett välutfört jobb. Jag blev väldigt rörd och satt en stund hemma i soffan och bara tittade på konstverket. Samtidigt som jag tänkte på hur mycket det betyder att få ett tack.
Vi är snabba att kritisera i dag, och här som jag bor sägs det ofta att ”då nån inte gnäller kan du veta att han eller hon är nöjd”…
Jag har försökt, och kommer att fortsätta med det nästa år, att tacka och visa uppmuntran åt andra så ofta jag bara minns och kommer åt att göra det.
Jag tycker inte att man gör sig till, ett tack kan komma från hjärtat ❤
Debutsky's Blog - Inne i huvudet på en författare 
Både positiva, och negativa känslor förstärks nog med åldern. Kanske det har med att man med åldern har fått en del erfarenhet.
Svante
Ja, det finns äldre personer som blir aggressiva också. Eller så vågar man bara ryta ifrån då man blir äldre.
Jag har lätt för att börja gråta, eller i alla fall få tårar i ögonen.
Ja så kan det nog vara. Själv har jag blivit både känsligare, och tuffare. Jag kan få tårar i ögonen när jag ser hur illa en del människor blir behandlade, men också ryta ifrån när jag själv blir illa behandlad.
Svante
Med andra ord, du är en god människa, Svante ❤
Kanske det, hoppas ingen Kannibal kommer på det.
Svante
Och humor har du också 😀
Lite humor finns nog kvar i gubben.
Svante
Ganska mycket humor, och bra sådan, tycker jag 🙂
Så vacker blomma du fick. Jag blir rörd när någon visar vänlighet och empati vilket är sällsynt tyvärr. Upplever att min generation är väldigt rädda för att visa något alls. Mötte en av pensionärsföreningens styrelse och gav henne en lätt kram och önskade Gog Jul. Inte ett leende eller kram tillbaka bar detsamma. Jag är hemsideansvarig så vi träffas ibland på möte.
Ha en lugn lördag och imorgon är det bingolottos uppsittarkväll.
🎅❄🎄
Stämmer kanske också att äldre människor har svårt att visa känslor, de skäms om de börjar gråta.
Därför brukar jag säga, gråt du bara om det känns så – jag gråter kanske också, men vad gör det?
Det är ju inte fel att känslorna får komma till ytan.
Just det! I morgon är det uppesittarkväll! Det ska vi inte missa 🙂 ❤
Det har med klimakteriet att göra. Man blir så en tonåring men känslor som svämmar över.
Mycket möjligt – det har jag inte tänkt på 😀
Rent biologiskt är det så men sedan kan det ju hända att man med åldern blir mindre brydd om att dölja känslor.
Bäst är det ju att inte dölja känslorna. Men jag tror somliga tycker det är pinsamt då tårarna börja rinna och rösten stockar sig – och så skulle det ju inte behöva vara.
Absolut att många blir känsligare med åldern. Det ser jag både på oss själva och på människor runtomkring oss.
”då nån inte gnäller kan du veta att han eller hon är nöjd”…
Det där låter som ett väldigt tråkigt sätt att se på saken. Sådan vill jag aldrig bli!
Det är så lätt att sprida glädje om det är det man vill.
Leenden, små uppmuntrande ord här och där, en kram, ett kort, erbjudande om hjälp med praktiska göromål osv osv.
Gnäll och negativitet vill jag inte ha i mitt liv. Det väljs bort.
Men att lyssna på människor som har det svårt, det är en annan sak.
Vilken fin omtanke med blomman. ♥
Ja, jag menar ju inte att JAG tycker att man inte ska tacka … nej, för jag hör också till dem som så långt det är möjligt väljer bort det negativa i livet. Tyvärr är det ofta så att folk hör av sig, t.ex. till en tidning, då något vi skrivit är fel – hörs det inte gnäll ska man räkna med att folk är nöjda – alla har tyvärr inte lärt sig uttrycka tacksamhet – inte ens rejält vuxna människor.
Och som du säger – klart man ska finnas till och lyssna på dem som har det svårt, det de har att säga är ju inte = gnäll i onödan.
Kram!
Det förstod jag.
❤️🤗
Bra – jag ville inte att missförstånd skulle uppstå ❤
Kram!
Självklart kan ett tack komma från hjärtat och min förhoppning är att en majoritet av tacken verkligen gör det.
Ja, jag tror att majoriteten gör det, kommer från hjärtat.
Men jag tänker ibland att det finns folk som tycker man gör sig till då man tackar för allt – jag tycker att man inte kan tacka för mycket, eller visa sin uppskattning för mycket, i dagens värld.
Jag med, gråter för allt möjligt, nåt jag ser i teve eller redan när jag ser mina barn komma till mig….
Jag tycker att vi ska tillåta oss att visa mer känslor.
Varför bita ihop och låtsas vara tuff?
Klart att det finns orsaker till att folk bygger murar, döljer sig bakom hårda skal.
Men någon dag, om inte just nu så i framtiden, raseras murarna och skalet spricker.
Jag tycker man ska vara noga med att tacka. Att bli rörd, det kommer med åren. Man tänker mer, än i ungdomen, då livet är lätt och flaxar förbi, det kommer nya dagar, man är odödlig.
Tack för ditt inlägg. Du sätter spår.
Julkram ❤
Tack för vänskapen GeddFish ❤
Ja, inte tänkte man så mycket då man var ung 🙂 Man var odödlig.
Man vågade kanske mer också, tog risker, nu ser man faror överallt 😀
Kram!
Jag har nog alltid varit överkänslig, om någon är snäll mot mig gråter jag, om någon berättar något sorgligt gråter jag. Ja inte blir det bättre med åren.
Men det är ju ofarligt att gråta – tänk om tårar och känslor inte fanns…
Kram till dig!
Ja visst alltid bättre med känsliga människor än de okänsliga.
Finns så mycket hårt i dagens samhälle… ytligt och elakt… tyvärr.
Vi får hjälpas åt att sprida glädje och empati!
Ja det gör vi. Kram.
I möten med människor irl blir jag nog inte mera rörd, men väl när jag tittar på filmer och även sportprestationer. Helt klart ett ålderstecken;-)
Ja, och sådana där galor där pris delas ut till Årets hjältar t.ex. 🙂
Har ingenting att tillägga, håller helt och hållet med dig. Min pappa sa alltid att man blir känsligare och känsligare ju äldre man blir och jag tror också att det är så.
En del börjar också oroa sig allt mer, har jag märkt.
Troligen inget man kan göra något åt, bara lära sig leva med.
Men känslor är det ju inget fel på, alltid bäst att låta dem komma fram.
Jag har nog alltid varit känslig, men tror fasiken jag blir det mer och mer ju äldre jag blir. Bölar för ingenting nästan, kan vara av glädje, ledsamheter jag läser i nyheter eller hör … sånger osv … då stiger ”vattennivån” i ögonen och ibland blir det en liten översvämning. 😀
Små översvämningar är ju helt okay.
Minns faktiskt hur det en gång blev en stor pöl under mitt huvud då jag låg på golvet och grät efter skilsmässan…
Visste inte att det kunde komma så mycket vätska från ögonen…
På senaste tid har det mest kommit tårar av glädje, tacksamhet, nån gång sorg eller för att någon gjort mig illa.
Känslor hör livet till.
Jag har alltid varit lättrörd, men faktiskt mer nu än förr
Jag har nog också alltid varit ganska lättrörd, men nu kommer tårarna allt oftare.
Tack och lov för det mesta av glädje och tacksamhet, det är ju det som det handlar om då man blir rörd och berörd.
Tårar av ilska och sorg är något annat, men de måste också få rinna.
Bra att få ut känslorna!
Ja, de måste få pysa ut 🙂