I Helsingfors sätts mössan på statyn Havis Amanda. Här i Lovisa har vi Hortenstatyn. Horten – numera även känd som Moss, i Norge – är Lovisas vänort. För ett antal år sedan var det tradition att elever från finska skolan inför valborgshelgen gick i klunga till denna staty och satte en mössa på hennes huvud. Nu har statyn inte på många år, såvitt jag vet, fått en mössa.
Jag lånade min privata till henne för en stund ikväll. Kallt som bara den är det, och just då jag var här regnade det.
Tidigare på eftermiddagen champagne och paj hos kollegan och vännen Pia. Nya Östis har fyllt åtta år och en liten valborgsskål blev det också.
Den här skylten finns på Viking Lines Gabriella båt synlig för var och en som råkar gå förbi. Eller egentligen var det mer än bara en liten skylt, det var en rätt stor väggreklam.
Länkar till flera som är med i utmaningen Skyltsöndag finns hos bloggvännen BP.
Önskar er alla en trevlig valborgsmässoafton. Delar en flaska mousserat med en kompis idag och käkar paj, men annars är det reseförberedelser som gäller 🎈🚢
Har fått det mesta skött i administrativ väg och har kom-ihåg-lista för tisdagen då vissa papper ännu ska till bokföringen. Lista skriven också över nästan allt som ska med på resan, men ännu ska kopior på pass och id-kort tas. Det är en säkerhetsåtgärd om originalen skulle tappas/stjälas. Mycket att tänka på alltså. Jag ska skriva reportage om resan, troligen till tidningen den 17 maj. Från resan sätts bilder ut i tidningens Facebookgrupp, eventuellt skrivs en webbtext. Så därför behövs allt från kameror till laddningsapparater, dator och kortläsare med.
Dagens koppla-av-stund och upprätthåll-din-finska-stund blir det också i dag.
Tillsammans med mamma har syrran och jag storhandlat så att hon ska klara sig en vecka. Hon har grannar och andra som hjälper henne vid behov och hemvården finns, så ensam är hon inte. Men uppköp gjordes för en dryg vecka framöver.
Mejlade hotellet vi ska sova över på i Kristianstad, hade några frågor till dem. Har kollat kartor över Sverige och orterna vi ska besöka. Jag är ju tack och lov ingen guide för resan men vill se vilka orter bussen passerar från Stockholm via Gränna och Jönköping ner med Kristianstad, och även var alla de andra små orterna vi ska besöka finns. Ser extra mycket fram emot Ystad, Smygehuk och Öresundsbron, men allt lär nog bli intressant! Start alltså tisdagen den 2 maj och även här på bloggen ska jag uppdatera då och då. Tror ändå att jag också sparar bilder att visa i efterhand, så att ni läsare inte blir övermätta 😀
Inspirerad av ett inlägg på Facebook cyklade jag ner till Skeppsbron i dag. Solen sken ju, det var +9 grader varmt. Och jag behövde röra på mig efter många timmar vid datorn med administrativt arbete för Nya Östis.
Det är härligt nu när jag kombinerar steg med cykelturer. Ett sådant lyft att inte bara för det mesta traska ensam. Jag kommer ut på lite längre turer då jag får rulla iväg och ryggen tar inte heller stryk av cykelturerna.
Sagt och gjort alltså! Iväg för att köpa glass! Nere vid stranden blåste en stark vind från sydost. Men skam den som ger sig. Glassen, smak apelsin-choklad, avnjöts!
Med vinden i ryggen vidare mot Rosenstranden. Där har nu Kronobron, som förbinder västra stranden med den östra lagts ut. Den leder från Strandparken till bostadsmässans område. Nu återstår bara tre månader så har vi bostadsmässa i Lovisa. Välkomna alla! Den pågår 7 juli – 6 augusti 2023. Till stadens förväntas ungefär 4000 besökare per dag under fyra veckors tid. Kan blir mer ibland, och mindre vissa dagar. Men det är stora mängder människor i en ganska liten stad.
Och så är det dags att svara på Elisamatildas frågor, under rubriken Ordspråk.
Anfall är bästa försvar – när deltog du i bollspel senast? – Det är rätt länge sedan. Spelade volleyboll förr, rentav i division två i Vallentuna då jag bodde i Sverige 1998. Efter det spelade jag beachvolley och volleyboll på bolagsnivå i Lovisa.
Den som väntar på något gott väntar aldrig för länge – vad väntar du på? – Att lagom sommarvärme ska återvända. Och just nu väntar jag också på läsarresan till Sverige-Danmark-Tyskland, och på en kort stugsemester i juni.
Bättre ensam än i dåligt sällskap – när ville du senast bara gå hem? – Minns inget specifikt tillfälle, men det finns trista tillställningar med intetsägande långa tal. Är sällskapet stelt, hittar jag ingen att diskutera något vettigt med, då slinker jag iväg.
Den som spar han har – vad sparar du till? – Inget speciellt, men jag försöker hålla mig med en buffert av pengar om jag som ensamföretagare skulle bli sjuk.
En plats för var sak och var sak på sin plats – vad hos dig ligger aldrig på sin rätta plats? – Glasögon och mobiltelefon.
Temperaturen sjönk från +20 till +5. Regnet kom och det var efterlängtat. Behöver ju inte regna flera dagar i sträck, men naturen törstar efter vatten, och dammet lägger sig. Här har det varit storstädning vid kyrkans parkering. Allt är så fint nu när gamla löv och sandningsand putsats bort.
Påskblommorna håller på att blomma ut, men än pryder de på sitt sätt kyrktrappan som små gula solar.
Varit hektisk dag också i dag med Nya Östis. Förbereder kommande tidningar. Intervjuade en ny medarbetare. Räknade arvoden. Hade Teams-möte med redaktionsledningen och en person som ska hjälpa oss med textutgivning i sommar.
Fick ihop 3000 steg i dag och är nöjd. På veckoslutet ska jag börja packa för resan. Listan över grejor som ska med är lång. En extra väska behövs för dator, iPad, kameror, objektiv… och för att inte tala om alla laddningsaggregat som dessa kräver 😂
”Aktiv året runt” och ”Hälsostegen” fortsätter. Allt körde igång den första oktober 2022 och nu börjar jag kombinera promenader med cykelturer. Ibland blir det ju så att jag måste leda cykeln upp för en backe, eller där det är livlig trafik. Då räknas stegen, annars noterar jag den sträcka jag cyklat.
Vi har så många fina parker och platser där det går att cykla tryggt, eller att leda cykeln. Ofta kommer jag att stanna upp för att ta bilder, såsom här i parken i närheten av bastionerna.
Alltså dessa underbara träd ❤ Det här är ett Trees on Wednesdays-bidrag.
Alla foton tagna från samma park. De små hyacintliknande blommorna i vitt doftar gudomligt.
Kalendern är fulltecknad alla dagar. Mycket som ska göras och planeras innan jag åker iväg på läsarresan på tisdag. Men det känns väldigt bra nu. Finemang att jag ”övade” med Stockholmsresan i slutet av mars, då jag inte rest utomlands på tre år på grund av pandemin.
Nu ska det bli Lovisa-Åbo-Stockholm. Buss genom Sverige, via Gränna och Jönköping mot Österlen. Jag ska minsann ha en gammaldags karta på papper med mig, för jag vill med penna rita in var vi färdats 😄
Ni som bor i Sverige känner säkert till Åhus, Den Engelska Trädgården, Kivik med Äpplets hus, Brösarp, Ale Stenar, Ystad, Smygehuk. Och troligen har många från Finland också besökt de här platserna. Så det är dit vi ska. Och sedan blir det Öresundsbron (rättat 27.4, hade slarvat och skrivit Östersund… tack BP!), Köpenhamn, Rödby, Puttgarden, Travemünde.
Kan vara något så ”enkelt” som kvällssolen i några krokusar på gården där jag bor. Fick ögonen på dem efter gårdagens promenad.
Kanske inte ser så vackert ut på bild, men fint är det då buskarna börjar få sina första gröna blad.
Vardagslycka är också att jag åter igår kunde köpa mina favorithäften, Utuliini, i lokala bokhandeln. Nya somriga motiv. Har nu fyra stycken så det lär räcka ett år framåt då jag skriver dagbok. Ett häfte skrivs i regel fullt på tre månader.
Ni som följt mig länge vet att jag har skrivit dagbok sedan 1976. Antalet häften fyller två stora lådor i två skåp. Jag har sagt till några nära personer att häftena aldrig får brännas eller förstöras då jag har gått bort. Jag vill ändå hela tiden se till att det finns pålitliga människor som kan förvalta detta arv på rätt sätt sedan då jag inte längre själv kan bestämma vilket öde de går till mötes.
Gult är inte fult, gult lyser upp, just nu på min balkong. Gult och är också en bärande färg i Lovisa Tors speldräkt, tillsammans med blått. Den andra speldräkten som laget har är blåvit, om det skulle råka vara så att motståndarna som hemmalag spelar i gula skjortor.
Lever ännu på det glada minnet från lördagens supporterfest, och önskar er alla en glad måndag och god start på veckan. Här blir det nog fullt upp med att få allt klart från arvoden till annat administrativt och att packa inför stundande läsarresa. Bara en vecka dit.
Samtidigt som det är härliga tider med vår och sol betyder det gatudamm i stora mängder. Det har inte regnat på flera veckor och snart ska väl gatorna spolas maskinellt för att få bort gruset och dammet. Ingen aning om hur staden och husbolagen har tänkt göra detta och när, men att föra bilen till en tvätthall som kostar 26 euro känns inte riktigt klokt eftersom bilen två dagar senare åter är täckt av gatudamm.
Har förmånen att få spola av dammet på bilägarens gård. Helt rent blir det ju inte då det är förbjudet att använda tvättmedel som rinner ner i marken, men rent vatten får man tillsvidare ändå spruta 🙄 Bilen blev glad!
Den obligatoriska bilden av Blomflaggan bakom kyrkan togs under dagens promenad. Hade förstås också här kunnat vänta tills sanden hade krattats bort eller mera grönt kommit upp från jorden, men tänkte att kanske blommorna vid det laget är ett minne blott 😀
Även om jag inte varje dag rapporterat från promenadstråken har saldot ändå varje dag fyllts med minst 2500 steg, och som bäst varit uppe i runt 5000.
En lite annorlunda, men därmed inte mindre betydelsefull, skyltning. Igår hade Tors supportrar säsongsavslutning, och det hade laget också, men på annat håll. Tre spelare kom ändå och tackade oss. De höll tal och berättade hur betydelsefullt och unikt vårt stöd är. Få innebandyföreningar i landet har en sådan stor och trogen supporterskara som Lovisa Tor.
Som gäng fick vi den här tröjan och den får följa med på kommande bortamatcher. Dels pryda bussfönstret, dels användas av någon som får plats inne i tröjan och det råkar nu tyvärr inte vara jag 😂
Det var en superrolig fest som vanligt. Några eldsjälar hade sett till att bordet var dukat med små pizzor, ostar, kex, sallad, vindruvor, grönsaker, kokt korv och köttbullar. Det smakade minsann!
Och oj så vi skrattade åt allehanda minnen. Vi har alltid roligt tillsammans, en fantastisk sammanhållning och ibland skrattar vi så tårarna rinner. Det här gänget trivs jag tillsammans med, här är jag aldrig ensam 💙💛 Vi konstaterade också att vi har aldrig varit sura i bussen på väg hem ens då vi förlorat. Och genom åren har vi varit med om många tunga förluster. Men vi klarar dem tillsammans och vet att det kommer nya matcher och även stora framgångar har vi delat.
Debutsky's Blog - Inne i huvudet på en författare 