Författare: Carita Liljendahl

Och så kom det mera snö…

~ Carita Liljendahl ~ 14 kommentarer

Ska bjuda på en liten bildkavalkad från Lovisa. Ofta tänker jag, ”de här vyerna har jag visat till lust och leda, alla byggnader likaså”… ”inget nytt under solen, här lufsar jag på i samma spår dag och dag in, och coronan ger mig ju inte heller några vidgade vyer precis” 😀

Men, så får jag respons av mina läsare här på bloggen. Lena i Wales skriver ofta att hon älskar mina Lovisavyer. Och många andra bloggare gillar också, så tacket går även till er ❤

Östra Tullgatan. Ett stenkast från mitt hem, vägen jag promenerar då jag ska till exempel till K-Supermarket såsom i dag.
Välsandat i backen framför församlingshemmet.

Såsom ni ser var det lite dimma idag. Ett par minusgrader, kanske på plussidan ett tag. Har inte följt med så noga. Men många pratar och skriver om det underkylda regnet som skapar halka och även is som är svår att skrapa bort från vindrutorna på bilarna. Det finns även personer som vittnar om att de tvingats stanna flera gånger under sin färd för att skrapa rutorna på bilarna, att de annars inte ser ut… och gör man inte det ska man ju inte köra på vägarna.

Nästan framme vid K-Supermarket.

Hoppas att där inte blev någon bil under den där snöhögen 😀 Närmare två meter hög gissar jag.

Svårforcerad trottoar för fotgängare.

Här var det nästan omöjligt att promenera, på trottoaren alltså. Så jag fick bli ”flickan som gick på gatan”… Några kunder fick jag inte och lika bra så. Jag hade blivit förskräckt om någon stannat mig och frågat vad jag kostar.

De som körde förbi mig där jag gick på gatan undrade troligen närmast vad tanten gjorde där på körbanan.

Men ingen idé att klaga. Tids nog smälter det här bort och sedan gnäller vi då det är för varmt på sommaren. För många flugor, myggor, getingar och Gubben-Gud-vet-vad 🙂

Glad måndag! 22-02-2021

~ Carita Liljendahl ~ 12 kommentarer
Många bollar finns här att hålla reda på 🙂

Jag tror det är dags att ta itu med följande Jan van Haasteren-pussel i dag 🙂 Har inte räknat antalet bollar, men många är dom!

Den här dagen har formligen flugit iväg. Det är SÅ mycket jobb med tidningen, i alla fall det tre första dagarna i veckan. Och ändå har jag en biträdande redaktionschef som hjälper mig. Nya Östis har vuxit, förväntningarna bland läsarna därmed också.

I går var det rätt många minusgrader men ändå regnade det. Med den påföljd att regnet förvandlades till is (underkylt regn) och isen klirrade melodiskt mot fönsterrutor och fönsterbleck. I dag har många bilägare svurit då det krävts en halvtimme minst för att få isen bort från fönstren.

Jag kom ut på en kort promenad då jag skulle till bokföringen med Nya Östis fakturor och andra papper. Sedan hade jag ett fotouppdrag några hundra meter bort vid ett egnahemshus. Ett äldre par som flyttat från Helsingfors till Lovisa för att komma undan coronan. Helt slipper man förstås inte hotet om smitta i en liten stad, men här är onekligen inte alls samma trängsel som i affärerna i huvudstaden.
Paret älskar lugnet i Lovisa ❤ sitt fina hus och trädgården de får uppleva för först gången på våren nu 2021.

 

Skyltsöndag, den 21 februari 2021

~ Carita Liljendahl ~ 22 kommentarer
En enkel lektion i finska samtidigt. Pysäkki är ett slags förkortning av pysäköintipaikka (P-hållplats).

Bjuder nu åter på en klassisk skylt, en riktig skylt.
Det här är skylten vid en av två turistbusshållplatser i centrala Lovisa.
Första gången som jag nu någonsin blev lite fundersam när jag såg den.
Turister? Kommer sådana med buss till Lovisa i vår och sommar?
Hoppas de kommer. Åtminstone sedan när de flesta har fått vaccin mot coronan och om alla virusvarianter inte tagit över.

Det är bloggvännen BP som tycker att vi ska skylta på söndagar, och många andra än jag är med i utmaningen.

Mysigt med snöyra

~ Carita Liljendahl ~ 22 kommentarer

Med nattinställningen på mobilens telefonkamera tycker jag att jag lyckas fånga stämningar rätt bra. På promenad i snöyran med väninna Barbro och hennes hund Ronnie. Lugnt och stillsamt i vår lilla stad vi halvniotiden på kvällen. Men så vackert också.
Och jag behöver ju inte ut och skotta snö direkt i morgon bitti för att få infarten till hemmet fri 🙂

Torgmiljö i Lovisa

~ Carita Liljendahl ~ 11 kommentarer

I förra inlägget, då jag skrev om fotbollsdamerna som hade tagit sig till EM, glömde jag nämna basketherrarna. Finska landslaget där tog sig också till EM. En sådan idrottsglädje i går alltså!

Den här bilden tog jag i förbifarten då jag kom hem från frissan i går.

Här syns en del av torget. Glasbyggnaden mellan de äldre husen var tidigare Aktia bank. Nu heter platsen Kyrkotorget. Då banken flyttade ut flyttade församlingarna in där. För länge sedan fanns där en äldre byggnad, och där låg dåtida Sparbanken.

I gula huset till höger fanns apoteket för länge sedan. Vi har många ståtliga gamla byggnader som omringar vårt torg. Och jag bor bara ett par hundra meter från den här platsen.

Helmarit gjorde det otroliga – igen!

~ Carita Liljendahl ~ 6 kommentarer

Igår tog sig Finlands damlag, även Helmarit kallat, till EM-slutspel 2022.
Laget har en match kvar mot Cypern, men genom att igår besegra Portugal hemma i ett kallt Helsingfors, med 1–0 på stopptid, säkrade damerna sin plats i EM redan nu.

Mot Skottland gjorde laget tidigare under säsongen också ett fantastiskt mål efter att 90 minuter hade spelats. På tilläggstiden gjorde Amanda Rantanen med sin näsa (!) segermålet. Hon hade då bara varit inne på planen en minut 🙂

Det är ett helt ofattbart starkt lag vi har. Vägen till de här framgångarna har varit lång och nu kommer belöningen. Hoppas coronan också är besegrad sommaren 2022, så att laget får spela inför publik.

Jag både skrattade och grät efter matchen. Ett sådant mål, en sådan lobb, av Linda Sällström, som gav oss biljetten till EM. Då bara några sekunder återstod av förlängningstiden. Sannerligen otroligt… och sådan fest det blev efteråt på planen!

Fem en fredag – Problemlösning

~ Carita Liljendahl ~ 24 kommentarer

Veckans utmaning hos Elisamatilda handlar om problemlösning. Mitt pussel som blev klart sent på onsdag kväll passar bra som illustration för det 🙂

Vad lagar du till middag om du inte har något i kylen?
– Tillreder sällan middag till mig själv då jag bor ensam. Innan coronan gick jag rätt ofta ut och åt. Har jag inget i kylen får jag ju inte ens en knäckemacka 🙂 Men konservburkar har jag ofta på lager, så det kunde bli en burk köttbullar då!

Vad gör du om håret är blött och du är sen någonstans?
– På sommaren får det vara blött, inte så att det droppar från det förstås men hår torkat med handduk duger. På vintern skulle jag ta till hårtorken som jag annars nästan aldrig använder. Jag vill inte vara sen överhuvudtaget och planerar hårtvättarna noga 😀

Om mobilen inte fungerar, hur får du tag i någon?
– Kanske via mejl? Beror på var personen bor. Är det min granne ringer jag på hens dörr men bor kompisen längre bort får jag testa via datorn.

Vad gör du om du inte hittar något i en butik och ingen personal finns i närheten?
– Låter troligen bli att köpa det jag tänkte, köper nåt annat eller går till en annan affär.

Om du gick vilse i en skog utan karta eller kompass, skulle du kunna hitta ut?
– Som gammal scout vet jag var norr och söder är genom att titta på hur träden växer, eller hur myrstackarna står, och om det är sol kan jag orientera enligt den. Men om jag skulle hitta ut från en helt okänd skog, i en terräng där jag aldrig varit förr, vet jag inte.

Veckans ord – BLIXTRA

~ Carita Liljendahl ~ 22 kommentarer

Känns nog lite som fusk att ta en bild från en bildbank, men hur jag än har tänkt och funderat och försökt vara kreativ kommer jag inte på någon bra egen bild. Såsom bloggkompisen BP skrev kan någon blixtra till, det var bra tolkat, men jag ville inte heller stjäla hennes idé.

David Mark har tagit denna bild till Pixabays bildbank. Bilden är faktiskt tagen i Finland.

Det är Susanne som håller i den här veckoutmaningen.

En gång då jag var barn eller mycket ung såg jag en blixt slå ner i ett träd ganska nära huset där jag bodde. Samtidigt formades ett eldklot. Det löpte otroligt fort längs en elektrisk linje till grannens hus, åkte in via skorstenen där och kom sedan ut på gården. Familjen hade lyckligtvis haft dörren öppen eller snabbt hunnit öppna den så att eldklotet kunde komma ut och slockna där.

En kalender fylld med utmaningar

~ Carita Liljendahl ~ 34 kommentarer

Agricola svenska församling har delat med sig av Fastekalendern. Jag gillar den, då den inte kommer med pekpinnar men den bjuder ändå på lagom många utmaningar, saker att tänka på.

Den 16.2 skulle jag äta en fastlagsbulle. Jag fick kalendern först i går så jag missade uppmaningen, men hade ju ätit två bullar veckorna innan 🙂
17.2 följde jag direktiven och idag har jag funderat på vad jag kan avstå från. Vitt bröd blev beslutet. Jag gillar knäckebröd så jag går på den linjen nu då.

24.2 kommer det att bli svårt. Jag har aldrig fastat så jag tror det blir farligt om jag inte äter något på hela dagen, och jag tror inte att någon menar det med denna kalender att man måste följa allt till punkt och pricka.

Längre fram i kalendern finns uppmaningar som jag vet att jag kan följa. ”Ge positiv respons”, ”Be för de människor som du inte skulle vilja be för”, ”Städa ditt skåp och för överflödiga grejer till återvinning eller återbruk”, ”Gå ut och njut av alla under i naturen IRL” osv.