Vernissage med godisbord

Var på vernissage i söndags. Bilder av konstverken efterlystes. Men tror ni att jag kom ihåg att ta flera än den bild jag tog till tidningen? Nej 🙂

Ja, ja, säger någon. Hon hade så bråttom till det dukade godisbordet!
Alltid lika fint dukat hos Päivi då det är vernissage i hennes hemgalleri på Tullbron.
Den här bilden kommer i tidningen. Emmi Olanterä heter konstnären. Det är hennes första utställning nånsin, hon är 16 år och favorittavlan föreställer Frida Kahlo.

Biffigt värre på balkongen!

Närmare än så här kommer jag troligen inte då det gäller att få något biffigt till balkongen 🤣 Det är INTE bifftomater, det är ampeltomater men de har faktiskt blivit jättestora! Angående andra biffar, så är det inte tillåtet att grilla på balkongen och någon biffig man som tränar bodybuilding vill jag inte ha 😀 Det skulle räcka riktigt bra med nån som har helt normala muskler, det vill säga sådana som håller ihop kroppen.
Har inte tagit så många nya foton nu när takten med produktionen av Nya Östis är hård. Mårbackapelargonen gläder mig fortfarande på balkongen och den andra pelargonen, inne i sin andra blomning, likaså. Bilder som jag visat förr men ni får nu bara hålla till godo 🙂
Varit på kyrkogården i dag, men där har blommorna vi planterade nästan torkat. Hettan är svår, borde vara där och vattna minst två gånger i veckan, men har inte hunnit / kommit ihåg. Murgrönan har överlevt, den är ett säkert kort faktiskt! Om några veckor ska vi testa med ljung och höstastrar.

Skrev jag HÖST? Den vill jag inte tänka på ännu, men den kommer. Och den må accepteras. Sedan är det väl bara en tidsfråga innan nästa PUSSEL kommer fram 😄

Arga tanten ryter ifrån

Foto: Bildbanken Pixabay

Ibland blir jag arg och argare än arg. Som i dag. Då skrev jag så här på Facebook.

”Arga tanten har nu ett behov av att inför skolstarten skriva av sig. Hon körde i dag i sin Saab tillåtna 50 km/h över bron vid kyrkan, med sikte på S-Market. Arga tanten körde väl sisådär 48 km/h. Bakom sig hade hon en svart Mercedes Benz. Föraren i den hade redan ”puttat mig i rumpan” inne i stan där jag, förargligt tydligen nog för MB-föraren, stannade och lät fotgängare passera på övergångsställen. När Arga tanten (jag) kom till bron körde MB-föraren förbi mig och efterföljdes av en annan lika irriterad förare. Jag var för långsam, helt tydligt. Föraren i den vinröda bilen, som körde efter MB:n blev tydligen exalterad och tyckte att hen ska nog också förbi ”långsamma tanten i Saaben”. Vinröda bilen svängde av mot S-Market och for vidare mot Valkom.

Vad vann dessa förare då de körde om mig, i en otillåtet hög hastighet? Tid? Prestige?

Hörni. Imorgon är det skolstart och ute på vägarna finns många som tror, och ska få tro, att hastighetsbestämmelser och trafikmärken finns för deras säkerhet.

Så se till att ni inte går med i Klubben-för-de-trafikdårar jag tvingades se i dag. Värmeslag? Kanske. Men det är ingen ursäkt.”

Egentligen vill jag ju inte skriva de här inläggen, vare sig på bloggen eller på Facebook eftersom de är bevis på att övertramp och idioti är en del av vår vardag. Samtidigt vill jag just det. Peka på att sånt här sker, hela tiden.

Arga tanten kanske ska börja ryta ifrån oftare? Fastän hon hoppas att hon skulle slippa göra det.

Andra får ta älgflugorna, jag köper bär

Orsakullan har en augustiutmaning, med frågor för varje dag. Jag minns inte alltid att delta, och ibland känns frågorna svåra. Men för det mesta kommer jag på något svar, och i dag lyder frågan ”Blåbär, svamp, hjortron och lingon. Vad har du i korgen?” Mitt svar är: varken det ena eller det andra för jag plockar inte bär eller svamp.

Vill jag äta sådana köper jag dem från marknader eller på torg. Jag gillar nämligen inte älgflugor och andra småkryp som tränger sig på om jag visar mig i skogen 😱😂

De här bären finns hos min mamma. Hon har plockat en del själv och gett bort till sådana som gillar att safta, såväl till grannar som till andra bekanta.

Jag tycker att det är viktigt att understöda även företagare och privatpersoner som plockar bär och som säljer dem via Reko-ringar och som sagt på marknader och torg. Om alla plockade själva, vem skulle då köpa på marknader?

Glad måndag! 15-08-2022

Det är inte bara framför rådhuset dessa fina planteringar finns på torget. De finns också vid Brandensteinsgatan. I bakgrunden syns skylten till en bank som fanns i huset förr. Nu har där inte på år och dar funnits en bank i just den här fastigheten. Men det är väldigt trevligt att orden Bank + Pankki får stå kvar.

Lovisa hade ännu i min ungdom, innan kärnkraftverket började byggas, svenskspråkig majoritet och därför står det svenska namnet först. På den tiden fanns gatunamnen på svenska också högst uppe på en skylt, och det finskspråkiga under. I dag är det tvärtom. Det var arbetsdrygt och troligen även kostsamt på den tiden som namnen på skyltarna skulle ändras.

Charmen med gammalt och lite förfallet

Spikar och skuggorna av dem på en vägg som borde målas.
Det finns en viss charm med allt sånt här, tycker jag.
En genuin hake, som till hälften målats grön i samband med att dörren målades nån gång 🙂

Den här dagen har gått i arbetets tecken sisådär fem timmar. Ledaren skriver jag helst i lugn och ro på söndag. Efter det var jag på vernissage i Päivis hemgalleri, där det alltid är vackert dukat, familjär stämning och förstås, även spännande konst att ta del av. Den artikeln skriver jag i morgon.

Varma vackra sommarkvällar

… vill jag spara i mitt minne. Som igår. Då vi med min syster hämtade bär som hon hade beställt från Reko-ringen. Ni vet, lokala producenter som åker runt i nejden och säljer lokalt odlat.

Min syster hade beställt blåbär och hallon från Jordas trädgård i Lappträsk. Jag tycker det är lite roligt att jag fick försäljaren med på bild i alla fall – hans skugga faller på bilens vägg.
Ja, som ni ser på kvinnans klädsel var det en varm kväll i går, kring +22. Vi har värmebölja på kommande, men det känns helt ok eftersom det har blåst en hel del och då nätterna är svalare blir det inte längre olidligt hett inomhus. I alla fall inte hos mig.

De här byggnaderna finns invid torget, mittemot vårt rådhus. Den närmast kameran kallas Forum, sedan finns där en bank i en liten ”glasbur” och längst borta ligger det som förr var Posthuset. Där finns bostäder, en reklambyrå och tandläkarmottagning nuförtiden.

Rådhuset badar i kvällssol.

I dag har jag inget inprickat i kalendern. Skönt!
Jag brukar göra undan sådant jobb för tidningen som känns roligt att göra men sätter inte mer än en timme eller en och en halv på det. Att resten av dagen är ett oskrivet blad känns skönt!

Brum, brum, väckning, klockan är 7.10!

Fredag brukar vara lugnare dag och jag kan ta sovmorgon som betyder att jag har väckning tidigast klockan 9. Men i dag såg några flitiga herremän till att jag vaknade 7.10. BRUM-BRUM! Skrap-skrap, pip-pip!

Jag sover ju med vädringsfönstren öppna, och då det här sker på femtio meters avstånd snett nedanför mitt sovrum är ju väckningen garanterad 🙄

Jag kan tänka mig att de som arbetar den här tiden tänker ”Får inte vi sova, ska vi vara flitiga i tidig morgontimme, så ska också andra vakna. Upp och hoppa som en loppa! Morgonstund har guld i mund!”

”Det här jobbet kan man inte göra tyst, försök själv”, säger dom. Nej, jag vet det – det hjälpte inte att jag stängde fönstret. Det monotona brummet, skärningen i asfalten och flyttandet av kantstenar hördes ändå.

”Se det positiva, du sover inte bort den bästa tiden på dygnet”, tycker jag mig höra någon hurtigt ropa.
Jo, tack… men har ni tänkt på att det är SKÖNHETSSÖMN en dam i min ålder behöver?

Här ska kanske komma en trottoar längs den tomma tomten. Vad vet jag? Och inte gick jag ut och frågade heller.

Tio minuter innan min väckarklocka skulle ha plingat slutade gänget jobba. Det blev tyst och skönt.
Tack, tack! Jo då, jag kom igång med jobbet en timme tidigare än vanligt. Men först av allt skrev jag det här blogginlägget. Nu blev ni kändisar!