Glad tisdag från blomsterhavet!

Blommor är förgängliga, såsom livet och mycket annat. Men ack så underbara, och så gott de doftar.
Jag klarar tillsvidare av nästan alla dofter, men har blivit känsligare mot dem längs med åren.
Då jag nu fick många blommor till min 60-årsdag flyttade jag flera av dem ut på balkongen.

Det sägs ju också att vi ska undvika snittblommor. Av ekologiska skäl? Men får vi då använda ekologiskt odlade snittblommor, lokalt odlade?

Jag sköter blommorna varje dag. Plockar bort vissnade blad och exemplar. Byter vatten.
På det sättet håller buketterna längre. Antalet blommor och gröna kvistar blir färre efter var dag som går. Men tillsammans kan de bilda helheter en lång tid framöver ❤

Glad måndag, del 2!

Skojigt att jag i dag råkade få ett postcrossningkort från Finland. Och att avsändaren hade noterat då hon fick min adress att jag hade födelsedag i går.

Arbetsdagen har varit glad och bra, men verkligen full fräs då tidningen på grund av helg ska ut en dag tidigare än normalt.

Morgondagen blir troligen likadan. Ute har det varit både soligt och mulet men faktiskt +20 grader i dag, så det hade varit kul att tillbringa lite tid utomhus. Men, har jag tagit ansvaret för att få tidningen klar tillsammans med mitt lilla team, så går jobbet först.

Andra som är med i Glad måndag hittar du HÄR!

Glad måndag! 23-05-2022

Så troget du i backen står,
och viskar till oss – nu är det vår.
Våga hoppas, våga drömma,
gamla sorger går att glömma.


Allt är inte ålderns höst,
med ålder kommer också tröst.
Tacksamhet jag känner,
för att jag har så många vänner.

Skål! Livet blir bara bättre. Njutning, en dag i taget. Foto: Ann-Louise

En oförglömlig fest!

Jag vet inte var jag ska börja eller hur jag ska kunna tacka alla. Jag vill berätta allt, visa alla presenter, förmedla vidare allt fint som sades under kvällen. Musiken, stämningen, dofterna. Men det går ju inte. Så det får bli några bilder nu och kanske några en annan gång 🙂

Jag skrev i inbjudningen att jag har alla prylar jag behöver, men de saker jag fick var sådana jag uppskattade. Genomtänkta, roliga, goda. Och hemmet är nu som en mindre blomsterhandel 😀 ❤
Här finns allt från ett pussel med bilder av mig och mina vänner, till presentkort, handstickade strumpor, handsnidad smörkniv och drycker av allehanda slag. Ett av korten spelar James Bonds signaturmelodi då det öppnas 🙂
Bloggvännen Ordodlaren är min före detta lärare bland annat i psykologi i gymnasiet. Hon skriver också ibland för Nya Östis. Av henne fick jag en underbar bok!
Innan gästerna kommit till festplatsen Almska Gården. En del av det dukade festbordet. Blommorna köpte jag från Dream Flower, ville att färgerna skulle hedra Ukraina, gult och blått. Det vita inslaget gör att färgerna även blir finlandssvenska, gult-blått-vitt ❤

Ett stort tack till Tora, Ann-Britt och Tina som suttit på flera festkommittémöten med mig och som ställde i ordning inför festen. Tack även till Pia och min syster Veronica för hjälp under och efter festen! En tack-annons i tidningarna ska det också bli om en dryg vecka då jag vet hur mycket pengar jag fått in på mitt konto, varifrån jag tänker skänka ett bidrag till min skolkompis Sivs barnhem, Corazon Grande i Bolivia.

Skyltsöndag 22 maj och födelsedag!

Dagen till ära, då jag fyller 60 år, passar dessa visdomsord bra ❤
Skyltsöndag är en av många trevliga utmaningar på bloggen och bloggvännen BP håller i trådarna för den.

Dagen till ära sätter jag också två bilder, då den första inte är en regelrätt skylt 🙂

En vacker skyltning på tre språk i vår boulogneskog i Casinoparken i Lovisa.
Den här bilden togs strax innan gästerna började komma igår kväll. Jag firade med ett fyrtiotal nära och kära, vänner och kolleger på Almska Gården. Hade velat bjuda hela stan och alla jag känner från byarna, men såsom jag sade i födelsedagsintervjun i Nya Östis – det hade varken varit praktiskt eller ekonomiskt möjligt.

I dag är jag ödmjukt tacksam för alla blommor och gåvor, alla kramar, sånger, små tal och fina ord som berörde mitt hjärta på djupet. Fler bilder visas senare.

Ha alla en underbar dag ❤ Lev i nuet. Vi har bara denna dag, denna stund. Ta inget för givet.

Ålder, en siffra eller två

Jag känner mig inte dyster och inte mossig fastän jag ska fylla 60 år på söndag. I dag ska jag fira denna milstolpe, tillsammans med nära och kära, vänner och kollegor.

Det som är gammalt är ofta slitet på ett vackert sätt. Det kan vara en nött stol, ett bord, en bänk. Det kan vara en gammal trädstam med mossa, som sett många människor vandra förbi, allt från unga till äldre kärlekspar.

Den gamla stammen gläds varje gång som ny grönska dyker upp, på våren i form av vitsippor.

Med åldern kommer diverse krämpor, men vi kan också få dem då vi är riktigt unga. I livet kan vi inte ta något för givet.

Även på ålderns höst kan vi blomma, på olika sätt. Våren och sommaren, ljuset och värmen får naturen att leva igen. Detsamma händer med mig. Kyla och mörker känns jobbiga, men jag har hittills överlevt dem nästan sextio år.
Det här är den färskaste bilden av mig. Fotograf är min kollega på Nya Östis, redaktionssekreterare Marit Björkbacka. Jag satte mig ner på en bänk, tittade in i kameran och log på mitt sätt. Jag har aldrig lärt mig le så att tänderna syns. Kanske för att jag skadade dem i en fallolycka då jag var riktigt liten. Framtänderna blev sneda och även de i undre käken tog stryk. Det har vi insett hos tandläkaren först nu då jag är mycket äldre.

Men redan de tre första bilderna som Marit tog – knäpp, knäpp, knäpp – var jag nöjd med. Och jag har inte satt timmar på mitt utseende. Gick till frissan först några dagar efter det här, och där färgades även ögonbrynen.

Det enda jag gjorde innan fotograferingen här var att jag använde mascara, läppstift och en lätt färgad dagkräm.

Jag är så glad över denna bild ❤

Det händer på fönsterbrädet

Det har varit så pass kalla nätter att jag inte vågat ha de späda tomatplantorna ute på balkongen, inte ens fastän den är inglasad.

Nu har det börjat hända i de krukor som får direkt sol och värme på fönsterbrädet i köket.
Närmast kameran busktomat, bakom den ampeltomat.
Tänk vad det kan bli av små frön! ❤

Fem en fredag, OM!

Veckans frågor hos Elisamatilda har rubriken ”Om”.

Om du kunde se en film igen för första gången, vilken skulle det vara?
– De flesta vet att jag är hängiven James Bond-fan. Daniel Craigs första rulle som Bond, Casino Royale, skulle jag vilja se för första gången på nytt. Den bjöd på så många fina ögonblick, fart, spänning, repliker och framför allt en snygg man med en stålblå fängslande blick ❤

Om du kunde begå ett brott och inte åka fast, vad skulle du göra?
– Jag vill inte begå några brott. Men om jag kunde låta bli att betala alla skatter som jag måste som företagare, och inte bli fast för det, så skulle jag ha mera pengar att röra mig med. För att vara mindre brottsling skulle jag donera de pengarna till välgörenhet istället 🙂

Om du skulle vara expert i ett ämne, vilket skulle det vara?
– Att som läkare kunna bota människor, minska på lidande.

Om du kunde skriva en toppsäljande bok, vad skulle du skriva om?
– Skulle vilja ha tid att skriva min fjärde bok om Adrian Debutsky, och inte ha något emot att den blev toppsäljare och att hans liv skulle bli en film eller en tv-serie.

Om du kunde lägga till en sak i din dagliga rutin, vad skulle det vara?
– En promenad eller cykeltur varje dag, och får jag välja en bra rutin till, så att jag skulle tillreda lite mer själv av det jag äter. Den här tonfiskmackan med sallad, majonnäs och ättiksgurka köpte jag i Borgå nyligen och den var supergod. Frasigt bröd och fräscht innehåll!

Vad kallas skägget?

Någon som vet vad det här ”skägget” på en trädstam kallas? Har säkert ett namn och uppstår troligen även av någon orsak, men jag har som vanligt inte en aning om någondera.

Trädet jag fotograferade finns i den så kallade Casinoparken.

I parken finns flera tennisbanor och en ganska ny utomhusbana för padel.

Här i närheten fanns tidigare en restaurang och en festplats i ett gammalt vackert trähus från 1908.
Casino brann dessvärre ner 1964. Bakom länken finns intressanta bilder från Lovisa förr och nu.

Onnibåten och en klockstapel

Lite fler vyer från Lovisa. Museibåten Onni i Strandparken fotograferade jag igår. Bilden av den ortodoxa kyrkans klockstapel är däremot en vecka gammal. Sedan dess har träden blivit grönare.

I dag har det varit underbart varmt, +19 grader nu strax efter klockan 16. Värmen stannar dessvärre inte längre än en dag, men vi får glädjas åt det lilla 🙂

I dag har också de tre första gratulationskorten inför 60-årsdagen kommit med posten. Min äldsta barndomsvän, som jag lärde känna för 56 år sedan då vi båda var fyra år, skrev att vi var lite som Fyrtornet och Släpvagnen som i vått och torrt drog ut tillsammans. Sådant gör mig rörd ❤