Månad: december 2021

Fem en fredag, Gott nytt 2022!

~ Carita Liljendahl ~ 29 kommentarer
Elisamatilda ställer följande frågor på årets sista Fem en fredag.

Vad hade du velat ha mer av i år?
– Fritid. Tid att spendera med vänner. Men jag ska försöka få ordning på det under 2022 då vi kommit på ett sätt att fördela jobbet ännu mer effektivt på redaktionen.

Vad har varit din största framgång i år?
– Jag har svårt för att komma ihåg allt som hänt under hela året och vill inte tänka på framgångar som så att jag skulle ha haft ekonomiska eller arbetsrelaterade sådana. Jag försöker se det som att allt nytt jag lär mig är en framgång och att känna tacksamhet hör hit.

Vad ser du fram emot under 2022?
– Att få börja fylla i boken med 365 frågor som jag presenterade tidigare här på bloggen. Att göra sånt jag inte gjort förr. Att få aningen mer fritid.

Vad tar du med dig från 2021?
– Att det trots allt blev ett bra år. Jag vill lära mig av såväl med- som motgångar.

Har du något nyårslöfte?
– Nej, brukar inte avge sådana. De framkallar stress och senare ofta besvikelse.

Orsakullan ställer också en fråga om nyåret. Nyårskvällen, hur ska du fira den?
– Tillsammans med min syster. Inga stora skaror som samlas i år heller, och inte för att jag firat nyår på restaurang på många år, men det mesta är stängt nu på grund av pandemin och folk uppmanas hålla sig isolerade.

Fint fönster, del 184 och svar på Orsakullans fråga

~ Carita Liljendahl ~ 10 kommentarer
Bild tagen under helgen då de traditionella julhemmen höll öppet. Jag fotade många fönster hos objektet Kungsdammen 🙂 Och jag gillar rimfrost, ismönster på fönster.

Nu ska jag försöka ta mig i kragen och börja svara på Orsakullans frågor igen. Hoppas att hon fortsätter med dem i januari.
Äter du After eight är frågan för den 30 december. Svaret är utan tvekan JA – det är till och med ett av mina många favoritgodis, och min mamma gillar också mörk choklad med mintfyllning.

I morse var jag väldigt trött. Jag tror det beror på vaccinet. Lite har jag harklat mig och hostat, tvingats snyta mig ett par gånger. Men värre än så blev det inte. Jag sov till halv tolv, men tänkte sedan att det är bäst att stiga upp och se om jag orkar vara vaken, så att inte dygnsrytmen störs allt för mycket. Tog en Burana 400 mg och har klarat dagen bra, men ska lägga mig tidigt och sova så länge jag kan imorgon.

En underbar bok och en dag då jag är tacksam

~ Carita Liljendahl ~ 34 kommentarer
Den här boken ”snubblade” jag över i vår härliga, prisbelönta bokhandel. Under fem års tid kan jag, om jag får leva så länge, kort svara på 365 olika frågor. Jag bara älskar sådana här böcker där jag själv får skriva in mina tankar. Första frågan för den första januari är ”Vad vill du genomföra under året som kommer?” Sedan upprepas samma fråga på samma datum nästa år och framtill 2026.

Andra frågor som här dyker upp är ”Skriv upp en sak du inte kan förmå dig kasta”. ”Är du avvaktande?” ”Vilken veckodag är din favoritdag?” ”Vem skulle du vilja lära dig känna närmare?” osv. osv.

Det är alltid lika roligt att gå in i den här affären. Personalen är kunnig och vänlig, har tid att prata med kunder som så vill. Jag köpte också Marimekko-pärmar till mitt kontor och ett par vykort med Muminmotiv.

Min tacksamhet bottnar i mycket, men just nu är jag mest tacksam för att jag inte på ett dygn fått några symptom av tredje covidsprutan. Två väninnor som tog sprutan igår har blivit sjuka i dag med feber, trötthet och huvudvärk 😦

Ser som vanligt stillsamt ut på vintriga Drottninggatan, men många rör sig med bil och pilar sedan fort in i affärerna. Tämligen lugnt är det nog ändå, vilket jag tror att beror på att en del affärer håller stängt och restaurangerna har åter drabbats av coronarestriktioner 😦 Människor håller sig hemma också för att de antingen är sjuka eller inte vill riskera att smittas av covid-19.

Verkar inte finnas ett slut på problemet med viruset, alla mutationer och varianter. Jag tror att vi har detta problem så länge som de fattigaste länderna i världen inte får vaccin. Det kommer hela tiden nya pandemier. Men vad annat kan man göra än att leva här och nu, ta en dag i taget.

Humor och gott humör i kön

~ Carita Liljendahl ~ 26 kommentarer
Klockan 13.21 ställde vi oss i kö här med Pia för att få vår tredje dos vaccin mot covid-19 på busstationens walk-in. Eller ja, kön började på andra sidan av byggnaden. Klockan 14.50 kom vi in och där går det ju sedan undan så att själva vaccinationen inte tar mer än en minut. Efter det skulle vi vänta femton minuter i ett angränsande rum för att vara på den säkra sidan att vi inte drabbas av en omedelbar allergisk reaktion eller andra problem.

Har man inte humor och gott humör ställer man sig inte en sådan här kö då det är minus sex grader ute. Där såg man några göra olika gymnastiska rörelser, en person läste en bok. Det skämtades om ditt och datt. Inte ett enda surt ord hörde jag, inga klagomål, folk var på gott humör, förståelsefulla och vänliga. Tacksamma också för att få gratis vaccin av vänligt sinnade och duktiga vårdare. Att dom orkar med denna ruljans, hatten av och famnen full av rosor till vårdpersonalen.

Trees on Tuesdays, del 37

~ Carita Liljendahl ~ 6 kommentarer
Ståtliga gamla träd finns det på vår gamla kyrkogård i Lovisa. Även alldeles intill den, för de här ligger utanför murarna.

I går fick jag ont i magen och började frysa. Jag lade mig halv sex på kvällen och sov en och halvtimme. Det är rätt ovanligt för mig, att sova då det inte är natt. Det gör jag bara då jag är sjuk och nånting kändes fel i kroppen igår. Efter en värktablett och den korta sömnen kände jag mig lite bättre.

Natten mot denna tisdag sov jag över tio timmar och det kändes som att jag hade kunnat sova ännu mer. Lyckligtvis gör vi ingen tidning den här veckan, då vi hade ett dubbelnummer den 23 december.

Jag har planer på att gå till vår walk in-vaccinering på busstationen för att få min tredje covid-19-spruta i dag. Hörde nyss att där var en över hundra meter lång kö. Nu är det minus 12 grader, så jag ska vänta några timmar då temperaturen borde gå upp till ”bara minus fem”. Få se hur det blir!

Glad måndag! 27-12-2021

~ Carita Liljendahl ~ 11 kommentarer

Solen skiner från en klarblå himmel och på förmiddagen hittar den in i min bostad genom reflekterande fönster från huset mittemot.

Det är minus sexton grader och ärligt sagt gillar jag inte alls den här kylan, den ställer till med olika problem. Bråttom får man inte heller ha, då det tar tid att skrapa bilens rutor och sedan bör den köras ordentligt varm, så totalt sett räknar jag med minst en timme för denna procedur.

Imorgon ska det vara varmare, kanske bra minus två grader. Det ser jag fram emot!

Visst går dagarna även så här

~ Carita Liljendahl ~ 20 kommentarer
Något jag tänkt på länge. Har bott här fyra år och inte frostat av frysen en enda gång…
Ingen favoritsyssla, men dessvärre då och då ett måste.
Problematiskt tyvärr på många sätt.
Lådorna går inte att få ut helt och hållet, alltså bort från frysen.
Varför inte? För att dörren inte kan öppnas tillräckligt. Det i sin tur beror på att termostaten till värme-elementet som står under köksfönstret är placerat så att det blir stopp.
Klar och tydlig planeringsmiss då frysen kom på plats?

Det går inte heller att få vattnet att rinna rakt ner i ett uppsamlingskärl så det gäller att byta handdukar ofta, torka och torka.

Nåja, golvet blir i alla fall rent. Och på balkongen är det så kallt att de några varor jag ska ha kvar i frysen hålls kalla där.

Skyltsöndag, den 26 december 2021

~ Carita Liljendahl ~ 13 kommentarer
Efter jul brukar somliga tycka att de har ätit för mycket och så föds kanske ett nyårslöfte om att börja röra på sig mera. Det där med nyårslöften har jag skippat, löften kan jag ge vilken tid på året som helst – om jag vill.

Den här skylten finns i parken utanför ett gym i Lovisa. Herätä sisäinen liikkujasi är svårt att översätta, men verbet herättää betyder väcka och det här är en uppmaning. Sisäinen = inre, liikkua = röra på sig. För ordet liikkuja finns det olika ord, men jag skulle säga att det här är ett slags ordlek. Vi ska väcka det som finns inom oss och som lockar oss till rörelse.

Hanki asiakkuus netistä = skaffa medlemskap via nätet. Och ordet kuntosali = motionssal, gym.

Med denna skylt önskar jag er en glad annandag jul! Flera skyltar och skyltande bloggare hittar du via BP:s blogg Konst eller konstigt.

Lovisa från ovan, vacker vy!

~ Carita Liljendahl ~ 12 kommentarer
En ambassadör för min hemstad vill jag vara ❤ Som ni ser är den här bilden fotograferad från Lions Club Lovisas jultidning. Jag tror att bilden har tagits av Helge Nystedt, det framkommer inte från artikeln som hör ihop med bilden. Men i tidningen finns en annan bild som han har tagit, troligen med hjälp av drönare. En bild som visar Lovisa ytterligare ur en annan vinkel från ovan, med bland annat medborgarinstitutet i fokus.
Det är välgörenhet på hög nivå då Lions Club Lovisa gör sin tidning och samlar in annonser. De flesta skribenterna skriver artiklar gratis, för den goda sakens skull. Pengarna som klubben får in via annonser och på försäljning av tidningen delas senare ut till hjälpbehövande i nejden ❤

Naturens underverk

~ Carita Liljendahl ~ 10 kommentarer
Det är minus tolv grader ute. På balkongfönstret har det bildats iskristaller, dessa naturens underverk.

Gårdagen blev trevlig men några gäster vid bordet. Vi skulle inte samlas i stora skaror denna jul heller, och då min släkt är väldigt liten behöver vi inte tänka hur vi ska ses för att inte bli för många. Vi behöver inte dela upp träffarna och åka än hit, än dit. Extra trevligt var det att systersonen, som nu bor i Helsingfors, kom på besök ❤

I dag inga måsten. Börjar kanske ikväll på ett nytt pussel. Har diverse lådor med papper och andra saker som jag gärna går igenom i lugn och ro i dag. Och så ringer jag till en väninna ikväll då vi inte hinner träffas den här julen.

Ha det gott i stugorna 🎄🤗