Astrid Lindgrens underbara humor dör aldrig.Unelmien Talo ja Keittiö-tidningen fick mig att komma i håg att jag inte bakat bröd på ett tag.
Tänkte skriva ett inlägg om mitt oglamourösa liv. Jag satt i soffan och tittade på Buu-Klubben med Emil i Lönneberga. Sedan läste jag en tidning.
Men så tänkte jag att det är ju tvärtom. Det är glamouröst med egen tid.
Det var avslappnande att läsa en tidning med massor av inredningstips. Jag ser gärna på hur andra har det, hur de pysslar och står i. Sedan slår jag igen tidningen och tänker att det är skönt att jag inte måste göra det där själv.
Men ett tips hakade jag på. Det hade med plantering av blomlökar att göra. För våren är ju snart här, trots att meteorologiska hotat med -16 grader inom kort…
Den 11 februari förnyades tidningen Östra Nylands webbsajt som ni hittar här.
Har hittills bara hört lovord om den och hoppas förstås på fortsatt respons.
Har drabbats av bloggtorka – inte så att jag inte orkar eller vill skriva, men ni vet hur det är. Ibland kommer man inte på något vettigt eller roligt att skriva om.
Kom på att det kan bero på att jag jobbat ganska mycket sedan vintersemestern tog slut. En del av resultatet av kvällsjobbet från igår syns på bilden. Gruppen Eppu Normaalis trummis Aku Syrjä besökte Lovisaföretagarnas aftonskola och berättade om det framgångsrika evenemangsföretaget Akun Tehdas.
I dag jobbar jag 11-19. Det betyder att man tar över efter nyhetschefen 16.30 och sköter nyhetsdesken, läser korrektur på utskrivna tidningssidor osv.
Så om du har nyhetstips eller förslag på annat du vill läsa om i ÖN, meddela mig här eller skriv till carita.liljendahl@ksfmedia.fi 🙂
Visade bilder från rummet åt alla håll i förra inlägget, men glömde hallen 🙂Och så här såg Hotel Homeland ut. Vi tror att det någon gång har varit ett vanligt bostadshus, men att det renoverats till lägenhetshotell.Fabriksområde omgivet av vatten och forsar. Ser nästan lite läbbigt ut med vatten alldeles fast i väggen.Finlaysons textilfabrik fanns en gång i Tammerfors. Nu har byggnaderna förvandlats bland annat till köpcenter. Snyggt renoverat tycker jag. Helheten omfattar bland annat också bryggerirestaurangen Plevna (syns dock inte på bilden).Tammerfors domkyrka. Kontrasten mellan stillheten där inne och trafikbruset ute var stor.På Gastropub Praha fanns den här delikata osttallriken att köpa för åtta euro.Endast nio euro kostade den här vackert upplagda portionen med röstipotatis och lax. Gastropub Praha, Itsenäisyydenkatu, Tammerfors.Besöker man Tammerfors måste åtminstone en av resenärerna äta svartkorv 🙂
Hotel Homelandär ett trivsamt lägenhetshotell. Ganska enkelt men funktionellt.
Vi kommer inte att tillreda mat här men kökshörnan är välutrustad.Dubbelsängen bjöd på en natt med god sömn.
Hotellrummet är som en liten lägenhet, som en etta.
Lite nyheter kollar vi på men annars har vi inte kommit hit för att se på tv 🙂Bästa irländska puben utanför Irland är ett betyg som O`connells i Tammerfors fått.
En äkta Guinness öl och så var maken lite hungrig. Skulle gärna se snacks av den här sorten på krogarna i Lovisa också. Kostade bara 8,50 euro. Det är ju inte alltid man vill ha en hel middag med stora biffen.
Något av det första vi råkade på då vi promenerade från busstationen mot vårt hotell.
Elcigaretter och unisex.
Inte långt från kyrkan stod den här dörren öppen. Vi tittade inte in. På skylten, som står placerad på gatan så som skyltar inte borde få stå med tanke på funktionshindrade, fanns texten ”Elcigaretter till salu”. Hur skumt som helst.
En isskulptur och en igenisad cykel.Vid en närmare titt såg jag att hunden var riktig. Den sov gott medan ägaren jobbade vid en dator.
Kommer fler bilder och reflektioner från Tammerfors senare. Hittills har vi i promenerat rätt mycket. Vi har papperskartor, gps i telefon osv. Men det är ganska roligt att bara gå dit näsan pekar också.
Nu tror ni allt att jag är ett kakmonster då jag visar bilder av kakor varje dag 🙂 Sanningen att säga gillar jag bättre salt än sött. Men då det är skolornas sportlov ska man sporta. Alltså promenera till bästa konditoriet i stan.
Först understödde vi ett privat företag. Sedan ett statligt. I det statliga sade jag åt maken som åt ett barn i en godisaffär ”Ni får välja precis vad ni vill”. Men av någon anledning tog han inte den dyraste whiskyn. Kanske för att den hade varit lite väl tung att bära hem.
En riktig Bondpryl.
I går när maken städade hittade han den här prylen. Den skarpögde ser att det står mitt namn på den.
Ja, ni förstår – jag kan ju inte vara sämre än Bond! Penna, lampa, kniv, kapsyl- och burköppnare. Allt i samma paket. Naturligtvis finns här också en inbyggd gps, radio, laserpistol och en stålvajer som man kan skjuta ut och använda som klätterredskap.
Vid behov kan manicken också förvandlas till en räddningsflotte och till en flaska sprit. Men det sistnämnda går bara att utnyttja en gång.
Om här finns hästkött så ligger det gömt under osten och ananasen.
Hade precis tuggat i mig denna delikata sportlovsmat och släpat mig till soffan för att se på TV-nytt. Då förkunnade man där ”Hästkött i hamburgarbiffar”.
Eftersom man inte är av den känsliga sorten började inget galoppera i magen.
En god rest från minnesstunden.
Allting är ju farligt att äta i dag. Vem vet vad denna delikata chokladkaka egentligen innehåller? Jag ser något rött i mitten av den och något brunt utanpå. Men GOD var den!
Våren 2010 avancerade Lovisa Tor till innebandyns finrum, elitserien, som i Finland heter innebandyligan. Det firades på en kryssning Helsingfors-Stockholm. Själv ligger jag längst framme med blågul halsduk.
Veckans tema i Fototriss, som du hittar här, är Gemenskap.
Gemenskap kan vara så mycket. Samvaro generationer emellan, gemenskap mellan människor och djur, eller par som håller av varandra.
Jag valde ändå att visa den gemenskap jag under många år känt med spelare, lagledning och supporters i Lovisa Tor.
TV-programmet ”Min morgon” ville ha en sändning med Torsupportrarna via Skype. I mitten Stefan Brusas, då som en supporter, för några veckor sedan gjorde han själv debut som spelare i ligan.
En sann supporter är med i både nedförs- och uppförsbackar. Jag har ändå valt att visa bara glada stunder från vår gemenskap. De fyra senaste matcherna i årets liga har vi nämligen förlorat. Men ligaplatsen för säsongen 2013-2014 är ändå säkrad.
Hurraaaa! Vi har gjort mål!
Vill du se fler bidrag från Fototriss eller delta själv? Reglerna hittar du här.
Så som det anstår en riktig Bond-supporter har jag nu också senaste rullen på dvd. På biografen såg jag filmen två gånger, nu kan jag vara med Craig hur ofta jag vill i hemmasoffan.
Till saken hör att det var maken som sa att filmen finns till salu på Lidl. Jag hade inte alls koll på det, så ni förstår att guuben min har full förståelse för mitt Bondintresse.
De små blomsterarrangemangen är fortfarande fina.
Det här blomsterarrangemanget fanns som bordsdekoration på minnesstunden efter morbrors jordfästning i lördags. Har två av dem hemma. Nu sprider de glädje, och minnena dör ju aldrig.
I dag har jag första vintersemesterdagen. Skötte med Guuben en del ärenden på stan. Bussbiljetter till Tammerfors, ny hängare till badrummet, bensin till bilen, mat och dvd från Lidl, fågelmat och en borste med skaft som man kan sopa snö med till sommarstället.
Och i kväll har Tor åter hemmamatch. Med risk för att låta tjatig skriver jag ”hoppas det blir seger”… för det var ett tag sedan senast.
Söndag är vilodag och den borde kanske helgas. Nå, jag har faktiskt varit i kyrkan i dag. På tacksägelsegudstjänst där min morbrors namn lästes upp.
Gudstjänstens tema var bland annat fastan och frestelsen. Intressant det där med ormen, Eva, Adam och hur människosläktet lider för att de föll för frestelsen.
Men som sagt, så söndag det var fick jag ett ryck och städade mitt arbetsbord. Så här tomt är det sällan. Och bra så, om man tänker på det som någon klok en gång sa: Den som har ett rörigt skrivbord har väl också ett rörigt huvud.
Hur ser det då ut i huvet på den som har ett tomt skrivbord?
Den skarpögde bloggläsaren ser för övrigt att Bond-temat lever kvar i min Bond-hörna 🙂
Så här mycket snö hade vi söndagen den 17 februari.
Snö finns det ännu gott av. Men att vårsolen då och då visat sig syns på taket varifrån en del av snön rasat ner.
Fågelrestaurangen verkar vara populär. Nu är där någon och äter, vi har fått fylla på ”matmaskinen” flera gånger.
I går såg jag på en del av Melodifestivalen. Jag gillade kvartetten Ravaillaczs (Tommy Körberg, Claes Malmberg, Johan Rabaeus och Mats Ronander) ”En riktig jävla schlager” 🙂
De sjöng bland annat ”För den som sjunger schlager ska inte vara mager”. Och så hoppas man ju att det skulle vara. Inte så många pinnsmala damer i höga klackar och minikjolar.
Men samtidigt undrar jag nog om en grupp med namnet Fyra Fylliga Fruntimmer hade gjort samma succé? De hade nog kallats Fyra Fula Fruntimmer eller Fyra Fulla Fruntimmer, för märkligt nog går ofta runda män bättre hem hos publiken än runda kvinnor.
Män kan klappa sig på magen och alla tycker de är roliga, medan fryntliga fruntimmer mest skulle anses pinsamma.
Debutsky's Blog - Inne i huvudet på en författare 