Min dators väderleksprognos säger just nu ”Sataa lunta” – på svenska betyder det att det snöar.
Min runda med bilen är avklarad, fordonet flyttat. Har annars jobbat hela dagen med tidningsproduktion och -planering. En ganska vanlig måndag således.
Orsakullans utmaning i dag: Sista januari, blir det ett vinterbad?
Mitt svar är definitivt ”nej”. Vågar doppa mig i en isvak, men känner inte för det i dag 🥶🤣
Efter det jobb för tidningen tre timmar. Sedan avkoppling med Lerins ”Vägen ut”. Så känslosamt och fint.
Bilden är tagen på en läsarresa i Italien sensommaren 2019. Utmaningen med söndagsskyltar förvaltas av bloggvännen BP.
Har i dag pratat med grannar och även med okända personer, så mycket som jag inte gjort på länge. För att jag helt enkelt rätt sällan ser andra människor här utanför. Men nu var ”alla” i farten. Bilar skulle grävas fram, och då talar vi inte om något smått putsningsarbete.
Jag fick hjälp av en kollegas son, hade inte han kommit hade jag inte orkat med jobbet.
Det är vackert med vit snö, det har jag sagt förr. Men de här mängderna börjar på många sätt vara tärande. Det som kändes bra i dag ändå var att många visade beredskap att på olika sätt hjälpa varandra. En granne sa att om jag inte kommer loss utan hjälp så drar han loss mig för att han har större bil. Men jag klarade mig utan draghjälp.
Den första bilden visar köksfönstret. Genom det kan jag ana mig till läget där ute och jag kan se grannarna röra sig i lägenheterna på andra sidan gatan.
Men efter att jag hade putsat den vänstra delen av balkongfönstret gick det upp för mig hur mycket snö vi fått, och att jag i något skede under dagen måste gräva fram bilen – igen. Annars fryser den fast och är som sagt i vägen för dem som ska röja gatorna. För det ska komma mer snö. Under tre dygn säger prognoserna. Snön är också blöt och tung, så det kan bli elavbrott till råga på allt.
Ska jobba lite för Nya Östis nu. Räkna arvoden, godkänna kilometerlistor osv.
Sedan ut för att kämpa med bilen.
Söndagsskyltar senare i dag och hoppas kunna koppla av med ett program om Lars Lerin som går i repris på Sveriges tv senare på eftermiddagen.
Hej och hopp i snögalopp! Hälsar till er alla med att slänga en snöboll på er. Bästa kramsnön nu!
Det är svårt att fotografera snöyra och/eller storm.
Oväder får namn efter namnsdagar som infaller just den dagen och därför har den här snöstormen i Finland fått namnet Valtteri på finska. Varför den inte heter Valter på svenska, eller kanske den gör det – det vet jag inte.
Känns fenomenet igen? Det ena ger det andra.
Då jag skulle skära upp bröd i morse såg jag att datumet på de små frallorna går ut imorgon. Bäst att frysa in dem en och en. Och ett annat bröd jag hade köpt skulle också frysas in.
På väg till soffan och bordet där jag skulle äta får jag syn på ett gulnat blad hos en av mina växter. Går efter saxen i köket, ser något annat där som borde åtgärdas. Får sedan ändå växten skött men ser två andra som borde planteras om, eller åtminstone få vatten. Sätter dem i diskhon. Omplanteringen får vänta till våren.
Jag fortsätter syssla och pyssla här hemma. Långsamt går det. Men vem har bråttom? Och allt som blir gjort är bra. Sedan är det en annan sak att jag får acceptera att det här är något som aldrig tar slut. Finns alltid nån sak att sätta in i ett skåp, något att plocka undan, städa, diska, köra tvätt, byta lakan… det där som kallas vardagsgörat.
Svartpeppar lär ska vara hälsosamt. Till exempel i kombination med gurkmeja, honung och kallpressad kokosnötsolja. Här startar min dag nu med färskost, även bondost kallad hos oss, på bröd toppat med svartpeppar.
Kanske sätter ut fler bilder från min dag i dag. Inga andra planer än att flytta bilen, om den startar. Det vill säga att inte den trilskande lampan tömde batteriet. Tar varm vattenpåse med direkt för det var plusgrader igår och minus åtta i natt.
Vi hörs!
Jag får väl döpa om min blogg till Snöbloggen. För det är vad mina inlägg ofta nu handlar om. Redan i dag funderar jag hur jag ska göra imorgon eftersom det utlovats ytterligare 30 centimeter utöver den 5-10 cm som föll natten mot idag. Har varit lite olika på olika ställen i trakten, men snö har de flesta som bor i trakten av Lovisa fått mer än nog.
Om snöfallet börjar imorgon kring klockan 13–14 gäller det att komma ut före det och få igång bilen, putsa bort snön som finns på den nu, köra fordonet varmt och parkera det på en ny plats så att snöröjarna kommer åt att putsa gatan där jag stått.
Många har här på min blogg undrat varför jag inte bara låter bilen stå. Det tycker jag skulle vara fräckt mot snöröjarna och inte muntert för mig heller att efter två veckor har en meter snö på bilen och stora vallar av isig snö runtom den. Då får jag nog vänta till april innan jag nästa gång kan köra iväg 😱🤣
Dagen har gått i mötenas tecken. Telefonmöte om en kommande läsarenkät och efter det möte med två andra från redaktionsledningen, på Teams. Kilometerlistor, fakturor, arvodesräkning och sedan med syrran till butiken för att veckohandla åt mor, ta in ved till henne, putsa en del av gården fri från snö. Till vilken nytta? Det kommer mer imorgon. Jodå, men putsas inget nu och dagligen kommer vi snart inte längre fram här i vår lilla stad.
Det är vackert med vit snö. Snön hör vintermånaden januari till. Så sägs det och skrivs det också 😄
Visst 🙄 Men somliga får för mycket av den 🌨 och andra får ingen alls.
Ikväll är jag ändå tacksam för att få koppla av tillsammans med två väninnor. Hemma hos, med lite gott att äta och dricka.
Det börjar ju kännas lite trist det här. Med mina eviga bilder på SNÖ. Men det här är verkligheten hos oss. Temperaturerna sågar också mellan en grad plus och tio minusgrader, och alla som har levt på dessa breddgrader vet vad det leder till.
I dag låg de femton centimeter snö på vindrutan. Tror att blåsten hade fixat det så här, för bakrutan var nästan snöfri. Alltså, vi har haft snö-yrväder. Och det är ännu LÅÅÅÅNGT till våren 🌷
Sedan fick jag ett problem med bilen, ett problem jag aldrig haft förr. Ena baklyktan vägrade slockna fastän bilen inte var i gång. Efter en stund började lampan blinka. Vi försöker lösa problemet ikväll. Annars är det disco där ute hela natten och jag vet inte hur mycket detta tär på bilens batteri.
Orsakullans utmaning i dag är ”Kaffe dricks…” och jag säger ”kaffe dricks som kaffe, utan socker, utan mjölk – för tillsammans med dem är det ju inte KAFFE 😂☕
Klimakteriehäxan har åter totat ihop en mall till en så kallade SELFIE i ord.
Svaren du lämnar ska bilda en kedja i vilken sista bokstaven i svar 1 ska vara första bokstaven i svar 2 och så vidare. Hon säger att vi ska försöka låta bli att ta hjälp av Google, det blir roligare då.
Där fick jag första jobbet: Hade olika ströjobb bland annat som diskare på en bensinmack men jag tror att mitt första jobb var som badvakt på Lovisa stad.
Den personen ville jag se ut som: Daniel Craig! Ni tror ju inte att jag är klok 🤣 Men faktum är att jag ibland önskat att jag hade varit en man, för att jag inbillat mig om att det skulle vara mer spännande så. Därför är huvudpersonen i mina böcker en man, via Adrian har jag ”fått vara lite man”.
Tidning: God Tid, en tidning som i första hand riktar sig till pensionärer, men snart är ju även jag där 🙂
Färg: Djungelgrön. Inte favoritfärg men något som började på D var jag ju tvungen att skriva.
Äter aldrig: Nudlar.
Godis: Rischoklad.
Alltid i kylen: Drickbart.
Idrottsgren: Tennis. Spelade nån gång för rätt länge sedan själv. Skulle vara kul att testa igen!
Skofärg: Svart, förstås!
Artist jag gillar: Tomas Ledin.
Katt: Norsk skogskatt (kunde rida på Klimakteriehäxans svar här)
Konstform: Teater. Har själv spelat Pippis lärarinna på en sommarteater ❤
Debutsky's Blog - Inne i huvudet på en författare 