Månad: september 2016

Utsikt från arbetsplatsen

~ Carita Liljendahl ~ 28 kommentarer
Tror att det alltid är vackert här.
Tror att det alltid är vackert här.

Visade tidigare i dag hur det ser ut framför näbben på mig då jag jobbar vid datorn hemma. Så här ser det ut om jag vänder blicken till höger och inte har persiennen nedfälld.

Oftast jobbar jag ju hemifrån. För lokaltidningen Nya Östis och för olika andra uppdragsgivare. Jag tycker det är toppen att kunna göra så, känner mig privilegierad. Klart man ska ha disciplin för att få allt gjort, och jag anser att jag har det.

Får jag välja själv jobbar jag bäst med texter klockan 9-13.

Jag tror att många gärna skulle jobba på distans. Det där med fysiska arbetsplatser och låsta arbetstider, t.ex. 7 – 16 eller 8.30 – 16.30 känns förlegat.
Vad tycker du?

Sporadisk lösning

~ Carita Liljendahl ~ 13 kommentarer
Tillsvidare ser det ut så här framför näsan på mig vid datorn.
Tillsvidare ser det ut så här framför näsan på mig vid datorn.

Jag har bott på nya adressen ganska exakt trettioen dagar nu. Vardagen funkar sedan länge, men än finns det saker och kläder som ska bort. Det får ändå ske så där pö om pö eftersom arbetsuppdragen kräver sin tid.

I dag förbereder jag alla papper som ska till bokföraren. Djungeln av regler som gäller för egenföretagare är tät, men jag har tagit mig envist framåt med en machete och ser då och då ljuset strila in över mig från ovan 🙂 Gillar att tänka i liknelser och att se symboler.

En massa tillfälliga lösningar har jag alltså ännu hemma, som av bilden synes … centralenheten till bordsdatorn syns till vänster. Den står på en del som blev över från Ikeas Billyhylla … skrivaren står på golvet… och skärmen med tangentbord på min fina sekretär, ett arvegods som förtjänar en annan plats i mitt hem.

Men allt har sin tid, och då jag har fått hjälp med att montera ihop nya arbetsbordet får ni se nya bilder 🙂

Föll inte för frestelsen…

~ Carita Liljendahl ~ 29 kommentarer

… att köpa krukor, som jag alltid varit svag för. Inte ens det nyaste fina sortimentet med vackra glaskrukor fick mig på fall i Plantagen.

Vackert, men jag klarade av att gå förbi utan att köpa.
Vackert, men jag klarade av att gå förbi utan att köpa.

Också de olika sektionerna med blomster lyckades jag vandra genom utan att ett enda litet blad slank ner i min köpkorg. Ja, förresten… jag hade ingen köpkorg utan strövade bara efter väninnan som köpte krukväxter.

Jag har redan så många växter hemma att jag tror jag väntar till våren innan jag eventuellt köper något nytt.
Jag har redan så många växter hemma att jag tror jag väntar till våren innan jag eventuellt köper något nytt.

Däremot är jag svag även för levande ljus. Små doftljus kommer nu väl till pass på min balkong där de effektivt eliminerar lukten av cigarettrök från grannen.

Ett doftljus om dagen håller röklukten ganska bra borta från balkongen.
Ett doftljus om dagen håller röklukten ganska bra borta från balkongen.

Orsaken till att vi åkte ända till grannstaden Borgå (dit jag inte ville åka på nytt för att jag fick böter där förra gången) var att Plantagen inte finns i Lovisa. Affären Jysk finns inte heller i Lovisa, och därifrån skulle jag köpa ett arbetsbord för bland annat datorn till specialpris. Fanns två kvar så det kändes bra att jag inte blev utan det jag egentligen skulle ha.
Hittade en lampa till sovrumstaket på HongKong, som också finns ute i Kungsporten i Borgå – och där springer inga lapplisor. Där behövs inte heller slantar för P-automater, inte ens P-skivor 🙂

Drömresor

~ Carita Liljendahl ~ 36 kommentarer

Drömmar ska man ha. En av mina är att åka med transsibiriska järnvägen. En annan är att åka Hurtigruten. Som redan var bokad och delvis betald i augusti 2015 men som inhiberades av researrangören 😦

Med tåg till Beijing.
Med tåg till Beijing.

Egentligen har jag besparingar, så jag skulle ha råd att åka nästan vart som helst på stubinen. Malediverna, Dubai, Australien, Miami… inte alla på raken men en i alla fall. Detsamma gäller Rosa Bussarnas äventyr, Transsibiriska järnvägen, Hurtigruten…

Samtidigt tänker jag att jag kan behöva pengarna i framtiden… Jag har inte hela tiden säkra inkomster, fastän jag klarat mig hyfsat de första månaderna som egenföretagare.

Och så tänker jag också… vem vet om jag får vara frisk resten av livet? Kanske jag bara har en vecka kvar att leva.

Det är ett dilemma. Förnuftet säger, bränn inte pengarna!
Äventyrslystnaden, tankarna kring att jag ännu orkar och kan … att det finns så mycket att se där ute i världen … får mig att tänka ”åk iväg – nu!”

Hmm… först ska jag bara…
Ni vet. Undanflykterna. De kloka tankarna…
T.ex. få exets och min bostad såld.
Sedan åker jag!

 

Riktigt fullt upp nu, men trivs!

~ Carita Liljendahl ~ 6 kommentarer
Har inte hunnit fotografera så mycket annat än bilder till mina artiklar och andra jobb... så det får bli en symbolbild, ytterligare ett minne från Trädgårdsföreningens utfärd. Någon sa att den här växten är giftig, men jag minns inte vad blomstret heter.
Har inte hunnit fotografera så mycket annat än bilder till mina artiklar och andra jobb… så det får bli en symbolbild, ytterligare ett minne från Trädgårdsföreningens utfärd. Någon sa att den här växten är giftig, men jag minns inte vad blomstret heter.

Väckning 7.30. Lite för tidigt om jag följer min naturliga dygnsrytm. Enligt den lägger jag mig 23-23.30 och vaknar 8.30.

Diverse privata ärenden 8.30-10.30. Sedan skrivjobb en timme, sedan pressinfo och skrivjobb igen. Efter det en del korrekturjobb för Nya Östis åtföljda av olika uppdrag som inte har med tidningen att göra.
Jag har riktigt fullt upp den här veckan och är tacksam för det, att jag HAR jobb.
På lördag har jag ändå tänkt koppla av lite, bland annat med besök hos frissan, håret bör toppas. På söndag åker vi till Villmanstrand med Tor, en utflykt jag ser fram emot även fastän den innebär en del jobb sen söndagskväll också.
Kan troligtvis efter det lägga ut fler bilder här som INTE platsar i tidningen. Tar jag 100 brukar max fem gå att publicera i samband med mina artiklar om innebandyn 🙂

Död åt bananflugorna!

~ Carita Liljendahl ~ 28 kommentarer

Det här mordvapnet var förhållandevis dyrt, nästan nio euro.
Med tanke på att jag inte vet vad jag ska använda vinägern till då jag, förhoppningsvis, lyckats utrota bananflugorna…
Honungen kanske går åt nån gång, men det lär nog ta tid det också.

Jag gör i alla fall vad som helst nu för att bli av med de eländiga flugor jag har här hemma. De utgör ingen svärm men lär lägga ägg i alla fall och bli fler… blotta tanken skrämmer.
Jag har ingen frukt som de kunde lockas till och inga sopor, jag för ut en liten påse varje dag. Men de kanske har kommit med, eller trivs i, någon av mina blomkrukor?

Två tredjedelar av mordvapnet.
Två tredjedelar av mordvapnet.

Med hjälp av vinäger, honung och diskmedel (som gör att ytspänningen släpper) ska jag fånga in mina eländiga oinbjudna gäster!
Hälsar signaturen ”Med mord i sinnet”.

Varm höstdag

~ Carita Liljendahl ~ 6 kommentarer

… med sol från nästan klarblå himmel. Termometern på telefonen visade +15 men jag vågar slå mig i backen på att det var +20 på sina ställen. Kunde inte ens ha jacka på mig då jag gick hemåt från ett arbetsuppdrag.

Ännu sitter massor av löv kvar på träden, så varmt som det varit. Lite färg har de ändå börjat skifta.
Ännu sitter massor av löv kvar på träden, så varmt som det varit. Lite färg har de ändå börjat skifta.

Jag är så tacksam för att jag just nu är nästan frisk. Lite rethosta är inget då jag tänker på äldre människor som är långliggare på sjukhus. Eller som har svårt att komma ut från seniorhemmen.
Också unga drabbas av dödliga sjukdomar. Nyheterna rapporterar om krig och svält, om död och elände…
Jag försöker på riktigt vara glad över det riktigt lilla i min vardag. Rena lakan i sängen – ja, att överhuvudtaget ha en säng, tak över huvudet, frukost att äta på morgonen, att mina ben bär mig till den varma duschen…

Och att jag kan vara ute och fotografera Lovisavyer.

Renovering pågår, socialbyrån, som var bibliotek då jag var barn, har paketerats in.
Renovering pågår, socialbyrån, som var bibliotek då jag var barn, har paketerats in.

213 bilder senare…

~ Carita Liljendahl ~ 4 kommentarer

… undrar jag om det är tennis jag fotograferat 😀

Vilken gren är det frågan om? Spelar Jesse tennis? :-D
Vilken gren är det frågan om? Spelar Jesse tennis? 😀

… den skarpögda innebandyvännen ser ändå att det är en innebandyklubba han har i handen, men andra kan ju undra 🙂

Det var säsongstart för Lovisa Tors del i dag. Ett mer seriöst inlägg om det kan ni läsa här.

Jag kände mig lite ringrostig i fotograferandet efter ett drygt halvårs paus… men kul är det att säsongen åter är i gång. Jag tog 213 bilder och ungefär åtta av dem vågar jag som Tors pressansvariga skicka vidare till media.

Här på bloggen tänkte jag att jag kan bjuda på lite skojiga bilder från matcherna. Sådana som jag INTE kan skicka till media 🙂
Tycker det är lite synd att kasta bort 205 bilder…

Toppen med skärpa och allt, men men... hemmaspelaren har ryggen mot kameran.
Toppen med skärpa och allt, men men… hemmaspelaren har ryggen mot kameran.
Håller taket på att rasa ner eller vad spanar alla efter? Bollen?
Håller taket på att rasa ner eller vad spanar alla efter? Bollen?
Snygg kalufs han har, Julle Sumén!
Snygg kalufs han har, Julle Sumén!

Skyltsöndag, den 25 september 2016

~ Carita Liljendahl ~ 12 kommentarer

En lite annorlunda skylt den här gången.
Jag tror att den suttit på en moped som min morbror eller kusin hade en gång för länge sedan.

Välbevarad registerskylt. Cirka tio centimeter bred.
Välbevarad registerskylt. Cirka tio centimeter bred.

Har du en blogg? Är du med i Skyltsöndag? Om inte, så hoppa på tåget! Du kan visa alla möjliga olika skyltar som finns i trafiken, vid vägarna, på torg, i parker – ja, var som helst. Men du kan också visa planscher, visdomsord på tavlor, tejpade texter på skyltfönster och fordon – i stort sett vad som helst 🙂

Skyltsöndag förvaltas av bloggaren Konst eller konstigt. Hos henne hittar du en lista på andra skyltare. Skyltsöndag startades en gång i tiden av Pumita.