Månadsbilden, oktober

Vad är det där för en svamp? 😀

Nu är det svampplockningstider. Mumin har också gått ut i skogen. Plötsligt får han syn på en lite annorlunda svamp och börjar syna den närmare i sömmarna 😀
– Plocka eller inte plocka, tänker han.
Sedan börjar svampen prata. Och då undrar Mumin om han redan har ätit för många svampar, varav någon gett honom hallucinationer!

Tänk så mycket man kan se i en enda bild.
Välkommen oktober månad! Med sol och blå himmel hos oss i dag och +16 grader!

På rövarstråt?

Ibland undrar jag hur mycket man får skämta, och om vad man får skämta? Hänger det ihop med vilken position man har? Eller på vilket sätt man skämtar om allt möjligt som har med olika känsliga saker att göra?
Skämtar man om corona, som jag kom att tänka på i dag, så måste man göra det med finess. Annars tar många illa upp…

Carita i affären, med munskydd! Foto: Pia Calenius

På Facebook skrev en präst nyligen ”Vi såg alla ut som stråtrövare i våra masker” då ansiktsskydd krävdes vid en avskedspredikan. Jag tycker det är helt ok att skriva så.

I apoteket hälsade jag på en bekant i dag och han såg först frågande ut. Han kände helt tydligt inte igen mig. Sedan återvände han och sa nåt i stil med ”ja, vi ser ju alla ut som rövare nuförtiden, inte lätta att känna igen” 🙂 Också en helt okay kommentar, anser jag.

Vi rekommenderas att använda munskydd i affärer, i banker, i posten, i kiosker, på gym och i simhall (ska man simma med dem vet jag inte)… i bibliotek, i idrottshallar, i många skolor osv. Det är BRA! Men ganska få följer rekommendationerna verkar det som.

Men det här är ju egentligen petitesser.
Om man jämför det med den första debatten mellan presidentkandidaterna i USA. Där finns det ju inget annat att säga än ”katastrof, ovärdigt, onödigt, dumt, barnsligt, förfärligt”… Jag kollade inte debatten. Det räckte med att se korta sammandrag. Vart är USA på väg…?

Varierande Lovisavyer

Brukar göra förhandsinställda inlägg inför de dagar som jag vet att jag har jobb från morgon till kväll.

Lovisavyer brukar uppskattas, såväl av personer som aldrig besökt staden, som av dem som varit här eller bor här 🙂

Parken jag visade bild på för några dagar sedan. Här med utsikt mot Lovisaviken, som bara skymtar där långt borta.
Jacob af Forselles park. I bakgrunden restaurang Locale och längst borta en skymt av rådhuset.
Vattugränd, från åsen blickar man ner mot Lovisaviken.

Att fånga de små glädjeämnena!

Allt mer höstlikt på balkongen. Tomatplantorna, som inte syns på fotot, håller jag på att klippa ner och forsla ut. Lite i taget.

Jag har haft en lång och ganska stressig arbetsdag i dag. Olika omständigheter har bidragit till att jobbet för tillfället är mer krävande än vanligt. Men det brukar ordna sig bara man tar det lugnt, en sak i taget och såväl prioriterar som delegerar.

När jag är trött på kvällen och ibland tycker att jag bara stirrar tomt framför mig och inte har ett normalt liv… brukar jag tänka så här: Jag har ju ett välsignat liv! Med ett intressant och givande jobb!

Tänk att jag klarade det där med att sadla om då jag var 54 år gammal! Journalistiken finns kvar, men jag har mitt företag.

Och idag då jag tog min eftermiddagspaus köpte jag en cypress.
En annan glad nyhet är att frilanspresskorten jag under en längre tid planerat, men inte hunnit få klara för tryckeriet, nu är i det skedet att de snart trycks och lamineras. Yes!

Jag protesterar!

Mitt sätt att protestera mot julförsäljningen som börjar allt tidigare i affärerna är att köpa en adventskalender redan nu och smaska i mig pralinerna från den första oktober till den tjugofjärde oktober.

Ser jag en jultomte rumla runt mellan hyllorna innan september är slut kan jag däremot inte nödvändigtvis ta ansvar för min reaktion…


Inte mycket kvar

Kanske blir klar ikväll?

Har nu sorterat bitarna enligt form, vilket underlättar stort då i detta skede. Eventuellt blir jag klar ikväll, men blir jag inte klar så blir jag det en annan dag 😀

Såhär såg pusslet ut den 23 september.

Jag sitter och tänker väldigt mycket då jag pusslar. Ibland handlar det om jobbet, ibland om privatlivet, drömmar, funderingar, planer. Men då jag pusslar får alla de här tankarna löpa fritt. De tvingas liksom inte in i några banor, de bara finns där i ett enda stort lugn.

Allt ordnar sig. Om Gud vill, som Gud vill.

De levande ljusens tid

Egentligen har jag haft levande ljus hela sommaren, men inte i lika stor omfattning som mot hösten och vintern förstås. I vår lokala inredningsaffär hittade jag det svarta doftljuset med två vekar till vänster på bilden.

I dag köpte jag ett likadant grått som också har en mild doft.
De brinner så fantastiskt jämnt och fint. Det blir liksom inte en sådan där grop fastän jag ibland bränner dem bara en timme eller två för att doften inte ska bli för stark.

Köpte två vanliga blockljus utan dofter också. Ett i en höstgul färg och ett grått.

Jag har flera doftljus men bränner förstås endast ett i sänder, annars blir doften för överväldigande och huvudvärk vill man ju inte ha 🙂

Blandade bilder och nyhetspuls

Det är alltid roligt då lilla Nya Östis kan vara först ute med en nyhet. I en liten stad är det en stor nyhet om ett nytt företag grundas och i detta fall även något lite extra då det är en känd lokalpolitiker som sadlar om.
Så idag kände jag nyhetspulsen slå och responsen på vår korta webbartikel blev enormt positiv.

Bjuder i dag på blandade bilder från Lovisa 🙂

Min cykel Saga och min bag 🙂

Vi har väldigt många fina parker i Lovisa. Jag vet inte ens om den här har ett namn, men den sträcker sig från Bastion Ungern in mot området där busstationen finns. Lovisa-ån omger denna park. Två fåror strålar samman och mynnar ut i Lovisaviken.

Garnisonsgatan, ligger nära parken jag visade bild på.

Garnison är en stadsdel där jag själv växte upp, fastän mitt barndomshem inte finns på den här bilden.

Drottninggatan blir enkelriktad.

Det lilla shoppingstråket byggs om till en enkelriktad gata med snedparkeringar och planteringar. Arbetet har fått utstå mycket kritik för att det pågått så länge och stört företagarnas verksamhet under sommaren. Men jag är säker på att det blir väldigt fint då det äntligen är klart om en dryg månad?

Generalshagens skola, en av våra lågstadieskolor i stan.

Tegelbyggnader är fina! Den här kanske kan se ut som nåt slags kasern eller militärförläggning och har nog skämtsamt på orten även kallats, i alla fall då jag var ung, Generalshagens fängelse. Inte så konstigt att barn och unga kan får för sig att kalla en skola så 😀

 

Pusselläget och flera träd

I går hade jag kommit så här långt med pusslet. Ja, lite längre i själva verket, för jag hittade ett antal bitar efter att bilden togs.

Den 17 september såg läget ut så här.

Skojigt är det också att jämföra hur utsikten såg ut från min balkong lördagen den 19 september och hur färgen på träden har ändrats sedan dess. Inte mycket men en aning ändå 🙂

Balkongutsikt den 19 september.
Utsikt den 23 september.

Lovisavyer, en skön höstdag

Ån som ringlar sig genom stadsdelen Garnison. Den har två förgreningar, så på det sättet bor en del av garnisonsborna på en ö 🙂

Det är fortfarande ganska grönt i vår natur, men visst har vissa träd fått mera rött, gult och orange över sig än andra.

Östra Tullgatan, motljus vid Hambergska hemmet (som ligger till höger utanför bilden).

Allt är inte grönt mer, men många träd är mer gröna än höstfärgade.
Också en vy västereut från Östra Tullgatan.

Det är skönt att vara ute nu. Plus fjorton grader, mestadels sol.
Jag ska försöka komma ut varje dag nu och ha kameran med mig, fastän jag tycker att jag har fotograferat allt som fotograferas kan i denna stad… 😀