Lite svårt att veta vad hon tänker. ”Varför har du telefonen framför ditt ansikte? Släpp in mig i stället”.
Eller ”ja, det var jag som hade lämnat resterna av en mus på trappan innan ni kom. Det fattar ni väl att det var en fin gåva till er?!”
Studenten tog jag ändå 1982 och mössan bär jag alltid på valborgsmässoaftonen och på första maj. Det är tradition för många i Finland att göra så.
Vad är något du håller på att lära dig?
– Jag försöker lära mig att delegera jobb och nu har jag blivit rätt bra på att inte svara på alla mejl om kvällar och att ha ledig lördag.
I vilket ämne vill du förkovra dig mer?
– Jag skulle vilja kunna flera språk bättre. Jag har grunder i tyska, spanska och ryska. Men språken jag klarar av att tala bra är svenska och finska, hyfsat går det också med engelskan.
Karriärmässigt, vad ville/vill du egentligen bli?
– Då jag var barn talade jag om att bli författare. Det blev jag och har gett ut tre böcker samt blivit antagen av Finlands svenska författareförening. Jag tror att jag ville bli journalist också då jag alltid älskat att skriva, och journalist blev jag. En annan dröm var att bli polis.
Hur får du din kunskap?
– Jag har alltid läst mycket, i första hand tryckta tidningar. Googlar förstås också, men där gäller det ju att veta vad som stämmer och vad som inte stämmer bland allt man får fram.
Vad skulle du behöva bli bättre på?
– Hela mitt yrkesverksamma liv borde jag ha kunnat säga ”nej” oftare. Jag kunde bli bättre på matlagning också. Kanske det kommer en dag då jag åter har en livskumpan att testa recept med?
Särskilt roligt är det en dag som denna. Nya Östis fyller sex år och det är angenämt att sitta och trycka Gilla på alla reaktioner och att skriva en och annan kommentar.
Jag har jobbat på tidningen sedan sommaren 2016, så den kom ut under ett drygt år utan att jag var med. Jag började som frilansare då jag startade eget företag i juli 2016. Redaktionschef blev jag i november 2017 och chefredaktör i augusti 2019. Så flyger tiden iväg!
Såsom jag skrev i vår Facebookgrupp i dag så har jag dessvärre inte fått vara med om en enda fest. Läsarfesten 2019 arrangerades i slutet av juni. Då hade jag i och för sig nyss blivit utsedd till chefredaktör, men Kim Wahlroos var då fortfarande vid rodret. Våren 2020 kom pandemin, så vi kunde inte fira 5-årsfest på torget såsom vi brukar. I år kunde vi inte heller samlas.
Men kanske vi kan göra det någon dag i framtiden!
Snart är det första maj och nu guppar ballongerna redan för vinden i händerna på både barn och vuxna. Såg många ballongpaket på väg mot nya hem redan i dag.
Det här vimlet av ballonger fotograferade jag i Tokmanni i Lovisa. Först efteråt såg jag att där finns en Muminfigur till vänster. Bra att jag inte såg det i affären, för då hade jag väl kommit ut med en sådan 😀
Och är det inte ett ölstop som svävar till höger? Vem vill ha en sådan ballong 😀
Det finns ju helt klart en tanke bakom, att placera godis på hög i långa rader där folk står med sina kundvagnar. Klart att man då och då trillar dit…
Visst ser ni månen på bilden också? Fotot taget den 19 april och ett av mina tidsinställda inlägg för de här dagarna då jag sitter fast med mycket jobb.
Jag tog en kort promenad i dag. Det är kallt men jag brukar tänka att det finns massor av syre i luften.
När jag kom hem var jag lite bekymrad över mina luktärter i krukorna på balkongen. De kämpar på men kan ju inte gro särskilt fort i denna kyla. Så jag lyfte in krukorna och ställde dem under en lampa så att de ens får lite värme.
Då hade jag till min glädje redan sett att NÅGOT är på gång. Något pyttelitet grönt sticker upp. Där finns liv ❤
Det är sista måndagen i april. Helt otroligt hur tiden rusar. Lite för fort går det då man jobbar, och då det åter blev kallt, grått och blåsigt känns det lite trist.
Jag tycker att vi efter coronapandemin, som ännu inte gett med sig, skulle behöva och vara värda lite mer sol och värme. Men vädret kan vi inte rå på.
Så därför blickar jag tillbaka en dryg vecka. Det var mycket varmt och soligt på min systers terrass och då tog jag det här fotot.
Glad måndag och vi hoppas det blir ens lite varmare i maj månad. I dag har vi +6 grader klockan 15 på eftermiddagen. Känns som +2 säger telefonen.
Jag försökte STICKA då jag var yngre. Gjorde faktiskt en lång halsduk åt en pojkvän en gång. Tror att jag använde bara räta maskor.
Senare skulle jag sticka en vit tröja med bilden av hunden Snobben. Jag hade svårt med att STICKA tillräckligt löst, så hunden blev att se ut som en murkla.
I sådana fall vill man nog STICKA nån annanstans 😀
Den här utmaningen hann jag förhoppningsvis åter med i, i sista sekund hos Mrs Susanne.
Ja, det var ju klara besked det här. På svenska. I byn Liljendal.
Debutsky's Blog - Inne i huvudet på en författare 