Ha kameran med i vardagen, där finns alltid något att fotografera.

Ibland funkar den tankegången och här är det tankning på gång 🙂

Igår uppstod några ”hur är det möjligt”-tankar.

Den ena gällde en tonfiskburk. De brukar har bra datum och så hade även denna. I alla fall då jag köpte den för ett par, tre år sedan 🙂 Tydligen hade den följt med i flytten och nu har jag snart bott två år i Äppelviken. Abbas tonfisk i tomatsås hade ändå datumet februari 2026, så den for i soporna. Hade också en Abbas tonfisk i vatten i skåpet med datum som går ut nästa år. Innehållet ur DEN ska jag se till att jag äter upp.

Och så har vi följande fråga, prislappen på ett par nya byxor.

Priset 15 euro för ett par capribyxor var det inget fel på. Inte storlek och modell heller. För en gångs skull, ett mycket lyckat köp, de var väldigt bekväma och nu går jag då inte jämnt i leggings härefter.

Men lappen, ja. Ni ser den där plastgrejen som har stuckits in i byxan. Varför är det svårt att hitta den andra ändan då man ska klippa bort dessa otyg? Den satt mycket knepigt inne i en sömn och jag var tvungen att peta länge och väl och försiktigt för att kunna klippa bort lappen och plastbiten. Lämnar man ena plaständan kvar kan man vara säker på att den minsann letar sig fram och sticker en i magen eller ryggen.

I-landsproblem, javisst, men irriterande i högsta grad 😂

Idag lyser solen faktiskt och regnvarningarna som gavs för några dagar sedan syns inte mer, så det kan bli en riktigt trevlig dag tillsammans med en väninna.