Haft en lugn och GOD påskhelg!

I fredags bjöd Pia på blinier med räkröra. Gudomligt goda. Jag har köpt blinier som halvfabrikat i affären… men nej, de smakar ingenting. Samma gäller sådana som finns i större livsmedelsaffärers diskar… jag vet inte hur de tillreder dem, men direkt goda är de inte.

Sedan fick jag ännu blinier med mig hem, så jag åt en igår och en ska jag äta i dag.

I går blev det våffelkalas hos min syster på sen eftermiddag. Smeten innehöll havre, så våfflorna blev väldigt frasiga och goda, inte alls för söta. Lite grädde och hallonsylt satt som pricken över i:et.

Jag har haft ett par lugna påskhelgsdagar och är så tacksam för dem.

I dag jobbar jag sex timmar och i morgon troligen likaså. Det känns helt okay.

I kväll är det en lite längre sändning av Bingolotto i Sveriges TV4. Kul! Då pusslar jag samtidigt.

Skyltsöndag, den 4 mars 2021

Jag har alltid tyckt att det finns så många roliga skyltar och fyndiga namn på affärer och annat i Sverige. Har på det sättet smått avundats mina svenska bloggvänner. Det vimlar av roliga texter hos dem, vilket ni kan se om ni kollar BP:s blogg och besöker de skyltare hon har listat på sin blogg.

Men för en gångs skull hade vi också en rolig text vid en maskin som fanns på K-Supermarkets parkering häromdan 🙂

Veckans ord – ÖNSKA

Hittills har jag tyckt att ordutmaningarna hos Susanne, Gemsweeklychallenge, har varit rätt svåra. Jag har deltagit alla veckor och kämpar för att göra det även framöver. Utmaningar ska ju vara utmaningar!

Det här är garanterat inte den vackraste bilden bland alla som deltar den här veckan. Då man önskar sig något tänker man kanske i allmänhet på något vackert, något nästan onåbart.

Då jag kollade bidraget hos min bloggvän BP slog det mig att jag inte behöver vara så nitisk eller kräva perfektion av mig själv då det gäller bilden och det givna ordet.

Man kan skriva lite allmänt om veckans ord, filosofera kring det.

Jag tror att många nu ÖNSKAR att pandemin ska ta slut. Och jag ÖNSKAR att folk förstår att det dröjer femhundra år innan ett ansiktsskydd förmultnar… Skydden hör hemma i blandsoporna. Inte på marken ute i naturen.

Glad påsk! Låååång fredag!

När jag var barn fick man inte göra något extra alls på långfredagen. Man skulle vara stilla och tyst, kanske helst inomhus – minns inte i detalj hur det var. Men viktigt var att inga grannar såg att man rumlade runt på något sätt och hade roligt. Ville man spela kort fick man väl göra det bakom fördragna gardiner?

Jag har nu på äldre dar lite satt mig in i de kristna traditionerna kring påsken och fastan, men jag lever inte fullt ut enligt dem. Jag har försökt avstå från vissa saker under korta perioder. Enligt devisen: Var inte för sträng mot dig själv. Du är älskad sådan som du är.

Fick ett påskkort och en liten påskfigur av min syster – varmt tack ❤ !
Arrangemanget köpte jag till mig själv från affären Kaivokukka. En del av affärens utbud syns på nedre bilden.
Har tagit bort en barrväxt som torkat på balkongen. Snart är det dags att köpa lite nya blommor och inreda på nytt där. Men jag väntar tills det blir lite varmare.

Har läst tidningar och lagt pussel. Lite senare i dag tar jag en promenad med ryggsäck på ryggen. Det är LYX med en ledig dag, utan mejl och arbetsrelaterade samtal. Jag tror att många vill varva ner denna helg, samla krafter efter en lång och på många sätt kall, mörk och tung vinter.

Våren och sommaren är SÅ välkomna!

Fem en fredag – FRAMTIDEN

Jag har några påskbilder på lager. Ska använda dem i mina blogginlägg nu under helgen, då jag hinner skriva lite mer och också läsa bloggvänners bloggar. Två dagar ska jag försöka vara helt ledig, i dag och imorgon.

Börjar med att ta del av Elisamatildas Fem en fredag, där ledordet är FRAMTIDEN.

Vad kommer du göra om två timmar?
– Ingen aning, och det är det som känns bäst just nu. Inga måsten i dag, inga tider att passa. Jag ska snart börja med frukost och läsa några papperstidningar. Om två timmar kanske jag pusslar, kanske röjer lite lätt på balkongen. Solen lyser, himlen är blå ❤ Så jag ska ut också, men det sker inte om två timmar (skrivet kl. 9.16).

Till när i framtiden skulle du vilja hoppa?
– Jag försöker leva så fullständigt i nuet som jag kan. Men annars hoppar jag gärna till en tid då pandemin är över.

Hur tror du ditt liv har ändrats om fem år?
– Jag skulle vilja vara glad pensionär då. Jag hoppas att Nya Östis finns kvar och att jag kan bidra till att producera den. Inte som chefredaktör, men som skribent då och då.

Vad tror du att du har börjat med om ett år du inte gör idag?
– Kanske en ny spännande hobby, utan att ha en aning om vilken den kan vara 😀

Vad är något du vill göra när nuvarande restriktioner är borta?
– Krama människor, gå oftare ut med dem på trevliga matrestauranger, resa. Om inte längre så till Stockholm som jag saknat mycket.

Nu är våren här!

Lovisaån svämmar över sina bräddar 🙂

Inget aprilskämt. Jag har upplevt att våren har kommit till Lovisa ❤
Vissa dagar har jag så mycket jobb att jag känner att jag inte hinner ut överhuvudtaget. Jag borde kanske inse att jag inte är en robot… har fått höra det av välmenande personer 🙂 Och våren är så kort, sommaren likaså! Det måste finnas tid för utevistelse, umgänge, naturupplevelser. Jag bör lära mig delegera allt mer jobb. Har gjort det under det senaste året, men ännu mer behöver styras om och prioriteras, då tidningen växer hela tiden och förväntningarna på den likaså.

Snödropp torde blommorna kallas? Och så fick jag syn på Herr och Fru And. Hon åkte totalt orädd nedströms och när hon kom fram till honom tjattrade han något som jag inte förstod. Jag hoppas att han inte grälade på henne, att han bara var nöjd för att hon klarade sig med livet i behåll ❤

Vårens ljus ger mig energi

Jag låg vaken i natt mellan fyra och sex, för att regnet smattrade så hårt mot rutan.
Tänkte, det gör inget… det är ett tryggt ljud. Jag ligger här och vilar ändå. Det finns många som inte kan göra det. Som inte känner trygghet av olika orsaker, inte ens i sitt eget hem. Som är sjuka, ensamma, oroliga, fattiga, slagna…

Tänker jag så blir mina ”problem” kring det där med att inte genast somna om mycket mindre.

Mina snart utblommade hyacinter i motljus gör mig glad. Alltid då vårsolen kommer in i min bostad blir jag lycklig som ett litet barn och vill fotografera allt jag ser. Ska i något skede försöka få ner lökarna i jord hos någon som vill ha dem, och så blir det spännande att de om de kommer upp hyacinter nästa år.

Vårkänslor får man också tillsammans med ”Karl Fredrik på Österlen”, som visades på TV i går. Det är ett av mina favoritprogram nu. Han är ju precis en sådan person som man antingen gillar eller ogillar 😀
”För mycket av allt” säger nån säkert, men jag tycker att programmet är underbart. Jag väcks till liv nu på våren och även om jag sov lite sämre i natt får jag ork och lust av vårens ljus, solen som kommer in i bostaden och de allt ljusare kvällarna ❤