Jag som inte tycker om att gnälla, eller att tala om ”struntsaker” dit jag räknar väder och vind, har inte gjort så mycket annat på senaste tiden än kommenterat just det 😂
Nu måste det bli andra bullar av! Inte så att jag bakar bullar, för det har jag inte tålamod för och jag tror inte att någon skulle vilja äta dem heller. Baka bröd kan jag däremot, men just nu då molnen äntligen har skingrats åtminstone till en viss del – då tänker jag inte stå inne vid en het ugn.
Det blir istället
– blandade bilder från arkivet
– bokstaven J som står i turen hos Klimakteriehäxan
– tankar om högt och lågt
Lovisaviken 29 juni. Minns att grannen tog sig ett dopp då. Efter det har det inte blivit så väldigt många besök här, kanske två eller tre, för vädret har inte varit det bästa…
Jag VILL inte vara negativ, men det arma vädret har bidragit till att inspiration försvunnit. Lusten att cykla och fotografera är mer på topp då det inte regnar.
Då det var matfestival i Karlskronabulevardens park, som ligger där Mariegatan tar slut på denna bild, då var det liv och rörelse i staden, nästan som under Historiska Hus-dagarna. Bilar överallt 🙂 Så är det ju inte i vanliga fall i vår lilla stad.
Bokstaven J – javisst! Ord som kan förknippas med något trevligt.
JAGUAR, en fin bil som en av mina väninnor faktiskt äger.
JESUS, väcker tankar och känslor hos många antar jag. För mig en kraft att räkna med, fastän jag inte aktivt går i kyrkan.
JUBEL, visst är det härligt att få jubla, då ett lag gör mål, eller av andra glädjande orsaker.
Kan tänka mig att någon skriver JUL eller JANSSONS FRESTELSE, men jag längtar inte till vintern och den där potatismaträtten klarar jag mig också utan.
En röd dahlia på Villa Armas gård. Än finns det mycket att upptäcka och föreviga i naturen, ska försöka fylla på bildarkivet!
Gällande tankar om högt och lågt började jag igår undra om det är så att människan blir ängsligare ju äldre hon blir. Inte bara för att falla och bryta armar och ben. Vi grubblar också över hur det står till med nära och kära, vår och deras hälsa, vad händer om nån blir allvarligt sjuk, och då någon dör, vad allt behöver göras då?
När jag var ung reste jag mycket, också ensam, och nästan aldrig var jag rädd. Sov på en tågperrong, liftade utanför London, slog mig i slang med helt okända mänskor både på tåg och på stränder. Tog dagen som den kom. Hade ju inte ens mobiltelefon på den tiden. Ringde i all hast från en telefonkiosk med små slantar till mamma för att hon skulle veta att jag levde.
Men nu? Nej ser du nu kan ju vad som helst hända med alla mördare och banditer som är i farten (säkert var dom det förr också). Allt bör vara planerat så att inga överraskningar gör en sjuk av oro och sömnlös flera nätter.
Går det att tänka om här? Att våga mer.
Debutsky's Blog - Inne i huvudet på en författare 
vem skule inte vilja ha en Jaguar? men jag nöjer mig med en fungerande skrothög som går igenom besiktningen. Jerses upplevs väl av de flesta som en positiv kraft. jublar gör jag när lilla barnbarnet lyckas väl i tennis
Och jag skulle nöja mig med en bil överlag även jag, nån liten loppa som år efter år skulle klara besikting. Starta på vintern och gå som en klocka året om 🙂
Köpte nyss EN kardemummabulle, ska dela med maken, räcker gott.
Kanske har man mer tid att grubbla när man blir äldre? Jag kan inte oroa mig för saker i förväg, får ta det sen om något händer.
Det har gått ganska bra hittills, även med främlingar. Men man ska vara försiktig.
Det är bra om man kan leva så att man tar saker och ting som de kommer.
Jag grubblar ofta om kvällar, ibland då jag ligger vaken på nätterna.
Då skulle det vara trevligt att ha någon att prata med, nån som kunde stötta så att oron skingras.
Men då behöver ju också den personen vara vaken – heh 🙂
en väl balanserad blandning.
margaretha
Tack för att du tittade in!
Jag gillar Janssons men vill inte laga den när det bara är jag som äter den. Förstår dina tankar kring vädret, jag gnäller också. Är ytterst tacksam att jag inte har semester nu.
Precis – en av orsakerna till att jag inte bakar och gör maträtter är att jag bor ensam, och jag vill inte äta samma rätt 3-4 dar…
Ibland fryser jag in, t.ex. lasagne, men numera äter jag oftast ute på restaurang.
Jag svor en gång att aldrig mer klaga på vädret, tjohej vad jag misslyckats med det. 😉
Bakning är ju inte undertecknads bästa sida, klarar knappt att baka med en bakmaskin, hujeda mej, men någon gång ska jag väl lära mig.
Jag förstår din minskning av inspiration, dåligt väder har ju den förmågan ibland.
Ha nu en fin onsdagskväll.
Hahaa – ja, oj så många gånger man sagt att man inte ska klaga på vädret… men så händer det pånytt och pånytt.
För varmt, för kallt, för blött, för torrt 😀
Ibland försöker jag mig på bakverk, skulle så gärna vilja klara sånt – men ät nu sedan ensam upp allt.
Torsdagshälsningar nu när jag äntligen hinner läsa alla kommentarer!
Ha det bäst. 🙂
Ävenså till dig och dina nära och kära!
Hej! Ditt i lägg om oro och åldrande fick mej att känna igen känslorna jag också dragits med ibland. Men är nog rätt nöjd med min vardag trots allt. Ja du, vi blir nog oroligare över både ett och annat med åren, både på gott och ont. Men var tid har sina problem och ljuspunkter. Gäller att göra det bästa av den tid vi har och njuta av de små ögonblicken ”då solen tittar fram” som idag t ex!
Det där med hur modig man var som yngre och hur tiderna förändrats… ja, minsann!
Jag är glad för var dag, oberoende av tiderna och åldern och allt vad därtill hör på gott och ont.
Sköt om dej och kom ihåg att slappna av med meditativa lugna stunder i vardagens jäkt!
Kram, Maj-Len
Den ons 29 juli 2026 13:06Debutsky’s Blog – Inne i huvudet på en författare
Det finns mycket att vara tacksam för – och jag försöker också glädjas över varje dag jag vaknar, och vill omge mig med mänskor som har positiv energi.
Jag är inte bra på att meditera, men jag har en del böner, en del mantran jag tar till – de funkar 🙂
Kram och tack för att du tittade in och skrev en kommentar!
Till det sistnämnda går det säkert att tänka om och ändra på attityden…men tror nog också att vi blir litet ängsligare med åren och kanske mer försiktiga…vi har ju levat tillräckligt länge nu och insett att vad som helst kan hända i denna galna och oroliga värld…fast faror har väl alltid funnits men sånt tänkte vi inte på då vi var unga…då livet lekte…
Det är väl just det – att erfarenheten gör oss visa och vi vet vad allt som kan hända…
Jag skulle så gärna släppa all oro, men lättare sagt än gjort.
Kram!
Kram…alla har vi nog ngt vi oroar oss över…mer el.mindre
Ja, det har vi ❤
Ja, då man var ung kunde man vara ute på nog så äventyrliga rese-strapatser! Och det med ihopknycklade kontanter…I dag garderar man sig även med extra bankkort ”i fall något skulle hända”…Och för att inte tala om hur man förr bara kunde resa med en tandborste och rollon i en ryggsäck – men i dag packar jag för alla eventualiteter, även om jag bara ska vara borta under ett par dagar.
En Jaguar har jag aldrig åkt i – men väl en annan läcker bil som börjar på J: En Jensen.
Njut nu av sommarens fröjder! Tidennoch dagarna går nu nog så fort…
Hahaa, ja – ihopknycklade sedlar och lösa mynt. Vilka minnen!
Ja, man lade sig och sov på en stenig strand också.
Kram!
Intressanta J+ du valt – min man kan fortfarande prata om en gammal Jaguar som mot alla odds gick att köra på tidigt 60-tal … uppenbarligen en bil som väcker starka känslor!
Jo, det är en fin bil 🙂
Och sedan kom jag på många J-ord till men brukar ta de första trevliga jag fångar 🙂
Bra trevligheter på J du hittat. Jag klarade mig också undan från Julen.
Ha en fin fortsättning på veckan!
Kram, Ingrid
Julen är ju fin på sitt sätt, men då är det bister vinter… eller mörkt och kallt, och många känner sig ensamma då.
Kram till dig, min fina bloggvän!
Janssons frestelse med mycket grädde och stekt lök är gott även på sommaren.
Det fanns en tid då jag åt Janssons frestelse, inga mängder, men det gick liksom an 🙂
Jag blir alltid på dåligt humör när det stormar och det har det gjort nästan varje dag hela juli månad. Jag har inte ens lagt ut båten och Kinabror som fiskar mest varje dag har också stannat på land så mycket fisk har det inte blivit. Igår gick han till en skogstjärn och kom hem me 2 fina rödingar så ikväll blir det fest. Nypotatis från landet och fisk och sallad från trädgården. Fint blir det med kall dillsås och citron
Usch ja, det är trist när vädret påverkar humöret, och för mig har det börjat göra det allt mer, ju äldre jag blir.
Har svårt med mörker, kyla, väta… Så försöker nu njuta till max när vi har sol och +22 grader, det var länge sedan!
Vad härligt med fiskfesten hos er och potatis från egna landet!
bra J ord 👍
vädret i juli har varit mediokert.
jag tror rädsla och oro kommer med ålder och erfarenhet.
jag blev mer ängslig efter det min dotter föddes
/Livshäxan
Ja nu får vi verkligen hoppas att augusti bjuder på super-sommar-väder!
Och så sant – erfarenhet bidrar nog till växande oro, fastän man kunde tycka den också skulle ge trygghet.
Och så tänker jag… om jag hade barn, hur orolig skulle jag inte vara då?