Mariegatan

Första september, känns som ett nytt kapitel i livet

~ Carita Liljendahl ~ 26 kommentarer

Här står hela Muminfamiljen i skydd under ett träd, eller i ett skogsbryn, och ser regnet falla.

Igår var det en sådan dag här. Mycket regn, ibland lite uppehåll men mulet. Ändå väldigt varmt och skönt.

I dag ser det ut att vara mestadels mulet, solen ska väl titta fram något tag. Det är +17 grader så jag klagar inte.

De datum du ser på kalendern råkar vara exakt de dagar jag har kvar i bostaden, här som jag nu bor. Sedan ska jag byta bostad, men inte hus.

Det blåser nya vindar i livet och det känns bra. Att flytta är tungt, men att rensa gör gott.

Kan tänka mig att många tänker ”har hon inte flyttat tillräckligt i sitt liv” och svaret på den frågan kunde förstås vara ”ja, det har hon”. Men det finns ändå alltid orsaker till att inte stagnera.

Jag stannar kvar i den här miljön, med denna park utanför mitt hem.

Jag flyttar inte för att jag är en rastlös själ. Inte anser jag mig heller ha nomadens blod i mig.

Däremot flyttar jag av praktiska skäl. Ibland kan det handla om att få ner utgifterna som deltidspensionär. Den här gången tog jag tillfället i akt då en bostad jag tittat på tidigare blev ledig. Där finns en ugn som kan värmas på ett helt annat sätt än en vacker kakelugn som man måste vara aktsam om att inte spricker.

Bostäderna i detta centralt belägna hus från 1898 är eftertraktade. Då min blev ledig fick den fort ny hyresgäst.

Det är ändå en speciell livsstil man behöver anamma när man bor i ett gammalt trähus och delar det med sju andra hushåll. Samtidigt som vi har en god gemenskap låter vi varandra också vara ifred.

Och så en hälsning till alla mina kära bloggvänner som jag regelbundet försökt besöka och lämna kommentarer hos. Jag kan verka lite osynlig och inaktiv de närmaste veckorna, men ni vet orsaken till det. Jag glömmer er inte ❤

Följ med på en tur med museibussen

~ Carita Liljendahl ~ 16 kommentarer

Det blev ett annorlunda Lovisa Historiska Hus-veckoslut för mig i år, men inte alls sämre än åren innan.

Glad som ett litet barn blev jag då jag fick möjligheten att åka med museibussen, hela rutten från Drottningstrand i stadsdelen Märlax, genom staden, tillbaka till Märlax där starten skedde.

Arrangörerna för LHH har redan under några års tid anlitat museibussar – och för besökarna är turerna gratis. I år skedde starten från området där bostadsmässan arrangerades, för där fanns också P-platser för bilburna gäster.

Bussen avgick varje halvtimme från denna plats och rundturen tog cirka 25 minuter. Det gick i stort sett att hoppa på och stiga av var som helst där bussen tryggt kunde stanna.

Vi har rullat iväg från Drottningstrand, längs Mannerheimgatan mot busstationen varifrån vi svänger mot vänster och svenska gymnasiet. Tomas Ledin sjöng inte i radion men jag hör honom nynna ”Genom ett regnigt Lovisa, rullar vi fram, genom ett regnigt Lovisa, du och jag”.

I Lovisa Gymnasium ordnades åter en fin samlarmässa. Vill du se bilden i större format? Högerklicka och välj ”Öppna bild i ny flik”.
Bilden till höger, vi ska svänga in på Mariegatan och till vänster ligger legendariska hotell och restaurang Zilton, numera dessvärre stängt.

Och så far vi förbi huset där jag bor. Och eftersom lägenheten jag nu bor i finns ute på webben, ledig att hyras, kan jag säga att ”ja, jag ska flytta, igen!” Men bara ett tjugotal meter. Jag flyttar till en annan bostad i samma hus, och det är därför jag röjer, säljer, planerar och har fullt upp 🙂 Det sker dock först om ett par veckor.
Bilden till höger är från Strandvägen invid Lovisaviken.

Till vänster, Västra Åsvägen. En gång fanns det två likadana trähus intill varandra. Det ena brann en gång, min mormor levde då, och jag minns hur hon var rädd. Huset hon bodde i låg på andra sidan gatan.
Bilden till höger är från Drottninggatan intill Kapellparken.

Och så rullar vi vidare mot stadsdelen Garnison. Till höger brandkårshuset och där fanns bibban också då jag var tonåring. HÄR ett foto från ett gammalt blogginlägg.

Lite längre fram det som ännu är vårdavdelningar i vårt sjukhus. I den blå byggnaden fanns Lovisa BB för länge, länge sedan. Där är jag född.

Barndomskvarteren i Garnison med det så kallade Gamla Brännvinstornet. Till höger en bild av våningshuset som byggdes på bostadsmässans område och stod klart 2023.

Lovisas namnsdag, pappas födelsedag

~ Carita Liljendahl ~ 12 kommentarer

Den lummiga parken utanför huset där jag bor. Men denna bild gratulerar jag min älskade hemstad Lovisa på namnsdagen, som infaller i dag. Det här kan ju också bli ett Trees on Tuesday-bidrag på bloggen.

Grattis även pappa, var du än finns ❤ Hoppas att du ser oss och att du vet att du är älskad och saknad. Du levde 54 år, om du hade funnits kvar på jorden än i dag hade du fyllt 102 år!

När jag tog den här bilden i dag var det i samband med att fick en leverans med aroniabär av goda vännen Anita. Hon har tillsammans med en annan väninna plockat bär och svampar, och just dessa aroniabär ville hon att jag skulle få. De innehåller antioxidanter och på webben hittar jag bland annat denna info:

Aroniabären är fullproppade med vitaminer och mineraler, bland annat höga halter av A, B, C och E-vitamin, vilket stärker immunförsvaret. Modern forskning visar att bäret har kapacitet att motverka influensavirus och olika förkylningsbakterier.
Så ät aroniabär regelbundet för att bygga motståndskraft mot sjukdomar! Aroniabäret har klassats som en antioxidanternas superstar!

Tankar om högt och lågt

~ Carita Liljendahl ~ 30 kommentarer

Jag som inte tycker om att gnälla, eller att tala om ”struntsaker” dit jag räknar väder och vind, har inte gjort så mycket annat på senaste tiden än kommenterat just det 😂

Nu måste det bli andra bullar av! Inte så att jag bakar bullar, för det har jag inte tålamod för och jag tror inte att någon skulle vilja äta dem heller. Baka bröd kan jag däremot, men just nu då molnen äntligen har skingrats åtminstone till en viss del – då tänker jag inte stå inne vid en het ugn.

Det blir istället
– blandade bilder från arkivet
– bokstaven J som står i turen hos Klimakteriehäxan
– tankar om högt och lågt

Lovisaviken 29 juni. Minns att grannen tog sig ett dopp då. Efter det har det inte blivit så väldigt många besök här, kanske två eller tre, för vädret har inte varit det bästa…

Jag VILL inte vara negativ, men det arma vädret har bidragit till att inspiration försvunnit. Lusten att cykla och fotografera är mer på topp då det inte regnar.

Då det var matfestival i Karlskronabulevardens park, som ligger där Mariegatan tar slut på denna bild, då var det liv och rörelse i staden, nästan som under Historiska Hus-dagarna. Bilar överallt 🙂 Så är det ju inte i vanliga fall i vår lilla stad.

Bokstaven J – javisst! Ord som kan förknippas med något trevligt.
JAGUAR, en fin bil som en av mina väninnor faktiskt äger.
JESUS, väcker tankar och känslor hos många antar jag. För mig en kraft att räkna med, fastän jag inte aktivt går i kyrkan.
JUBEL, visst är det härligt att få jubla, då ett lag gör mål, eller av andra glädjande orsaker.

Kan tänka mig att någon skriver JUL eller JANSSONS FRESTELSE, men jag längtar inte till vintern och den där potatismaträtten klarar jag mig också utan.

En röd dahlia på Villa Armas gård. Än finns det mycket att upptäcka och föreviga i naturen, ska försöka fylla på bildarkivet!

Gällande tankar om högt och lågt började jag igår undra om det är så att människan blir ängsligare ju äldre hon blir. Inte bara för att falla och bryta armar och ben. Vi grubblar också över hur det står till med nära och kära, vår och deras hälsa, vad händer om nån blir allvarligt sjuk, och då någon dör, vad allt behöver göras då?

När jag var ung reste jag mycket, också ensam, och nästan aldrig var jag rädd. Sov på en tågperrong, liftade utanför London, slog mig i slang med helt okända mänskor både på tåg och på stränder. Tog dagen som den kom. Hade ju inte ens mobiltelefon på den tiden. Ringde i all hast från en telefonkiosk med små slantar till mamma för att hon skulle veta att jag levde.

Men nu? Nej ser du nu kan ju vad som helst hända med alla mördare och banditer som är i farten (säkert var dom det förr också). Allt bör vara planerat så att inga överraskningar gör en sjuk av oro och sömnlös flera nätter.

Går det att tänka om här? Att våga mer.

Det var väl onödigt…

~ Carita Liljendahl ~ 18 kommentarer

… men kanske den sista snön den här våren? Det kan vi i alla fall hoppas!

Det blåser stormvindar och är bara +3 grader. Jag brukar inte höra vindarna in till mig men nu gjorde jag det. Som om ett väldigt långt tåg rusade förbi.

Nu vid halvelva-tiden på förmiddagen har solen ändå kommit fram och kanske snön smälter bort i dag.

Jag har inte så många bidrag till Åkes Veckans foton, så den här vintervyn och några träd från igår får duga. Kala träd är ju rätt vackra som siluetter mot skyn. Om någon undrar var bilden är tagen så står jag på Vattugränd i närheten av Trädgårdsgatan i gamla stan.

Skyltar har jag däremot på lager, så jag kan bjuda på två i dag i Christians utmaning.

Plagen 100 år, utställningen på stadsmuseet, presenterade jag kort tidigare under veckan. Här ser vi några foton från gångna tider.

En trevlig hemgjord skylt från påskens äggjaktsjippo på Bastion Ungern. Man tager vad man haver då man tillfälligt ska fästa en lapp på en mur 🙂

På tal om sista snön så hoppas jag att jag inte ska behöva elda mer den här våren. Men jag gör det i dag. Jag tycker ju om sysslan, men veden räcker efter det här bara till ytterligare två eldningar.

I morse väcktes jag också av sopbilen och funderade ett bra tag, är det måndag idag? Nej, det kan det inte vara.
Tömningen hade avvvikande tider inför påsk, då väcktes jag också en tidig söndagsmorgon. Nu har vi valborgsmässoafton och första maj på kommande, därför skräp-väckning på söndag igen 😀

Vackert är det då rentav inte…

~ Carita Liljendahl ~ 15 kommentarer

… ute på gatorna i dag. Men vet ni, jag föredrar plus tre grader och mulet, slask och plask och till och med lite halka. Hellre det än -25 grader åtta veckor i sträck om nätterna och aldrig var det varmare än minus sju grader på dagarna.

Så ja, fastän snön nu är smutsig, blöt och tung gör det inget. En vänlig själ brukar då och då hjälpa vår mamma med ditt som datt, och han har traktor. Så nu kom snöhögarna bort med hjälp av en skopa. Högar som vi inte på något vis och vänster hade orkat ta för hand min syster och jag.

Det är fredag igen och dags att svara på Elisas frågor. Temat är VINTERBREJK, och det är vad vi vill ha. Ett uppehåll i vintern eller helst av allt att den slutar helt och låter våren komma 🙂

Är du mer aktiv på vintern eller sommaren?
Absolut mer aktiv på sommaren. Cyklar och är mycket mer utomhus. Kameran är också mer aktiv då.

Vad gjorde du som barn på sportlov?
Lite si och så med minnet, för det var över femtio år sedan… Åkte skridsko, även skidor. Byggde snökojor.

Vilken aktivitet väljer du helst på vintern?
Ska det vara utomhus, så lugna promenader. Inomhus desto mer: blogga, läsa, skriva, se innebandymatcher.

Vad gör vintern lite lättare att tycka om?
Om det är bara ett par grader minus och lite ren, vit snö och dessutom sol. Då är vintern lättare att härda ut.

Vad hjälper dig att hålla energin uppe under mörkare perioder?
Bloggvärlden, att skriva artiklar, läsa tidningar och böcker, komma ut korta stunder då vädret inte är kallt eller blåsigt.
Olika vitaminer tar jag också, i hopp om att de ska hjälpa mig orka.

    Glad måndag! Februari månads sista!

    ~ Carita Liljendahl ~ 20 kommentarer

    Bilden är från igår, söndag eftermiddag. Solen står ännu ganska högt, det är minus tre grader och snön är inte fasligt tung. Men det hade kommit rätt mycket snö, runt 15 centimeter. Syrran och jag skottade snö på mammas gård och det var faktiskt ganska skönt med frisk luft och lite kroppsarbete. Det är jag som syns på bilden och systern som är hovfotograf.

    Måndag var det inte här heller, snarare sen söndagskväll. Bingolotto uteblev troligen på grund av OS. Avslutningen i Milano-Cortina var helt intressant men jag orkade inte titta riktigt till slut. Medaljer delades ut till vinnarna på 50 km skidor, trippel till Norge och i damklassen var Sveriges Ebba Andersson suverän etta.

    Jag kollade på Sveriges TV4. Det var rätt pampigt och påkostat, modernt blink-blink varvat med sådant som handlade om de olympiska spelens historia. På något sätt tycker jag att det hör till att se åtminstone en del av öppningen och avslutningen.

    Undrar hur många som i dag känner abstinens då OS är över? Inga tävlingar att följa från arla till särla.
    Finns säkert också många som drar en suck av lättnad. Äntligen något annat än bara sport på tv 😂

    Jag klarar det helt bra. Väntar på hockey-VM som spelas den 15–26 maj.

    Här är det måndag, den sista i februari månad. Nästa måndag skriver vi mars och då trillar en liten deltidspension in på kontot.

    Solen skiner, himlen är blå. Glad måndag!

    Det är minus åtta grader. Prognosen för den fem följande nätterna visar minus 12, -15, -10 och sedan på torsdag -1 och fredag -1. Dagstemperaturerna visar -6 (idag) och sedan -6 och på torsdag -1. Fredag och lördag kan bjuda på två plusgrader. Härligt!

    I fastekalendern står det i dag: Radera en app från din telefon som tar mycket av din tid.

    Jag ska faktiskt gå igenom apparna och ta bort dem jag inte behöver. Men de som tar min tid kan jag inte ta bort, tyvärr. De har med mina jobbuppdrag att göra. Facebook med Messenger, Whatsapp och GMail för att ta några exempel.

    Gillar att ta bilder med nattinställning

    ~ Carita Liljendahl ~ 16 kommentarer

    … med mobiltelefonens kamera. Och nu har det ofta blivit så att jag hinner skriva inlägg först mot kvällen.

    Här är jag på väg hem från en träff med ett par vänner. Jag har vänt ryggen mot hemmet och fotograferar mot norr. Där syns legendariska hotell-restaurang Zilton till höger, den gula byggnaden i två våningar. Den är stängd nu och till salu i väntan på nya ägare.

    Det snöar lätt, har nog nu kommit kanske fem centimeter. Skottade källartrappan i dag, blir att ta nya tag med det imorgon eller på fredag innan bastuturen.

    En eller ett par timmar med socialt umgänge, utbyte av tankar om allt från det lokala till världsläget. Det gör mig gott.

    Hann sedan hem för att se en del av sista perioden mellan Finland och Slovakien i herrarnas OS-hockey. På bilden en av våra målvakter, Juuse Saros.

    I dag eldade jag på dagen för att jag hade annat att göra på kvällen. Så planeras dag för dag nu vintertid. Imorgon kan jag inte elda på dagen då vi har anhörigvården, och på kvällen har Tor hemmamatch. Så det enda som känns lite trist är att jag inte kan gå och se på den eftersom jag måste elda. Men jag köper matchen och kollar den i direktsändning via datorn.

    Det förutspås -18 grader natten mellan torsdag och fredag, så jag kan inte lämna kakelugnen kall.

    Har allt möjligt på gång, både jobbrelaterat och annat, men nuförtiden vill jag inte så gärna berätta något innan saker och ting är så att säga ”klappade och klara” 🙂

    Hälsostegen 5–11 februari, bronsplats för i år, 16 100, och totalt 92 735 sedan årets början.

    Första fettisbullen och fler vintervyer

    ~ Carita Liljendahl ~ 20 kommentarer

    Fastlagsbulle med mandelmassa och grädde, från Hardom Bröd. Jag vill ju köpa bara en, och i de större affärerna är det alltid minst två-pack.

    Ingen hetvägg behövs, alltså ingen varm mjölk. Bullen ätes lite senare i dag och känns som fin belöning efter allt jag gjort i dag.

    Började med att sända iväg första utkastet till en artikel till min nya samarbetspartner, en tidskrift som kommer ut enbart i digital form i slutet av februari. Jag går fortfarande då och då utanför min bekvämlighetszon och antar mig nya utmaningar.

    Den här bilden tog jag genom fönstret igår klockan 15.36 och kan konstatera att det inte var mörkt ute då. Dagarna har blivit längre 🙂

    Tog i dag ryggsäcken på ryggen och stavarna i händerna. Går här längs Degerbygatan och i bakgrunden syns Lovisa Gymnasium. Till höger bakom skolan skymtar idrottshallen och till höger om den Lovisavikens skola som är svenska högstadiet. Det blev 2700 steg.

    När jag kom hem från affären tog jag in ved och efter det en dusch, som alltid är en liten extra procedur vintertid i ett trähus. Men nu är det bara -6 grader ute och jag hade +18 i köket så detta med duschandet gick bra.

    Jag kanske har skrivit förr att jag praktiserar en del buddhism. Eller jag läser i alla fall och försöker ta till mig av visdomsord i en grupp som heter Buddhism på Facebook.

    De senaste dagarna har jag reflekterat och försökt lära mig mer om det här med att var och en själv bär ansvar för sina gärningar.

    Det är också mitt eget ansvar att se till att jag mår bra.
    Jag försöker undvika situationer eller människor som suger energi ur mig. Men ibland är det svårt.

    Det uppstår helt enkelt ibland lägen då det inte går att undvika att andras beteende påverkar mitt mående. Men då behöver jag hitta nya sätt att tackla de situationerna. Att vänligt säga ifrån är ett sätt. Att ta sig igenom det jobbiga och sedan försöka göra på annat sätt nästa gång är ett annat sätt.

    Det är en balansgång, men något vi måste kunna prata om.

    Klart att det är mänskligt att bli arg ibland och att få utbrott. Det händer även mig, ytterst sällan dock – men sedan när det händer då brakar det till med besked. Troligen för att locket har tryckts ner för länge över den kokande kastrullen 😀

    Bilder från gårdagen

    ~ Carita Liljendahl ~ 4 kommentarer

    Vi har gått in tre dagar i januari och det är fortfarande ganska kallt, då vinden gör sitt. Minus åtta kan kännas som minus femton. Men det har inte kommit så mycket snö, bara ett par centimeter till. Hoppas kylan ger med sig – enligt prognoserna ska det vända om en dryg vecka. Väntar SÅ på plusgrader!

    Servicehuset Esplanad ligger nära mitt hem. Jag går där på massage. Där finns också en liten simbassäng och en lunchrestaurang. Bilderna jag publicerar idag togs igår.

    Har alltså inte lång väg från massagen hem. Här har vi Mariegatan och som ni ser, inte för mycket snö, men vintern är nog inte på något sätt min årstid. Bara att kämpa på.

    Köpte i dag underställ av merinoull, denna gång byxor. Blusarna jag har är jättebra, så nu ska benen få det varmt också.

    Har sparat en del bilder från veckan för publicering imorgon. Kölden tar rätt mycket energi av mig och kvällarna går vid datorn, i soffan och vid eldstaden. Har inte orkat kolla hockey-VM för ungdomslandslaget heller, då matcherna spelas i USA och börjar först vid midnatt hos oss för den som vill se direktsändning. Att vi slog ut regerande mästarna USA och att vi möter Sverige sent imorgon kväll i semifinal har jag ändå tagit reda på 🙂