– Päivää – Goddag, säger Tomaten från Närpes.
Den gröna invandraren, Gurkan från Spanien, förvandlas för en stund från sin av EU-bestämda lätt böjda form till ett frågetecken.
– Hablo español, säger han sedan. Y tu?
– Häh? Va?!
– Do you speak english, frågar Gurkan från Spanien.
– Of course my horse, svarar Tomaten från Finland.

Diskussionen får fart. Tomaten och Gurkan kommer underfund med att de bägge är oroliga för att Sannfinländarna ska få fäste
i Finlands riksdag och regering. Gurkan har hört att Timo Soinis gäng är väldigt restriktivt inställt till invandring och Tomaten vet att Sannfinländarna vill slopa det de kallar tvångssvenskan
i skolorna.

– Ändå har Sannfinländare köpt mig, säger Gurkan. För att jag är så billig. Jag kostar ju bara 1,39 euro per kilo medan du Tomat från Svenskfinland kostar 4,59.
– Ja visst är det konstigt, svarar Tomaten. Du är ju egentligen en miljöbov så lång väg som du rest, och ändå är du förmånligare. Jag får inte det här att gå i hop.
– Inte jag heller, svarar Gurkan. Men vi kan väl vara vänner ändå?
Tomaten och Gurkan kramas. Språket utgör inget hinder för deras vänskap och bägge vet de att Finland varken klarar sig utan invandring eller svenska språket.
– Den där Soini är egentligen en gooär kille, säger Tomaten som blivit röd om kinderna av lycka över sin nyfunna vän Spanska Gurkan.
– Si, si, svarar Gurkan och ler så som bara spanska gurkor kan.