Tack morfar för vår självständighet

I dag firar vi vår 94:e självständighetsdag i Finland. En självständighet jag inte längre, nu som vuxen, på något sätt tar för given. Mitt lands historia har först under de senaste tio åren börjat intressera mig, och jag har läst böcker skrivna av män som kämpade i de finlandssvenska kompanierna.

Jag fick aldrig träffa min morfar. Han stupade i kriget och är en av de många, många som aldrig kom hem, vars kroppar inte hittades. Känslan av ovisshet måste ha varit en av de värsta för de nära och kära på den tiden. Det fanns ju inga mobiltelefoner då… och breven slutade komma… någon kamrat hade sett något, hört något… och hur skulle man någonsin kunna vara säker på att ingen av dem som inte återvände hade dött, att de inte var fångar i Sovjet.

Jag brukar lägga ner ett ljus på självständighetsdagen och kring jul på morfars hjältegrav. Ibland är jag där kring dagarna då kriget började eller slutade, någon gång går jag bara förbi fastän det inte är någon märkesdag.

Ibland säger jag bara ”hej då morfar” då jag lämnar minnesstenen. Men en dag som den här säger jag också ”tack morfar för att du gav ditt liv för vår självständighet”. Jag hoppas han hör och ser mig.

Kompensation – detta hade jag tänkt blogga om

I min kamera hittade jag flera bilder om saker som jag hade TÄNKT blogga om. Men så fick vi ett par dödsbud under loppet av en vecka och då försvann både energi och lust för bloggandet.
Bubble Witch Saga är en av många favoriter av spelen på Facebook. Tänk att det kan vara så trevligt att pricka bubblor, försöka slå rekord, samla stjärnor och avancera från en värld till en annan på kartan 🙂

En annan sak jag gillar är ljus. Det här fick jag av min syster. Jag kan sitta och titta in i lågan och förundras av hur stearinet smälter och ljuset formas på olika sätt.

Chokladen på bilden köpte jag på flygplatsen i Ungern på väg hem. Jag blev kvar med en del ungersk valuta och hittade en liten butik med en jättetrevlig försäljerska. Jag sa hur mycket pengar jag hade och köpte choklad för ALLT. Det blev ganska mycket, så en del gav jag bort då jag kom hem.

En annorlunda sovplats

Här, i arbetsrummet, ska jag sova tre nätter. Det ska bli spännande!
Jag tycker om att sova på golvet, vilket nu inte automatiskt betyder att jag inte vill sova bredvid min guube 😀
Jag vet inte varför jag tycker om enkla förhållanden.
I min ungdom hade jag för avsikt att sova ute på balkongen en vinternatt. Jag klädde mig varmt och hade det bekvämt. Men då vattenglaset jag hade tagit med mig sprack på grund av kölden gick jag in.
Att sova i enkla stugor, tält eller på golvet i vår kiosk är alltid lika kul.
Jag har antagligen i något av mina förra liv levt under mycket enkla förhållanden. Jag tycker också om att åka buss, långa långa sträckor. Eller tåg. Funderar på att åka transsibiriska järnvägen i sommar. Men inte i någon lyxvagn.