Potatistjuven

Då gården för en stund var öde slog potatistjuven till.
Eller egentligen var det nog nypotatisarnas vän, grundaren av föreningen Också små potatisar är fina potatisar  som ryckte ut. Jag tyckte helt enkelt synd om dessa små bortglömda, mobbade potatisar. Jag såg hur de låg och snyftade i jorden och frågade ”varför vill ingen ha oss?”.

Jag kokade potatisarna åt maken, således gjorde jag många glada den här kvällen.

Någon dag inom en snar framtid finns det en ädel tanke om att jag ska baka små kakor. Sådana där som ser så fina ut i veckotidningens recept.
Jag lovar att visa en bild på hur de BORDE se ut och hur de BLEV att se ut då jag bakade dem.

Också ett sätt att roa kunderna

Vad gör man inte för att roa sina kunder? Man kan ha en låda full med hattar och så byter man dem. De flesta kunderna har humor och är lika barnsliga som vi.  I värsta fall börjar ett barn gråta och springer i väg. Men det har ännu inte hänt.
Så välkomna till Playa del Lovisa bara – vem vet vilken huvudbonad jag eller gubben bär nästa gång ni ser oss.

Sol över läsarfesten

Det blev trots allt en solig och fin kväll i går, trots att det enligt prognoserna skulle börja regna klockan 17. Det vill säga precis då som tidningen Östra Nylands läsarfest startade. Men regnet kom först runt klockan 22 och då hade de flesta familjerna med barn redan åkt hem.
I tur att rida är Maria från Västerås i Sverige. För yngre barn fanns en liten ponny på plats.

Tidigare på dagen såg det ut så här. Folktomt på bryggan på Playa del Lovisa och riktigt vindsurfingväder. Men här i Lovisa finns det inte många som håller på med den sporten.
Bilden visar inte hur höga vågorna var men jag hade huva för att håret inte skulle blåsa bort 🙂