Gillar det lite slitna i betongen. Och mossan på plattorna på gången.
Trapporna utgör en del av dem som för mig till och från jobbet på redaktionen vid Sibeliusgatan. Det finns en annan trappa upp mot ingången också. Och trappor till andra våningen, och till källaren. Men dem kanske jag visar en annan gång 🙂
Del 1 i serien med trappor hittar du HÄR.
Debutsky's Blog - Inne i huvudet på en författare 
Trappor fascinerar….ha en skön kväll! 😌
Tack detsamma – skön och lugn hemmakväll!
Nja, alltså nej, de trapporna ser ungefär lika slitna ut som mina som jag lagt upp på bloggen ikväll;-)
Jag tänkte nog att man kanske ska ta bort ordet trevliga härefter, måste ju inte vara allitteration 🙂
Trappor – helt enkelt, så får de vara fina och fula också 🙂
Det finns många trevliga trappor. Jag kom helt osökt att tänka på de slitna trapporna på läroverket i Visby där jag gick. Så slitna att det var riktiga gropar i dem efter tusentals ungdomars spring upp och ner i dem.
Det vackra huset byggdes 1857 och var i bruk som läroverk fram till 1970.Nu finns det ju inga läroverk längre, men i den pampiga byggnaden är det nu grundskola, så nu springer det nya generation av små barn och fortsätter att nöta på trapporna.
Kram, Ingrid
Jo, det finns en massa vackra trappor. Oftast är dom gamla, nötta och i sten. Men nu kom jag på en trätrappa som jag bara MÅSTE fotografera nån dag. Alla kommer att älska den. Urgammal.
Kram till dig!