Snart har vi ett nytt år. Jag ser det framför mig som en tjock dagbok med en massa vita, oskrivna blad.
Skulle vilja förnya mig här på bloggen lite, men vet inte riktigt hur.
Jag har i snitt 300 besök per dag och får rätt många kommentarer. Jag är nöjd och hoppas mina läsare är nöjda.
Har funnit massor av nya vänner och deras intressanta bloggar genom att öppna mig själv.
Så kanske jag bara ska fortsätta som förr?
Berätta om stort och smått i min vardag, visa bilder från Lovisa, från resor, från mitt hem.
Kan bara inte låta bli att visa hur vackert Spiderljuset är.
Och det här är inget sponsrat inlägg 🙂
Skalet av stearin hålls kvar, men varje gång blir ljuset lite svårare att tända utan att skada mönstret eller bränna fingrarna. Ernst långa stickor blir mitt följande knep!
… i mitt liv just nu. Tittar ut genom fönstret. Gräsmattan på grannens gård är grön 🙂 Solen lyser.
Jag har jobbat några timmar för vår lokaltidning Nya Östis. Gått en promenad på stan, bland annat för att hämta ut pengar från en bank där jag inte ens är kund. Summan var 13,80 euro, avsändare trafiksäkerhetsverket och min bil (som jag kallade Svensson och sålde för flera månader sedan).
Det var förstås en trevlig nyårsgåva , får väl använda den till en flaska mousserat. Det var nåt slags skatteåterbäring. Inte är dom snabba att agera på skatteverket… men tammetusan om jag inte är snabb som företagare med mina skatter, DÅ hör dom fort av sig.
Lysande blomma hos vännen Inga i Sverige.
Men som sagt… det händer inte mycket i mitt liv just nu, men jag är nöjd ändå.
Jag har en del tankar och mål så här inför det nya året. Men det handlar inte om specifika nyårslöften. Det gäller mer sådant som har med aktiva val att göra, såsom jag bestämde inför sommaren 2016 att den skulle bli den bästa på länge, en sommar då jag gör sådant jag vill göra.
Detsamma tänker jag nu inför 2017. Det finns saker jag vill göra, mål jag vill nå – men jag behöver inte uttala dem för någon annan än för mig själv.
I samband med ett jobb jag gjorde på stan i dag köpte jag några enkla små raketpjäser till nyåret 🙂
Ytterligare ett minne från Västerås. Nära Stora Torget finns en äldre stadsdel. Jag vet inte så mycket om staden, men det lilla jag hann se lördagen den 17 december var en blandning av gammalt och nytt. Mycket pittoreskt i gränderna mellan de äldre husen.
… behövs för att vaka över oss.
Och änglar, de finns.
Känns skönt att tänka på dem nu när det är så oroligt i världen, så mycket ondska och hat 😦
Och olyckan som drabbade det ryska planet och den fantastiska kören…
Och flera artister som gått bort… senast George Michael…
Det känns ibland grymt att säga ”livet går vidare” – men det gör det, oavsett vad som händer.
Det vi kan göra är att vara snälla mot varandra. Le mot någon, ge en komplimang eller en kram, ring ett samtal till någon som är ensam. Sprid kärlek, kärlek och åter kärlek.
Om morgondagen kommer för min egen del ska jag jobba lite för tidningen Nya Östis. Men veckan fram till nyår borde i det stora hela vara rätt lugn och det är bara skönt. Tids nog blir det brådare tider igen.
Tomtenissen har firat i dagarna tre,
luvan har kommit en aning på sne´.
Snart vilar nissen i en låda,
slut är det på dagar så bråda.
Nissen vinkar och säger hej,
vi ses nästa år, Gott nytt år till dig!
… sova till halv elva för att jag kan göra det. Alltid är det inte möjligt, om jobb pockar på. Eller alltid klarar jag inte av att sova så länge. Annat var det då man var tonåring eller ung vuxen. Att sova till ett eller två på eftermiddagen utgjorde inga problem.
Till min julafton hörde i går besök på två kyrkogårdar. Lite svårt att tända ljusen då det regnade och blåste, men det gick!
Sedan mat och samvaro och några små klappar hos min syster. Innan jag lade mig hemma vid tolvsnåret såg jag på midnattsmässan från Rom. Det är något fridfullt och samtidigt mäktigt över den.
Rosor på glöggbordet i Västerås där jag var för en vecka sedan.
I dag snurrar tvätt i maskinen och jag har dammsugit i köket. För mig är den här dagen nästan som vilken annan dag som helst. Jag förbereder en del kommande jobb. Har det riktigt skönt.
På skrivbordet står den enda julprydnaden, en riktigt gammal tomte (bilden tagen för några år sedan i annan bostad).
På borden, och senare mot kvällen i en lykta på balkongen, brinner levande ljus. På bilden ett jag fick i julklapp av min syster, ett så kallad Spiderljus. Så småningom bildas ett vackert spindelnätsformat mönster av stearinet.
Kanske lite för sent att önska sig en lott till julklapp nu?
Men du kanske fick en, och inte har hunnit skrapa den?
Jag förevigade ett antal väggar och skyltar då jag var i Täby centrum i norra Stockholm före jul. Här kommer ett av de bidragen.
Två och en halv miljon euro. Visst skulle jag hitta ”små hål” att stoppa dem i.
Skyltsöndag uppfanns av Pumita. Traditionen förvaltas av Konst eller konstigt!
En del andra som visar skyltar och vars bloggar jag besöker ibland är Ama de Casa, Gerd, Ordodlaren– men hos Konst eller konstigt hittar du en lång lista på skyltare.
Människor känner sig ofta stressade och otillräckliga inför jul.
De frågar sig varför tiden aldrig räcker till för just det de själva önskar göra.
Känns det så? Då kan vara lönt att ställa frågan – vad är det som hindrar mig från att uppfylla mina drömmar? Varför kan jag inte leva som jag vill?”
Det är vi själva som sitter inne med svaren.
Och det är inte något fult att vara lite självisk, om det bara sker ibland.
Då en människa genomgår en kris, det kan vara allt från en anhörigs plötsliga död till en svår sjukdom som drabbar en själv eller en närstående. Då kommer så småningom frågorna om vad som är viktigt i livet på riktigt.
I mitt fall handlade krisen om en ofrivillig skilsmässa som det tog över två år att komma över.
Kriser behöver bearbetas och processer kräver tid. Men under den här tiden föds vanligtvis något nytt. Livet som fortsätter blir inte som förut, det blir annorlunda men det kan bli bra ändå.
Jag försökte lära mig se varje dag som ett oskrivet blad. Den var full av möjligheter, om jag bara ville se dem.
Jag övar mig också kontinuerligt på att leva i nuet. Det kräver en särskild koncentration.
Det går att vinna små segrar varje dag. Att nå små mål som man har satt upp.
Men då gäller det också att inte vara för sträng mot sig själv.
Min lilla julgåva till alla som läser min blogg är Carolas tolkning av Himlen i min famn, klicka på sångtexten så spelas den upp.
Debutsky's Blog - Inne i huvudet på en författare 
