Så här ser en av väggarna ut i museet för nutidskonst, Kiasma. Där visas utställningen Hello World!
Modern konst.
Har för övrigt varit en hektisk dag. Jobbet inleddes redan i går på en av valvakorna i stan. Med texterna var jag klar kring midnatt. Sedan fick jag sömn först halv två. Vaknade klockan sju och hade redaktionsmöte klockan 10. Matade med en kollega in en massa siffror i kolumner, det vill säga de röster som kandidaterna hade fått.
Nu är jag faktiskt väldigt trött. Har några texter som borde skrivas ut, men jag tror att det är lika bra att göra det jobbet i morgon då jag förhoppningsvis är piggare.
Nu ska jag skoja lite med BP som ofta tycker det är så folktomt i Lovisa.
Jag var i Helsingfors i går, i Finlands huvudstad. Och då tog jag bland annat de här bilderna.
En del av järnvägsstationen. Spanar du riktigt noga kan du få sin på några människor.Mannerheimstatyn fotograferad genom fönstret inifrån museet Kiasma. Var är alla människor?Musikhuset. Här brukar massor av människor sitta på picknick på sommaren. Nu ser jag TVÅ personer.
Förklaringen är den att ALLA hade rest till Lovisa för att ta del av söndagens påskäggsjaktvid Bastion Ungern i Lovisa 😉
I dag är det kommunalvalsdag i Finland. Man kunde också förhandsrösta (förtidsrösta som man säger i Sverige), mellan den 29 mars och den 4 april. Jag passade på att göra det.
Jag tycker att det är viktigt att rösta, i val som val. Men de som inte röstar har säkert en motivering för det också.
Det här är egentligen ingen skylt utan pärmbilden på Lovisas informationstidning Morjens.
Skyltsöndag förvaltas av BP och hos henne hittar du länkar till andra söndagsskyltare.
Hade ett årsmöte i Helsingfors i dag. Innan mötet gick vi på museet för nutidskonst, Kiasma. Eftersom Finland 100 år utställningen på Nationalmuseet börjar först i slutet av året föreslog jag att vi skulle se Hello World. Och nog blev det en annorlunda upplevelse alltid.
Men jag tycker man kan vara lite modern ibland, inte bara kolla in mästerverk av målare från 1700-talet 🙂
Museet för nutidskonst, Kiasma, öppnade 1998. Så det var liksom på tiden att jag gjorde ett besök där 🙂Här vill konstnären bland annat berätta hur hon upplever att kvinnor helst alltid ska vara trendiga och globala.Gamla skärmar, ny konst! Väckte tankar om att någon hade blivit arg på mackapärerna hemma 🙂Den digitala världen leder till att det finns massor av kablar och ledningar att återanvända.Att gå in i en virtuell värld var spännande – tror att jag senare kan visa bilder av mig själv med mackapären på ansiktet.Tja, man blir ju lite ordlös. Vad ska man säga om detta konstverk? Tänkte sätta det på glad måndag, men det hade kanske ändå inte varit så uppskattat 😀
Sparar en del bilder från Helsingfors att användas i andra sammanhang. Hittade förstås några skyltar men också lite annat intressant.
… blev plötsligt så brutalt annorlunda.
Den började med frukost, fortsatte med jobbförberedelser, sedan en intervju, affärsbesök, en kopp kaffe på Hörnan och trevliga diskussioner med vänner där, hem och skriva artikeln klar…
… och så slog jag på teven strax efter klockan 15 …
Det konstiga var att jag kände på mig att något hade hänt…
… men terrordåd i Stockholm! 😦 … nej!!!
Jag bodde där 1998, gick på Drottninggatan nästan varenda vardag, har vänner som bor i Stockholm och som jobbar i närheten av platsen där terrordådet skedde…
Finns inga ord att beskriva det jag känner nu… Följer med nyheterna i Sveriges TV4 hela kvällen och halva natten, antar jag…
Skrev en lokal nyhet, för att även vi från Lovisa berörs av det här.
Men det var svårt att väga orden …
Samtidigt som jag vet att ”alla” vet vad som hänt, folk tar bilder och videosnuttar. All slags information sprids som en löpeld. Att förstå vad som är sant och vad som är rykten är svårt.
Det går inte att vara tyst om det här, att tiga ihjäl terrordåden…
Jag tror på öppenhet, på diskussioner, och på det faktum att människor ofta öppnar sina hjärtan och blir mer eniga i kärlek än nånsin efter sådana här vansinnesdåd.
Men klart att främlingsfientlighet också frodas. Frön till skräckscenarier sås.
Vad kan man annat än att mana människor till lugn, mera kärlek ❤ och mera öppenhet – vi ska inte låta oss skrämmas.
Bilden togs för ett par veckor sedan. Nu börjar jag faktiskt fundera om det är en riktig tegelvägg eller en tapet! 😀
I dag har det varit en rätt hektisk dag, men på många sätt bra ändå.
Har skrivit pressmeddelanden, ställt fram saker som jag ger bort till ett loppis och fått iväg dem, varit på redaktionsmöte, skött en del arbetsrelaterad mejlkorrespondens, låtit skriva ut papper som bokföraren behöver, klistrat upp kvitton osv.
Allt känns så mycket lättare och roligare att göra då solen lyser där ute 🙂
Jag brukar kämpa för att inte deppa ihop då det regnar och blåser och är kulet… Men jag erkänner att det är lättare att le och sväva fram på små moln och ha energi då solen är framme!
Bilderna jag sätter ut i dag känns som symboler.
Jag blev av med en massa saker i dag, två kompisar hämtade lådvis av grejer som kommer att säljas eller ges gratis bort på en loppis. Lovade i gengäld skriva något om loppisen inför de dagar som folk kan gå dit och ta saker gratis. Återanvändning när den är som bäst. Hade varit så synd att bara slänga kläder, väskor, böcker och olika prylar.
Solen bröt fram precis då sakerna hade burits ut.
Många tycker säkert att det är kalt och opersonligt då jag inte har gardiner. Men för mig känns det som en frihet. Jag kan andas.
Än är jag inte av med alla saker, men jag har kommit en bra bit på väg. Lovade mig själv att ha det mesta gjort till sommaren och tänker att jag fortfarande har ett par månader på mig att göra mig av med ALLT det jag inte behöver.
Utsikt över balkongen mot gården.
Jag öppnade dörren till den inglasade balkongen och kände hur skönt det var med den friska luft som kom in fastän fönstren inte är öppna.
Kan inte med ord beskriva hur skönt det är att bli av med prylar. Har all respekt för människor som tänker annorlunda, som vill omge sig med saker, som vill ha det hemtrevligt och ombonat med kuddar, gardiner och vad det än må vara.
Men nu börjar jag känna mig fri. Och ännu bättre tror jag det känns om ytterligare några månader ❤
… var något lättare att fotografera än en regelrätt selfie.
En av nackdelarna med att vara singel är att det inte så ofta blir bilder tagna av en själv, inte ens då man nyss fått håret fixat. I dag var det bara klippning och lätt färgkorrigering som gällde.
Necklie and backlie 🙂
Betydligt lättare är det att ta bilder av tulpanerna på balkongen. Där är det bara ett par grader plus så blommorna står sig fina.
Ute har det både regnat och blåst. Telefonen påstår att det är +7 grader, men det var det nog inte för ett par timmar sedan då jag cyklade hem från frissan. Riktigt ruggigt, som på hösten. Nu kan det bara bli bättre!
Ute är allt ännu så pass brunt och smutsigt att jag hellre visar tulpaner 🙂
… jobb då man sätter ner tre kvart på att rensa post i Messenger.
Jag har glömt bort är där också finns ett slags skräpfilter.
Mestadels låg där brev med superlativer om mitt utseende, och många är karlarna från världens alla hörn som vill ha kontakt…
Men där fanns också en del vettiga och vettiga meddelanden! Vet inte hur de hamnat där. Kanske för att de som skickat frågor till mig inte är FB-vänner med mig? Så nu har jag ägnat en del av förmiddagen till att ge dem en kort men vänlig förklaring om varför mitt svar kommer först efter en månad eller ett halvt år…
Många personer som tycker att jag är underbar… När jag hade kommit så här långt bakåt som till 2014 hade jag redan rensat en ansenlig del ”beundrarpost”.
Men nu ska jag äntligen åter efter sex veckors väntan till frissan i dag. Så kanske jag nu på riktigt blir så där lovely som dom här männen påstår att jag är 😀
Debutsky's Blog - Inne i huvudet på en författare 