… men bjuder på en bild i alla fall.
Särkynyt sydän lär blomman heta på finska, vilket lett till direktöversättningen Brustet hjärta. Men jag har för mig att blomman heter Löjtnantshjärta på svenska.
En blomma som är ett konstverk. Fanns hos paret Rajala i Kyröskoski.
Det regnade mest hela dagen och temperaturen varierade mellan +9 och +13. Men vi gladde oss åt att det inte störtregnade då vi besökte två gårdar, och att det var så gott som uppehåll då vi var på Frantsilan Kehäkukka. Där åt vi och där fanns såväl örtagård som mysiga bodar att handla i.
Återkommer med fler bilder under de närmaste dagarna.
Eftersom jag tillbringar hela den här dagen på en utfärd till olika trädgårdar i Tammerforstrakten, gör jag ett förhandsinställt inlägg med ett par trädgårdstips från Villa Armas trädgård i Lovisa.
Om jag orkar skriver jag ett nytt inlägg i kväll och visar bilder från resan.
Ha en skön tisdag!
Har du en övergiven träsko? Ett par gummistövlar du inte behöver?Så fort som den här växten blivit lite större blir helheten ännu finare.
… och doftar så gott. Den lila doftar bättre om du frågar mig, men bägge är ju så vackra!
Syrener på min mammas gård.
Var över och grattade mamma på födelsedagen i dag. Skönt att sitta ute i solen, det var mer än +20 grader och en skön blåst. I morgon ska det regna, om man får tro prognoserna. Sitter då mestadels i buss till och från Tammerfors. Hoppas på lite uppehåll i alla fall då vi ska besöka olika trädgårdar.
Har ett förhandsinställt inlägg för morgondagen eftersom vi startar tidigt på morgonen.
Jag har blivit en riktig trädgårdsfreak! Med det undantaget att jag inte äger en själv, och inte har så mycket till övers för att rensa ogräs eller bära tunga säckar med mylla. Jag plockar bara godbitarna, går och kollar hur andra har det – och lyfter hemma högst ett finger för att byta mylla i en kruka då och då 😀
Ett minne från en av trädgårdsrundorna, den här bilden togs hos Engströms i Garnison. Fler trädgårdsbilder lär det bli inom kort, säkert i flera portioner, eftersom jag i morgon åker på en heldagsutfärd till trakter nordväst om Tammerfors. Det är Trädgårdsföreningens sommarutfärd och även om jag inte har en egen trädgård, eller kanske just därför – är jag väldigt förtjust i att se andras.
Ha en jättefin måndag alla!
Härfinns en lista till bloggare som tidigare i somras också haft bidrag i serien Glad måndag.
Jag sitter ganska ofta ute på balkongen nuförtiden. Där är aldrig för varmt och inte för kallt heller, eftersom den har morgonsol och är inglasad. Den är perfekt, också med sitt svala golv.
Det är en plats där jag har tid att tänka.
I dag tänkte jag bland annat på gamla tider, då jag ofta gav efter för att jag tyckte det var en god egenskap att kunna göra det.
Att kompromissa är ändå en sak, men att alltid ge efter för att en annan person till exempel vill ha gardiner… men absolut inte spetsgardiner… det är ju för bövelen en helt annan sak.
Nu har jag min svarta spetsgardin. Och det är den enda jag har i hela lägenheten.
Glas och grönväxter.
Jag har också mina stilleben. Olika växter som jag vill att ska rota sig. Tidigare hade jag oändligt svårt att slänga bort en enda liten ”grön sak” som det ännu fanns något liv i 😀
I dag gör jag mig av med allt sådant som jag inte behöver, även växter som levt ut sitt liv. Men jag försöker fortfarande rädda det som räddas kan 🙂 Nu tycker jag ändå att jag lyckats göra den sidan av mig själv till något positivt.
Sedan kan jag också gilla att sitta och titta på detaljer. Då jag fick ett kort via posscrossingen av en ung rysk kille beundrade jag länge hans handstil, de fina frimärkena, de kyrilliska bokstäverna.
Jag kommer knappast att spara mina postcrossing-kort för evigt. Jag tycker det räcker med att jag äger dem kanske ett år, ser på dem ofta, ägnar avsändaren en tanke. Sedan kan jag släppa de här världsliga tingen.
Var ute i går hela dagen och drabbades av friskluftsförgiftning, vilket jag tycker är ett roligt ord 🙂 Sov sedan gott från 22 till nästan nio!
I dag har jag skrivit en hel del, och varit till affären med tomflaskor. Fattar inte vem det är som bär hem sådana till mig… 😀
Vad heter detta blomster?
I min systers familjs trädgård finns massor av fina blommor. Den rosa vet jag inte namnet på, men lupinerna på bilden nere gillar jag – även om många kallar dem ogräs. En invasiv art rentav kanske?
Vackra blommor som hör sommaren till.
Av min syster fick jag också ett enkelt salladsrecept. Hon hade även keso och frön i salladen, men jag nöjde mig med issallad från Robbes trädgård (lokalt producerat), Abbas tonfisk i vatten, salladsost i örtdressing och rostad lök.
Mättande.
Det är inte ofta jag orkar fixa nåt slags mat till mig själv. Det är svårt i singelhushåll. Att köpa rätta mängder så att maten inte far illa. Och jag vill inte äta samma rätt i många dagar. Fryser inte heller in eftersom jag bara har ett frysfack.
Ordet är alltså SKYLT och den här hittade jag i Liljendal i går. Liljendal var fram till 2009 en självständig kommun, men slogs sedan ihop med Pernå, Strömfors och Lovisa, och blev Lovisa stad.
I Liljendal firar man ändå varje år sina traditionella hembygdsdagar i mitten av juni. Där finns mycket att göra för hela familjen. Och i år hade man en auktion där gamla hyvelbänkar och verktyg såldes, till förmån för föreningen Hem & Skola.
Hej och hå! Jag brukar skriva ett inlägg per dag och nu är jag ute i grevens tid 😀
Jag steg upp klockan sju i morse, skrev två artiklar, tog en dusch och åkte sedan iväg med två kollegor till Liljendaldagarna. Alltså Liljendahl for till Liljendal, som är en stadsdel i Lovisa.
Kan det bli somrigare, mysigare, mer familjärt?
I paviljongen bjöds det på sång och musik och smakprov av Lurens sommarteater.
Jag köpte Guns bondost (även hemost kallad) och Gunnevis jästbröd. Mer lokalt producerat kan det inte bli.
Kvällen tillbringade jag i min systers trädgård. Det var underbart väder, kring +24 ännu då jag åkte hem vid 21-tiden.
Gubben Guds konstverk.
Och så var det någon bloggvän som undrade om det är normalt med en massa myror på pionerna. Ja, det tror jag det är. Myrorna gör inte illa åt växten, de bara gillar nåt sött som avsöndras från den 🙂
… jag hinner inte visa allt, hur gärna jag än ville.
Hade ett möte i dag klockan 12, cyklade sedan ner mot Saltbodtorg och kom på att livsstils-shoppen Krinti flyttat hit. Bara ett stenkast från förra adressen men så mycket mer rymd affären fått och läget är verkligen superbt!
Härligt att här nu finns en affär!Gammalt blandas med nytt och utsikten över torget är fin.
Sedan blev det ett glas lonkero på Saltbodans Café innan jag kom hem. Här sitter jag nu och njuter på balkongen, det är molnigt nu men +22 grader ute. Jag har vitt vin i glaset, läser veckotidningar och äter surskorpor med camembertost och tänker att INGEN har synpunkter på det jag gör.
… den 16 juni 2016, satt jag hemma i soffan med skenande puls. Tusen tankar virvlade i mitt huvud, den mest centrala var ”vad har jag gjort?!”
Några minuter tidigare hade jag suttit vid datorn, skrivit ett mejl till mina chefer och sagt upp mig från en fastanställning som jag hade haft i nästan 29 år. Jag hade också tryckt på SÄND-knappen.
Det fanns ingen återvändo. Därför hade jag hjärtklappning.
Ett sådant underverk, inte sant?
Den dagen tröstade jag mig med att jag klarar mig på mina besparingar ett halvår om jag inte får ett enda jobb, inte minsta lilla inkomst i frilansföretaget jag hade startat.
I dag har ett år gått, besparingarna har krympt, men inte farligt mycket. Jag vågar fortfarande lita på att livet bär.
Och det är viktigt för mig att understryka att det inte var något fel på min förra arbetsplats. Jag hade också många fina kollegor där som önskade mig lycka till i framtiden.
En annan av naturens skönheter i Kungsdammens trädgårdsoas.
2016 var den där sommaren då jag hade bestämt mig för att själv ta kommandot över mitt liv. Två år hade då gått efter det chockerande beskedet att min man ville lämna mig efter nästan sjutton gemensamma år.
Sommaren 2016 skulle jag alltså lyssna till mitt hjärta, och ett av de största och svåraste besluten det året var just det att jag sade upp mig. Jag ville jobba i och för Lovisa, med ultralokala grejer. Regiontidningen var en toppenprodukt, men inte min grej.
I dag är min månatliga inkomst osäker. Överlag är mycket i mitt liv just det, osäkert. Men det är en känsla man kan lära sig leva med. Ibland är jag liten, osäker, modstulen och låg i sinnet – ibland vet jag precis vad jag kan, jag är full av visioner och flyger på moln i en himmel där inget kan knäcka mig.
Jag vill fortsätta våga ta nya modiga steg. Inte låta någon eller något begränsa mig.
Debutsky's Blog - Inne i huvudet på en författare 