Första tomaten – och dagens fråga

Det blev en lite suddig bild, men igår plockade jag de två första egenodlade tomaterna. Grannen fick en som hon åt direkt och den andra landade med svartpeppar på min morgonmacka.

Har räknat till cirka 100 som är på kommande och bra att alla inte mognar samtidigt 😀

Och så Dagens fråga:
Vilket var ditt drömyrke då du var barn och vad gör du i dag?

Frivilligt att svara på eller låta bli 🙂

Då jag var barn, runt 4–6 år gammal, pratade jag om att bli författare. Jag lärde mig läsa då jag var fyra år gammal, och skrev min första bok ”Flugan Frippe på äventyr” på några små vita pappersark. Undrar om den finns kvar hos mamma.

Senare ville jag också bli journalist. Och för mig gick båda drömmarna i uppfyllelse. Jag är journalist och jag har skrivit tre böcker.

Äntligen kunde jag sova!

Sov äntligen bra förra natten. Somnade kring 22 och vaknade 7.40.
Hade också lyckats få ner temperaturen från +28 i sovrummet till +26.

Till min stora glädje kunde jag i mina tankar säga ”hahaa, du väckte mig inte” till den person som körde igång en grästrimmer klockan åtta 😀

Sedan pysslade jag med mina växter i köket. Mestadels pelargoner. Toppade några som blivit rangliga, vattnade, tog bort några få gula blad.

Jag sköter alltid växterna först innan jag gör frukost till mig själv. Ungefär så som många ägare till hundar eller katter gör. Djuren först, människan efter det.

Som ni ser, använde solhatt på Svartholm i söndags, men inte på båten dit ut eller på tillbakavägen. För dumt huvud får kroppen lida. Det blåste ju så skönt.

Men jag drabbades av vätskeförlust med feber som påföljd och det krävdes två dagar av vätskeersättning, vila, kalla omslag osv.

Nu känner jag mig återställd. Var hos frissan igår, orkade bra med det för det vara enbart klippning som tar en dryg timme och det piggar ju alltid upp.

Sista dagen med vikarietimmar för Nya Östis i dag. Ser fram emot lugnare dagar efter en ganska hektisk juli månad. Jobbet har varit både utmanande och givande, mestadels roligt och det har gett mig många insikter. De två sista veckorna har varit lite tyngre, men det beror mest på värmen.

Nu ser jag fram emot att få läsa mina vänners bloggar, i dag och under slutet av veckan ❤

Trevlig utfärd, vackra vyer, men solen är farlig

Det är söndag mitt på dagen och vi ska precis hoppa på båten Kulkuri som ska föra oss till Svartholms sjöfästning. En sevärdhet i Lovisa, och en färd som tar cirka 30 minuter.

Det blåste skönt på havet och det kändes befriande efter tre veckor av värmebölja. Men det skulle visa sig att jag fick för mycket sol. Hade solhatt, men inte på båten då jag tänkte att den blåser iväg…

Därför blev det inget inlägg om resan igår. Natten mot måndag vaknade jag med en temperatur på 38,4 grader och jag har nu under ett drygt dygn baddat mig med kalla och blöta handdukar, gått i kall dusch och även druckit vätskeersättning.

Vi lämnar Skeppsbron bakom oss och styr iväg mot Svartholm.

Här åker vi förbi Tullbron och våningshuset Rederiet.

Så småningom tuffar vi förbi Valkom hamn.

Och så når vi fästningsön.

Utsikt mot nordväst.

Utsikt söderut.

En stor del av ön är betesmark för får som går inom en inhägnad. Jag fick inga bättre bilder än denna ena, av ett får som visar rumpan åt oss 😀

Mina ben ser lite märkliga ut och jag vill förklara varför 😀
Jag använder för det mesta leggning som går ner till anklarna och därför är jag så brun från vristerna en bit uppåt, men resten av benen är vita.

Sparar några bilder till senare inlägg. Hoppas jag sakta men säkert börjar må bättre. Har ett par dagar jobb kvar och att sitta vid datorn i värmen är ganska tungt. Men fläkten får jobba.

Glad måndag med fler målade stenar!

En aningen större sten, Barbapapa – eller Barbamama, om vi så vill. Hoppas den hittas och blir noterad i FinStones-gruppen på Facebook.

Jag har själv tillsvidare bara hittat en sten denna sommar. Har lagt ut kanske sex, sju – har tappat räkningen 🙂 Men ingen har anmälts som upphittad hittills. Endast den som jag själv hittade och sedan gömde på nytt. Den lär ha åkt vidare till Uleåborg i norra Finland.

Den här stenen gick många personer förbi igår. De har blickarna på andra håll.
Men den sten jag hade lagt ut tidigare på ungefär samma plats var nu borta.

Senare i dag ska jag visa foton från utflykten till Svartholm som gjordes igår.

Roligt hos Åke, med veckans foton och en skylt!

Kanske rubriken väcker in viss nyfikenhet 😀 Vem är den där Åke som Carita har träffat?
Har hon bilder att visa där hon gjort något med Åke? Han har i alla fall gjort ett trevligt söndagsinlägg som vanligt, humoristiskt, med bilder från vardagen och med glimten i ögat.

Sanningen är dock att Carita aldrig har träffat Åke, det här handlar om utmaningen Veckans foton.

Min första bild är från Stenparken vid Strandvägen i Lovisa. Det var vindstilla där för några dagar sedan och så hett att vi inte kunde stanna där. Det blev Rosenstranden istället.

Vid Rosenstranden finns ena ändan av Kronobron. Den är flitigt frekventerad av såväl fotgängare som cyklister.

Tomaterna är på gång, får kanske kring hundra i växthuset. Lyckligtvis mognar alla inte samtidigt 🙂

Ska på en utflykt till skärgården i dag. Borde komma hem i god tid inför kvällens fotbollsmatch, finalen i EM för damlagen Spanien och England.

Bingolottos Sommarfest i Sveriges TV blir det kanske också så där på sidan om.

Det får mig att ställa dagens fråga. En ny liten utmaning jag tänkt starta.
Men det betyder inte att det kommer en fråga per dag. Att svara på frågan, eller att låta bli, är upp till var och en. Absolut inget måste i samband med att du läser eller kommenterar.

Varför är det bara namn på män som används då numren läses upp?
B-I-N-G-O och då har vi Bertil, Ivar, Niklas, Gustav och Olof.
Ni vet, Olof 62, sexa tvåa.
Varför inga namn på kvinnor? Någon som vet? Och tycker ni att namnen kunde bytas ut? 😀

Slutligen veckans skylt, med en kort lektion i finska.
Puutarha = trädgård. Sisäänpääsy = inträdesavgift. Alle 12 v. ilmaiseksi = Under 12 år gamla gratis.
Suomen pienini kauppamuseo = Finlands minsta butiksmuseum. Avoinna = öppet.

Hoppa på tåget, RÖTT och även lite skördbilder

Jag trodde att jag skulle ha många bilder att visa i Åkes utmaning där temat är RÖTT.

Men det var inte alls lätt, eftersom tomaterna bara är lätt gula och orange tillsvidare, och bilderna av jordgubbar och smultron har jag redan använt. Men en bild av en ros hittade jag. Svårfotograferade i närbild såtillvida att färgen nästan aldrig på bild blir exakt sådan som den är i naturen.

Igår kväll plockade jag denna bukett från min odlingsspalt med ängsblommor och solrosor. Små röda blommor finns med, så det kanske duger 🙂

Här syns inget rött alls. Det är dock min första zucchini, även squash kallad? Började tvivla på om en är ätbar, när vissa sajter på nätet säger att det finns prydnadspumpor som inte är det. Hittade dock detta från Allas på nätet. Tänker också att många av er bloggvänner som kan mer om trädgård och växter kanske kan ge råd och tips till mig.

Jag tror att den kan stekas i panna och kryddas helt enkelt med salt och svartpeppar.

Härligt kalas, och solrosorna kom!

Vi är rätt många hushåll som bor i samma hus. I olika bostäder förstås, men grannar är vi ju på ett eller annat sätt. Igår fyllde en i huset år och vi fick kaka och goda drycker.

Det var ett härligt kalas, med mycket humor och skratt. Så tacksam för att jag fick lära känna några nya människor också 🙂

Solrosfröna planterade jag i våras. Det skulle vara något slags minirosor och visst är själva blomman mindre än de stora solrosornas, de som kan få tre meter höga stammar. Mina är kanske dryga metern höga och jättefina. Trädgården levererar. Humlor och bin surrar lycksaliga omkring, blir yra av all nektar, och så ska det vara ❤

Värmen fortsätter hålla i sig och fortfarande tycker jag att det är skönt.

Få se hur stor elfakturan blir då jag behövt ha fläktarna igång. Bara att ta det som det kommer, för utan fläktar hade här varit ganska varmt och instängt. +24 grader i skuggan nu klockan 10.15.

Ytterligare en sten är ute

Några av de stenar jag har lagt ut har hittats. Det vet jag eftersom jag några dagar senare besökt platsen där jag lagt stenen och så är den borta. Några redovisningar om att just mina stenar har hittats har jag inte sett i de två FB-grupper där jag är med. Men flödet är ju som tidigare sagt enormt där, så det är lätt att missa ”redovisningar”.

Kollade lite på avstånd igår de människor som gick förbi denna ”gömda” sten. Den låg rätt synlig på en stor sten, men stenen med hjärtat är ganska liten. Bara ett par centimeter i diameter.

Ett femtiotal personer gick förbi utan att överhuvudtaget se stenen. De hade blickarna på marken om de kom med cykel, eller tittade i telefonen, eller gick och pratade med någon och såg sig omkring. Men stenen verkade ingen se. Ska kolla en annan dag om den ligger kvar.

Hon har en blomma i sitt hår 🙂

Kan bli en dag på stranden?

Näst sista veckan med regelbundna vikariatdagar. Solen gassar där ute. Det är 25 grader varmt redan nu på förmiddagen.

Igår stod luften stilla och det kom sedan ett regn mot kvällen. Vi hann precis äta med väninnan innan regnet föll. Det är många lokala skurar insåg vi, för det regnade där jag bor, men inte uppe i byn där hon bor.

Pepparschnitzel för mig och caesarsallad med friterade kycklingbitar för henne.

Då det var första gången hon var hemma hos mig hade hon med sig en traditionell gåva. Rågbröd och salt ❤ Kortet med hälsningen hade hon köpt av en annan väninna, min kollega Monica Björkell som tagit många fina foton och låtit göra kort av dem.

Nu ska jag avnjuta rågbrödet med smör och pålägg innan jag börjar jobba med tidningstexterna.

Om det inte blir åska och regn cyklar grannen och jag kanske ner till Lovisavikens strand för att svalka oss mot kvällen.

Vackra vädret fortsätter

… och det klagar jag inte över. Många tycker att det är för varmt. Då måste man söka sig till skuggiga platser. Eller sitta vid Lovisavikens strand. Träffade vänner där igår och det blåste skönt på terrassen till Mattssons kafeteria.

Hade Outi från Sverige på besök och här intill dessa blommor, med bryggan för allmogebåtar i bakgrunden, tog vi en gruppbild. Vi är fyra personer som träffas några gånger om året då Outi besöker sina föräldrar, bröder och släkten i Finland.

Jag har rätt mycket jobb ännu två veckor framöver. Fläkten går här inne, så jag har klarat mig genom värmeböljan. Får lite genomdrag i bostaden också. Det är skönt.

Ska försöka läsa mina vänners bloggar imorgon, för då kan jag sluta jobba klockan 13.