Fem en fredag

Lyssnade på Stefan gånger två

~ Carita Liljendahl ~ 12 kommentarer

Även om januari månad är nästan slut vill Elisa att vi reflekterar över ordet NYÅR och vad det nya året, som förstås precis bara börjat, väcker för tankar.

Men innan jag går över till frågor och svar, så ska jag säga att jag har lyssnat på Stefan som skrev i en kommentar i torsdags så här: ”Jag känner inte till Lovisa som stad, men jag lovar att du har många motiv kvar att fota. Lite fantasi och lite närhet till byggnader, skulpturer, planteringar m.m. och du kan fylla minneskortet både en och två gånger.”

Jag tycker ju ibland att jag har fotat allt och jag inte vet vad jag ska föreviga härefter 😀

Han har förstås rätt i det han skriver, så det blev en bild av svenska gymnasiet då jag gick till idrottshallen på torsdagskvällen.


Resten av bilderna i inlägget har jag fotat då jag suttit hemma och pysslat vid tevebordet.

Eftersom det enligt min åsikt kommer bara dåliga program på fredagar, eller repriser av bra program som Husdrömmar och Stugfixarkan, så blev det några avsnitt av Mumindalen på Arenan igår.

Och sedan räddade Carina B kvällen åter en gång. Hon har för det mesta intressanta gäster. Igår inte de intressantaste genom tiderna kanske, men Stefan ”Ubbe” Sjur var en ny bekantskap och hans livsöde berörde.

Så det blev nu så att jag lyssnade på Stefan gånger två. En bloggkompis och sedan den där från bandet Korslagda. Gruppen hette Korslagda Kukar förr, men skippade sedan det sista ordet för de kunde inte uppträda på dagis och heta så 😂

Och så över till Elisas frågor.

Har du tänkt på några nyårslöften för i år?
Nej, gav inga nyårslöften, alltid bäst så. Tänkte för mig själv att jag ska försöka lära mig känna nya människor, och även fotografera mera och jag har kommit igång med det.

Vad vill du förenkla istället för att förbättra?
Få vardagen att rulla smidigare genom förenklad prioritering.

Vad vill du uppgradera i ditt liv – liten detalj eller stor grej?
Tror att det snart är dags för en ny vinterkappa, men det får bli till nästa vinter.

Vad vill du ha mer plats för i din kalender?
Lugn och ledig egentid. Som behövs för att jag ska kunna ha ordning här hemma, vilket i sin tur behövs för mitt välmående.

Vad hoppas du att ”framtida du” tackar dig för om ett år?
Att jag lyckats hålla mig i sådan form att jag kunnat fortsätta jobba och ensam klarat ekonomin. Om ett år har jag bara fyra månader kvar till pensionen.

För övrigt, angående pension. Jag trodde aldrig jag skulle börja räkna år och månader och dagar till den… Men man ska tydligen aldrig säga aldrig 😉

    Temat är UPPREPNING

    ~ Carita Liljendahl ~ 14 kommentarer

    Hos Elisa är temat för veckans fem frågor UPPREPNING. Och vad passar då bättre än att jag upprepar med ytterligare en bild på mig själv. Det känns ju inte så bra att vara en jag-jag-jag-person 😀 … men jag ursäktar mig med att jag inte kommit mig för att ta så många andra bilder.

    Hoppas det i dag blir andra bullar av då vi åker på innebandymatch till Mynämäki i västra Finland.

    Bilden togs i bastuns omklädningsrum i går. Jag bastade inte i värmen och tvättade inte håret eftersom jag några timmar innan hade varit hos frissan. Men jag duschade och hade en lugn stund.

    Vad gör du nästan varje dag utan att ens tänka på det?
    Tjuvkikade på Elisas svar och måste erkänna att detsamma gäller hos mig. Sitter jag vid datorn blir det automatiskt och ibland onödigt tidsödande skrollande på Facebook.

    Vad säger du ”bara en gång till” om, men gör det ändå flera gånger?
    Det kan handla om något spel på datorn där jag tänker: bara en eller ett par nivåer till.

    Vilken tanke snurrar runt lite för ofta i ditt huvud?
    Tandläkarskräcken, och hur jag ska komma iväg en första gång igen efter den påtvingade coronapausen…

    Vad skjuter du upp varje vecka men ändå alltid får gjort till slut?
    Dammsugning. Och ibland det där med att tömma hinken med aska från ugnen lite tidigare än då den blivit nästan full.

    Vad googlar du återkommande fast du borde kunna det vid det här laget?
    Stavning av vissa svåra ord, såsom även nu då jag ska nämna ordet: accessoarer.

      Tid för reflektion, med Elisas frågor

      ~ Carita Liljendahl ~ 22 kommentarer

      Bilden har inte så mycket med Elisas Fem frågor att gälla, men visst kan vi reflektera över det här med att vara snäll. Jag har skrivit om det förr här på bloggen, att den som är snäll inte alltid är den som säger ”ja”, eller att personen inte per automatik är vare sig konflikträdd eller mjäkig.

      Vi kan och ska också vara snälla mot oss själva. ”Klippet” är från Hemmets Journal. Och då det är fortsatt kallt här med -14 grader blir det inga långa turer utomhus med kameran i högsta hugg. Idag väntar jag främst på bastu-turen och efter den ska jag elda. Kylan verkar inte ge med sig, men går det bra kanske vi efter ett par dagar bara har -8 grader.

      Vad är fem ord som beskriver året som gick.
      Jag klarade omställningen på arbetsfronten.

      Skriv fyra ord du vill att det nya året ska innehålla.
      Kärlek, fred, välmående, jobbuppdrag.

      Nämn tre saker du är tacksam för.
      Vänner, hemmet, jobbuppdrag.

      Vilka två saker vill du vara mer rädd om.
      Relationer, hälsan.

      Vad är en sak du vill påminna dig själv om ofta.
      Se till att du får vila tillräckligt.

        Mumin i januari och fem frågor om 2026

        ~ Carita Liljendahl ~ 21 kommentarer

        Elisa är tillbaka med sina fem fredagsfrågor. Denna första fredag i januari handlar de om det nya året 2026.

        Vad passar då bättre för mig än att presentera januari månads bild från Muminkalendern som jag brukar få av min syster i julklapp.

        Mymlan och Snorkfröken blickar ut över bergen. Den där oändligheten känns igen som ett långt år, som en dagbok med oskrivna blad. En väg som vi inte har en aning om vart den leder.

        Bilden förmedlar också lite spänning, förväntan och vänskap.

        Tänkte skriva att veckan startar med massage, men det är ju ÅRET som startar med det, för veckan är snart slut. Hushållssysslor efter det, bastu och elda på kvällen.

        Nu ska jag svara på Elisas frågor.

        Vad i ditt liv känns redo för en omstart just nu?
        Inget speciellt.

        Vad behöver du mer av under årets första månader?
        Utevistelse, dagsljus, korta promenader kanske.

        Vad vill du börja om med, utan att göra det till ett löfte?
        Öppna ett nytt pussel verkar realistiskt. Skriva min fjärde bok är en tanke som ännu får mogna 🙂

        Vad hoppas du ha lärt dig när nästa nyår närmar sig?
        Jag hoppas jag har lärt mig känna en del nya och trevliga människor.

        Vad vill du påminna dig själv om när vardagen tar över igen?
        Försök få in två dagar i veckans kalender, utan tider att passa.

          Fredagsfrågor och lucka nummer 19

          ~ Carita Liljendahl ~ 18 kommentarer

          Tomtar och stjärnor finns bakom lucka nummer 19 i min bloggadventskalender. Bilden är tagen i Kungsdammens gårdsbutik som vi besökte då julhemmen höll öppet.

          Julen fortsätter som tema hos Elisa, vars frågor jag svarar på här.

          Hur kommer du spendera juldagarna?
          Julafton hemma hos mamma med min syster. Övriga dagar tar jag det bara lugnt. Hemma finns alltid något att göra. Jag kanske börjar på ett nytt pussel.

          Vad önskar du dig i julklapp?
          Globalt sett, fred i ALLA oroshärdar.
          Personligen något som inte har med prylar att göra. Livets pusselbit, en partner saknas. Jag behöver ingen att bo ihop med, men tänk att få hålla någons hand ❤ eller att få en kram!

          Vad gör din jul?
          Sovmorgnar, senare en brasa i ugnen, lugn vacker julmusik, lediga dagar utan måsten.

          Vad kan du inte vara utan på julbordet?
          Äter nästan ingen traditionell julmat. Jullimpa och Kasténs leverkorv vill jag ändå alltid ha.

          Tittar och/eller lyssnar du på någon av årets julkalendrar?
          Nej.

            Dörren till lifestyle-affären Krinti som numera ligger i gamla mejeribyggnaden. Besökte också den för en knapp vecka sedan och köpte en liten julklapp där.

            När jag ser en dörr väcks många tankar.
            Då en dörr stängs bakom dig i livet öppnas vanligtvis en annan.
            Så har jag försökt se på livet. Allt blir inte som man tänkt sig, men det kan bli bra ändå.

            Var inte rädd för det okända som finns bakom stängda dörrar. Var inte heller rädd för att stänga en dörr bakom dig, lämna det du haft och gå vidare.

            Jag vill ha öppet sinne och en orädd attityd. Samtidigt vill jag vara empatisk, kunna lyssna lika mycket som jag pratar själv. Om julen och nyåret är tiden för önskemål för såväl stor som liten så önskar jag att jag kan knyta ännu fler kontakter med människor som vill och vågar föra djupa diskussioner.

            Sådana för man ju sällan i kassakön i affären eller ute på en gata i förbifarten. Tid behövs vid en kopp kaffe eller te på ett kafé eller vid ett glas vin och god plockmat.
            Att önska kostar ju inget 🥰🙏

            Frågor om minnen, och adventslucka 12

            ~ Carita Liljendahl ~ 25 kommentarer
            Först lite info om fotot som utgör det som gömmer sig bakom lucka nummer 12 i Caritas blogg-adventskalender. Den är från gårdagens julmiddag på Degerby Gille och jag trodde att allt som låg på bordet var prydnader. Halmbock, julgransbollar och så någon rolig uppblåst ”ballong”.

            Men se nej 🙂 Den där röda lite större saken visade sig vara kollegan Annettes fina festväska! Aldrig sett en sådan förr!

            Och så går jag över till Elisas fredagsinlägg med fem frågor som berör olika minnen.
            Hon minns en bloggvän som gått bort, och jag vet hur det känns… Även om det är en person du aldrig träffat, finns det bloggvänner jag också saknar och minns idag. En av dem, Minton, finns inte längre. Hon sände ofta fina julkort och påskkort till mig och andra bloggvänner. En gång fick jag en handgjord docka ❤ När jag ser den sitta på en stol här hemma hos mig tänker jag alltid på Anki/Minton.

            Jag vill såsom Elisa skriver också säga till alla er som läser min blogg (många av er kommenterar också inläggen) att ni är mycket betydelsefulla i mitt liv ❤

            Innan jag svarar på Elisas frågor passar jag på att visa en bild som jag tagit genom fönstret i dag för att visa att solen lyser, hurra! Det är minus fyra grader och jag började elda klockan 11 så att jag hinner bli klar med brasan innan jag ska i bastun ikväll.


            Vilket ögonblick från det senaste året vill du hålla fast vid extra hårt?
            Finns många fina, men jag plockar fram sportminnet från våren då Lovisa Tor äntligen avancerade från Finlandsserien till Inssi-Divari som är nästhögsta serien i innebandy-Finland. Segerruset då där i Tammerfors, resan hem och festen på en lokal restaurang efteråt minns jag gärna och länge.

            Vad får dig att le, även en annars tung eller vanlig dag?
            Då någon säger något vänligt till mig, stöttar och lyfter. Men jag ser också numera ganska ofta via Facebook på Reels med Snobben och fågeln Woodstock. De är jätteroliga, särskilt när de skrattar!

            Vad i din vardag får dig att stanna upp och känna tacksamhet?
            Att få vakna upp till en ny dag och känna att jag är frisk. Att ha nära och kära och vänner.

            När brukar du känna ”det här är livet”?
            En lagom varm sommardag då jag kan sitta nära havet och känna svalkan från vinden. Ensam eller tillsammans med en vän, något gott att äta och dricka blir som pricken på i:et.

            Vad får dig att känna hopp, även när livet känns lite tungt?
            Att det brukar komma en bättre morgondag. Känn tillit, allt ordnar sig på något sätt.

              Självständighet och frågor om HEM

              ~ Carita Liljendahl ~ 14 kommentarer

              Tre teman i dag. Allvarsord i början och mer lättsamt mot slutet.

              1) Finlands självständighetsdag firas i dag. 108 år av frihet är inget som kan tas för givet då vi har en aggressiv granne i öst.

              2) Kalenderbilden, det vill säga Caritas blogg-adventskalender.

              3) Elisas fredagsfrågor som jag faktiskt glömde bort igår 😨- ett bevis på att jag haft för mycket på gång. Men ibland blir det bara så.

              Tände ett ljus för min morfar som jag aldrig fick träffa. Han stupade i mars 1940, exakt datum kanske inte är känt. Kroppen hittades aldrig. Detta präglade förstås min mormors liv då hon blev ensam med fyra barn, tre pojkar och en flicka (min mor).

              Det är ju inte 108 år sedan kriget som utkämpades då, men vi kämpade i slutet av 1930-talet för att få behålla vår frihet från 1917. Det är inte så väldigt länge sedan.

              Nu är Ukraina i samma situation. Kämpar för att få vara ett fritt land. Jag blir så bedrövad när jag tänker på de eftergifter Ukraina förväntas göra, ge områden ifrån sig. Det tvingades Finland också göra, så därför känns det illa.

              Och idag kan ingen vara säker på vad Ryssland hittar på. Jag tycker inte illa om ryska folket, det är bara deras ledare jag inte litar på.

              Jag hade frilansjobb när Lovisa stad firade självständighetsdagens fest på Societetshuset idag.
              Efter musik, tal och sång och årets kulturpris, som gick till Loviisan Teatteri (finska lokala teatern) fick vi kaffe och bakelse.

              Och ikväll ska jag förstås se på slottsbalen där presidentparet Alexander Stubb och Suzanne Innes-Stubb tar emot sina gäster. Tradition!

              Adventskalenderns bild i min blogg, lucka nummer sex. En tomte, några vackra julgransbollar och lampor som finns på en vägg i lokala restaurangen Fylla. Fint, tycker jag!

              Och så till Elisas frågor, som har temat HEM.

              Var utanför din nuvarande stad skulle du om möjligt flytta till?
              Om jag blev tvungen så kunde grannstaden Borgå duga, för där kan man tala svenska och den ligger nära Lovisa. Stockholm, och då Täby, är också kärt, men så mycket har förändrats där sedan 1998 att jag antar att jag inte skulle trivas på samma sätt mer.

              Var låg ditt första boende?
              Då jag var barn, i stadsdelen Garnison vid Kuhlefeltsgatan. Men när jag flyttade första gången var det till mormors övre våning i stadsdelen Antby.

              Vad kan du inte kompromissa med gällande standard?
              Innetoalett med rinnande vatten och dusch är det ju trevligt att ha.

              Vilken typ av område trivs du bäst i?
              Småstad där det är lummigt och nära till havet.

              Vilken utsikt skulle du helst vakna till varje dag?
              Öppet hav vid solig strand 🙂

                Veckans utmaning, svårare än vanligt

                ~ Carita Liljendahl ~ 14 kommentarer

                Svåra frågor hos Elisa i dag, och temat är Game mode.
                Bilden får därför också bli något abstrakt som jag hittills inte hittat användning för. Hade tänkt att om Nacka-Åke någon gång skulle ha temat ”konst”, ”tak” eller ”mönster”, så kunde denna bild från Helsingfors mässhall och ett av taken där duga 🙂

                Vilket djur skulle vara din följeslagare om livet var ett äventyrsspel?
                Känner mig mest bekväm med en snäll och trogen hund.

                Om du fick en skattkarta i posten – vad skulle du hoppas att den ledde till?
                Just nu skulle vardagen underlättas om jag fick en bil.

                Vilken oförklarlig vardagshändelse är ditt livs största mysterium?
                Från barndomen minns jag att jag mitt i vintern såg en grodman gå längs gränden förbi vårt hus och vår gård där jag byggde en snökoja. Han stannade upp och tittade på kojan och det skrämde mig. Andra tror att jag har drömt, eller bara fantiserat ihop något, då jag alltid haft livlig fantasi. Men för mig var allt på riktigt, och ett mysterium.

                Om du samlade poäng för vardagssysslor – vilken skulle ge dig flest på en vecka?
                Från hösten, genom vintern till våren – att elda i kakelugnen 🙂

                Om du skulle ha ett högkvarter, var skulle det vara någonstans?
                Mitt hem är min borg, men det skulle vara kul att bo i och jobba från en bekväm husbil också.

                Ikväll är det Tors bortamatch i Kyrkslätt mot Rangers som gäller. Vi har skrapat ihop sex poäng. En oavgjord match vi förlorade i förlängningen (1p), en seger (3p) och en seger efter förlängning (2p). Håll tummarna för oss ikväll!

                  Fredagsfrågorna, I VÄNTAN

                  ~ Carita Liljendahl ~ 21 kommentarer

                  Ja, många går kanske i väntans tider, dels de som väntar familjetillökning för att få barn eller ett husdjur, dels de som väntar på julen, nyåret, påsken, våren, sommaren… finns mycket att vänta på.

                  Hos Elisa har fredagsfrågorna temat ”I väntan”. Det får bli en symbolisk bild av ett blomstöd, en vackert rostad pinne, som jag köpte för ett par veckor sedan. Ängeln väntar på våren och sommaren, tror jag.

                  Vad sparar du till?
                  Inget speciellt, men försöker leva sparsamt.

                  Vad står högst upp på din önskelista?
                  Allt det där med god hälsa för nära och kära och för mig själv förstås. Materiellt sett är det just nu något jag inte kan yppa för omvärlden, berättar senare.

                  Vad önskar du att december kunde bjuda lite extra på i år?
                  Soliga dagar och ett par plusgrader om det inte går att få +20 🙂

                  Vilken liten förändring skulle göra störst skillnad i din vardag just nu?
                  Att få till det där med att äta så kallad riktig mat mer regelbundet.

                  Vad ser du fram emot med vintern?
                  Att få elda nästan varje dag. Love it!
                  Annars vill jag att vintern går fort över och låter våren komma tidigare än 2025.

                  Äntligen SOL 🌞och så förstås fredagsfrågor

                  ~ Carita Liljendahl ~ 16 kommentarer

                  Temat hos Elisa är OKOMPLICERAT, och visst känns det lite mindre komplicerat då solen skiner från en klarblå himmel. Jag undrar om det är den första dagen i november då vi har sol. Det har blivit kallare, vi har sluppit snö, som ni ser. Men i dag får bilen jag lånar ibland vinterdäck och det är nog bra, för temperaturen visar minusgrader om nätter och tidigare morgnar och bara +2 just nu.

                  Vilken serie fastnade du oväntat mycket för nyligen?
                  Jag kollar sällan serier direkt från teven, men via Arenan har jag nu sett alla avsnitt av Landgång, där en kvinna åker runt och hjälper kockar/matlag på olika platser i världen. Till exempel på ett fartyg som har välgörenhetsläkare och vårdpersonal ombord.

                  Vad tog du senast en bild på?
                  Den bild du ser här. Gick en runda runt huset då jag hade hämtat posten från lådan, och ville föreviga novembersolen.

                  Vad tycker du är roligt att skapa eller pyssla med?
                  Till julen ibland egenhändigt gjorda julkort. Annars är pussel perfekt.

                  Tar du hellre tag i disken direkt eller ”sen”?
                  Ganska direkt, för det mesta. Diskade den här förmiddagen för hand, i och för sig fanns där glas och bestick från ett par dagar. Men då jag bor ensam tycker jag att det inte är nödvändigt eller ens miljövänligt att diska allt smått direkt.

                  Sparar du det goda till sist eller börjar du med det?
                  Goda först. Vill äta och dricka bara sånt som är gott. Landar något icke gott på tallriken eller i glaset, då lämnar jag det/slänger bort.