Ett fint fönster kan man ju också se på det här sättet, inifrån ut.
Det finns ingen direkt insyn till något av mina tre rum här hemma. Och från arbetsrummet kanske ingen utsikt heller 🙂 Men jag tycker det är fint med ett träd alldeles utanför.
Jag har tillgång till persienn också här men fällde upp den och fick förstås in mycket mer ljus.
Del 34 i min serie med fina fönster hittar du HÄR, och därifrån bakåt så långt du orkar gå.
Sakura Deli ligger vid torget i Lovisa och har utsikt mot två väderstreck. Bakgården är kanske inte så vacker i sig men fönstren i det gamla huset är fina. Skulle inte behövas gardiner alls, men jag förstår att restaurangägaren vill hade det lite ombonat med varma färger. Allt kan ju inte vara sterilt i bara grått, svart och vitt.
Jag har inte just nu något bildhanteringsprogram. Annars hade jag beskurit bilden så att inte lamporna i taket hade kommit med… 🙂
Del 33 i serien med fina fönster hittar du här.
På Lovisa Historiska Hus hittade jag det här fönstret.
Det är ett av många på huset där cafeterian Tuhannen Tuskan Kahvila finns.
Del 32 i serien med fina fönster finns HÄR.
På Lovisa Historiska Hus-evenemanget fanns det många fönster att skåda. Det här hittade jag på en innergård, dit jag inte hade kommit om jag inte tagit del av evenemanget.
Del 31 i min serie hittar du HÄR och därifrån kan då gå bakåt så långt du orkar för att se de trettio övriga 🙂
På evenemanget Lovisa Historiska Hus plåtade jag de här fönstren.
Fönstren finns på restaurang Kapellets terrass. Där arrangerades ett seminarium med föreläsningar av experter. Bland annat talade man om hur man byggde hus på 1700-talet och vad vi kan lära oss av de gamla byggnadsteknikerna.
Men svärmor Inge-Maj, FasterAster och jag stannade på Kapellet bara för att avnjuta ett glas mousserat 🙂
Fina fönster del 30 hittar du HÄR.
Ja, tänk att jag redan gjort trettio inlägg om olika fönster, något finare än något annat.
Men alla har de varit speciella på sitt sätt.
Del 29 i serien hittar du HÄR.
Också de här fönstren tycker jag är speciella.
Man kan inte se in genom dem och inte ut heller. Men någon gång har man kunnat göra det.
Fönster får mig att tänka på de fönster jag har i bostaden där jag nu bor. Bostaden som jag delade med min make över tio år.
Från tre av dem ser jag ut över ett av åsens skogspartier och mellan tallarna glimmar Lovisaviken.
Jag ser också släktens, från makens sida, sommarställe. Det har varit så lätt att ta sig ner dit, längs en stig genom skogen. Jag kommer att sakna närheten till Kretsgången 16.
Nedräkningen har börjat. Torsdagen den 4 september flyttar jag. Den gemensamma bostaden är ännu inte såld och vi har en del prylar kvar i den också efter min flytt. Men jag kommer inte hem hit mer efter den 4 september.
Ibland tänker jag ”när blir det sista gången jag går från hemmet längs stigen till sommarstället”. När parkerar jag bilen för sista gången på vår P-plats? När ser jag för sista gången, genom just den här bostadens fönster, de kära ekorrarna pila längs grenarna?
Tio år är en lång tid och bostaden har varit mig kär. Men jag har också haft tid på mig att packa, att ta farväl av ditt och datt. Det blev tack och lov ingen akut flytt, ingen panik med att sälja vare sig saker eller lägenhet.
Allt har sin tid.
Snart vänder jag blad i livets bok.
Tack alla ni som följer mig, som kommenterar och uppmuntrar ❤
Här på en konstnär i stadsdelen Garnison. Gillar väggen också och inramningen av grönska, som inte i sin helhet syns på bilden.
Del 28 i serien med fina fönster hittar du HÄR.
Del 27 i min serie med fina fönster hittar du HÄR, och från den sidan bakåt till alla inlägg om fönster jag gjort.
I dag åker jag igen på en utflykt och jag kanske lägger ut bilder från den redan i kväll, men om jag är mycket trött då jag kommer hem får bilderna vänta till i morgon.
Det går ju inte en dag att jag inte skulle tänka på det som hände i vintras och under våren, och att jag fick veta vidden av allt först i maj.
Och då jag ser flyttlådorna här hemma, allt stök som uppstår då man river sönder ett hem, då blir jag för det mesta bara ledsen.
Men för varje dag som går får jag också nya insikter och jag försöker se möjligheterna som ett liv som singel ger mig.
Då jag besökte Malmgårds gårdsbutik i går gick jag ett litet varv på gården och hittade några fina fönster. Eftersom de är från samma plats visar jag två bilder samtidigt.
I dag ska jag träffa en kollega vid lunch och i kväll en väninna som jag inte sett på över ett år. Hon bor en stor del av tiden utomlands.
Jag vill inte påstå att jag direkt försummat mina vänner under tiden jag var gift. Med tiden blev det ändå så att jag prioriterade samvaron med maken.
Vi var väldigt tajta, gjorde en massa tillsammans och jag trivdes med det. Jobb och fritid blev nästan ett. Ibland träffade vi gemensamma vänner hemma hos dem eller hemma hos oss. Jag tyckte vi hade väldigt roligt tillsammans – så därför har jag personligen svårt att förstå att han inte var nöjd med vårt gemensamma liv.
Men nu försöker jag åter träffa mina vänner och jag har märkt att jag har många sådana.
Hoppas jag kan bjuda på fler bilder i kväll, men nu får ni njuta av de fina fönstren!
Och del 26 i serien hittar du HÄR.
De här fönstren finns på ett hus mitt i stan, på Mariegatan i Lovisa. Satt i bilen och väntade på ett samtal från en väninna efter att jag hade varit på loppmarknaden med några grejer och då fick jag för mig att fotografera de här två fönstren.
Del 25 i serien finns här.
