Hur galet som helst

Hgsh, glassen åker i cykelkorgen

~ Carita Liljendahl ~ 8 kommentarer

I min kategori Hur galet som helst är det i dag glassen som i cykelkorgen åker hem från kiosken. Det hade varit svårt att cykla med en strut i handen. Det var inte så varmt ute, bara +12 grader, så glassen klarade den 150 meter långa turen galant!

Kvällens selfie blev också lite hur-galen-som-helst, eftersom tomatplantorna inte är mer än 10 cm höga. Här på bilden ser pappstickan jättestor ut, den har information om vilken planta det är frågan om – alltså så att kunden visste vad hen köpte.

Har varit en bra dag. Började med att jag skrev två artiklar. Sedan dagbok och andra dagsrutiner, och Finland som besegrade Lettland med 2-1. Målen avgör, men Lettland hade nog hand om spelet och sköt mycket flitigare mot mål än Finland gjorde. Så vi får vara glada för de tre poängen.

Gjort favoriträtten nachos som går snabbt. Väntar nu på att eurovisionen ska börja. Få se om jag orkar vaka till halv två i natt… varför måste dessa shower visas så sent? Kan de inte börja klockan 18 😂 ?

HGSH med julgran i mars

~ Carita Liljendahl ~ 6 kommentarer

Ljusslingor i taket och en vacker vit gran mötte mig igår där jag var på jobb på ett möte med företagare igår. Någon är antingen ute i god tid med julen 2025 eller också har julen 2024 dröjt sig kvar.

HGSH betyder Hur galet som helst i mina bloggkategorier, och inom det temat får allt möjligt plats.

Det kanske inte ens är en julgran. Vem har sagt att man inte får ha en vit gran med ljusslinga i en entréhall precis när man vill? Den kanske symboliserar vår fina finska skog vintertid. Eller annars pekar på gröna värderingar fastän den är vit. För den har inte huggits ner i en skog.

Om den är av plast är den kanske inte så miljövänlig, men många roliga små kommentarer och funderingar väckte granen ändå, inte enbart hos mig.

Hur galet som helst, balanskonst

~ Carita Liljendahl ~ 6 kommentarer

Ytterligare ett minne från sommaren 2012 då jag fyllde 50 år och var med ex-maken i Nice i södra Frankrike. Den här strandjobbaren sliter på och har både krafter och balans.

Jag har fått gräva lite i arkivet efter opublicerade bilder, då jag inte alltid haft nåt nytt att komma med.

I dag handlar vi som vanligt till mamma och på kvällen ska jag ta del av en föreläsning om problematiken i Mellanöstern, och skriva om det för Nya Östis. Jag har tidigare försökt bilda mig en uppfattning om konflikterna där, till och med läst något som gällde 1400-talet. Men jag har aldrig blivit klok på allt det där med Israel och Palestina, nu också Gaza och Hamas-rörelsen, osv. Vet inte om jag är mycket klokare efter kvällens diskussion som församlingen arrangerar, men intressant ska det bli!

Hur galet som helst

~ Carita Liljendahl ~ 10 kommentarer

Det här är också en av många kategorier i min blogg. Några lever ett aktivt liv, andra kategorier halvsover, men de må få ligga kvar 🙂

Det här med galet betyder inte att något är fel. Oftast är det något jag tycker är roligt eller annorlunda. De här fotavtrycken finns i sim- och idrottshallen i Imatra där vi var på innebandymatch i fredags. Och här är mina fötter också med. Jag har reflexbrickor på kängorna. Bra idé, brukar somliga säga – ”jag ska göra lika” 🙂

Jag vet inte vad de olikfärgade fotavtrycken betydde eller markerade, men här tycks finnas något med tanke på barn, eller oss med barnasinnet i behåll 🙂

Ser ni spöket på trappan?

~ Carita Liljendahl ~ 6 kommentarer

Hur galet som helst! Det här spöket mötte mig på trappan då jag var på väg ut i dag. Så här i dagsljus skrämde spöket mig inte 😀

I dag har vi haft digitalt redaktionsmöte, mycket trevligt att träffa en del av kollegerna!

Ikväll lokalderby, som det kallas då Lovisa möter grannstaden Borgås innebandylag.
Planerade så att jag eldade mina fyra timmar tidigare på eftermiddagen före matchen, så att jag kan gå dit till halv sju.

Glad måndag, 14-10-2024 (HGSH)

~ Carita Liljendahl ~ 29 kommentarer

Vet inte riktigt vad jag ska säga om denna gubbe 🤣 Lockar han mig in på en öl, där han finns på baksidan till en krog vid en strand i Montenegro? Nej, jag dricker inte öl och gubben ser nog lite schabbig ut. Därmed går han också in under kategorin HGSH (Hur galet som helst).

Jag hostade mycket i natt och hörde via en vän som också varit sjuk två veckor att den här flunsan kan hålla i sig 4–6 veckor. Ja ni, då har vi bara fyra veckor kvar att köra för att få sex veckor fullt!

Väninnans läkare hade sagt att flunsan är seg, men att den inte smittar då vi varit sjuka två veckor. Vi ska göra det vi orkar och däremellan vila, dricka varmt och ta en värktablett om vi behöver.

Mitt ”pensionärsliv” har börjat lite knaggligt då jag varit sjuk sedan första oktober, men jag njuter ändå. Just för att jag nu kan vila och vid behov sova mycket. Jag är också ute då jag orkar, såsom i dag då vi städade bort tomatplantorna från växthuset och jag tog in de sista röda som där fanns. Eller egentligen tog jag inte alla… dom var så många, och där fanns en del gröna kvar.

Orkade också släpa in en Ikeakasse med ved, och ytterligare en kass bar grannen Pia in. Det är roligt att göra saker tillsammans på gården och hjälpas åt med allt möjligt praktiskt.

Måndagskramar till er alla!

Hur galet som helst!

~ Carita Liljendahl ~ 14 kommentarer

En av min favoritkategori är denna ”Hur galet som helst”. Ibland kommer jag på allt möjligt att publicera, ibland står det helt still i hjärnan.

Men innan jag går till bilderna ställer jag en vetenskaplig fråga. ”Hur mycket snor får det plats i en människa”… Jag har idag snorat ut så mycket att ett helt stort paket näsdukar gått åt. Det är förstås bra ATT det kommer ut, det är inte segt och gult (ursäkta beskrivningen 🤣 ) utan rinnande genomskinligt. Men massor verkar det finnas och produceras…

Snart är det Halloween, alla helgons dag – så det må väl vara hänt att alla de prylarna finns i affärerna redan nu, och har funnits ganska länge. Men att julen också redan nu finns i olika former känns inte lika kul. Dock verkar det bli tokigare för varje år som går.

Det ska väl förberedas i god tid så vi slipper stressen?
På det sättet förstår jag att tidningar med tips inför julen finns redan nu. Bra för dem som vill fixa handgjorda klappar eller tänka på menyn redan nu.

Så ja, jag köpte Allers julmagasin 🎅 Stämning – stämning! Kanske jag rentav ska ha en riktig gran nu då jag bor i ett gammalt trähus? Men inga levande ljus i granen, det lovar jag!

Blandade bilder och tankar

~ Carita Liljendahl ~ 8 kommentarer

Som ett inlägg under kategorin ”Hur galet som helst”. Hur galet roligt och fint som helst, med gamla kaffepannor på rad längs en stig som leder till ett av husen i Skinnarby som var med i Lovisa Historiska Hus. Och mossa på stenar älskar jag ❤

Jag har två veckor kvar på jobbet. Närmare bestämt två veckor i ansvarsposition. Den 25 september får Nya Östis sin nya chefredaktör i Marit Björkbacka. Som tidningens representant reser jag ännu sedan på NÖ:s läsarresa till Kroatien och Montenegro i slutet av september. Lär vara mycket vackra trakter!

En del av Bond-hörnan och här intill finns en gammal sekretär där jag ofta sitter och skriver. Jag kan titta ut genom fönstret samtidigt.

Funderingarna kretsar kring den kommande hösten. I första hand har jag tänkt ta det lugnt eftersom jag inte varit ledig mer än riktigt korta perioder från och till de senaste sex åren. Men jag ska inte heller sluta jobba. Behöver tidningen mig som skribent ställer jag upp och på nästa års sida kan jag tänka mig ta helt nya uppdrag också, om jobbet som frilansande skribent inte ger tillräckligt med intäkter.

Det är svårt att föreställa sig hurdan framtiden blir. Vissa planer och funderingar behöver jag ha, men jag ska också försöka ta dagarna som de kommer.

Grönt är skönt och mossa vackert, bilden tagen den sjunde september.

Just nu är jag lite orolig vad gäller leveransen av ved. Beställde redan i våras. Sedan fick företaget problem med sitt fordon, en annan dag satte sjukdomsfall stopp för leveransen. Dagarna går och jag har tvingats avboka mina hjälpredor och hoppas de har tid att komma en annan dag… jag klarar inte ensam av att få in veden i källaren.

Det är mycket som handlar om att lära sig känna tillit och att ha tålamod. Jag som är van att planera det mesta och ha minutschema får vänja mig vid lite osäkrare tillvaro. I nästan vilka fall som helst går det bra, men det här med veden, stundande regn och höst och sedan vinter med mycket snö… det oroar mig.

Hur galet som helst, trädgårdstrollet

~ Carita Liljendahl ~ 10 kommentarer

Trädgårdstrollet innan hon igår var hos frissan och fick topparna klippta 😀

I dag har det varit full rulle från nio till 17.30. Först förbereda tidningen för 5 september, sedan ha första sitsen med nya chefredaktören Marit. Vi jobbade intensivt fyra timmar. Tiden bara flög iväg.

Marit hämtade med sig två kakbitar från Café Favorit, och det blev en god inledning på jobbet. Än har vi mycket kvar att gå igenom men vi har en månad på oss.

Sedan var det vanliga rutinen med att hjälpa mamma. Mataffären och apoteket.

På sikt ska det bli skönt att inte ha minutschema.