Lovisabyggnader

Klifs och klafs lät det i dag

~ Carita Liljendahl ~ 10 kommentarer

… då jag tog min 2500 stegs promenad. Snön som föll i går rinner bort i dag.

Här far jag iväg hemifrån, för att kolla en del av julfönstren på Mariegatan. Blev inga bra bilder av dem eftersom det inte var mörkt ute, och det blev speglingar i fönstren.

Fönstret till vänster finns på Mariegatan och det till höger hör till kafeterian Tuhannen Tuskan kahvila på Tvärgränd. HÄR kan du läsa mer om julfönsterrutten i vår stad.

Tvärgränd som går från Mariegatan till Drottninggatan.

Drottninggatan i gamla stan. Här fanns ännu lite snö vid halvtretiden i dag, men nu på kvällen är allt borta och vi har plus fyra grader.

Tror att jag imorgon lägger ut bilder från några julhem.

Dagarna går fort känns det som, kanske för att det blir mörkt så fort. Men snart, snart vänder det. Efter söndagen den 21 december borde det börja ljusna minut för minut.

Kvällsvyer från lagom vintrigt Lovisa

~ Carita Liljendahl ~ 18 kommentarer
Rådmansgränd. Här har det hänt mycket sedan 2017, då jag skrev det här och det här.

Gränden har pyntats lite extra inför jul. Granarna finns där tillfälligt. Hur de andra träden vuxit på sju år ser man bra om man jämför bilderna från 2017 med dagens.

Igår kväll promenerade jag hem från ett jobbuppdrag. Har ju inte bil nu, inte ens lånebil då den kräver reparation, så det är mycket som ska planeras med jobb och hur vi handlar till mamma osv.

Men det är bra att ibland tvingas tänka i andra banor och det blir en del hälsosteg också. Inte mer än 2000 igår och 2500 dagen innan, men alltid bättre så än inga steg alls. Och jag har ju det där med knäproblemet i färskt minne, så jag är mycket tacksam för att kunna ta mig fram till fots överlag.

Klockan är strax före halv åtta på kvällen här och det är lugnt i lilla Lovisa. Ett par grader kallt och med icebugs kändes det tryggt att gå.

I natt lär det ha varit -10 grader men nu ska vi ha några dagar med plusgrader framför oss. Få se om det verkligen blir +8 såsom utlovats.

Får göra nåt fint av ösregnet

~ Carita Liljendahl ~ 14 kommentarer

Bilderna är från igår då jag sitter i bilen som är parkerad på Östra Tullgatan. I dag är det minus en grad, så som det hade varit minus igår hade vi fått rätt mycket snö, för det ösregnade när jag skulle hem från mitt uppdrag. Jag var på en utställning, fotografier av fåglar. Väldigt fina bilder och allt det där med natur, hur fåglar lever, vad de äter, när de flyttar och återvänder, biotopernas betydelse osv. Det är väldigt intressant.

Men mer om det i Nya Östis den 27 november.

Nu mina konstnärliga foton av gråvädret.

Här blev fokus på dropparna på bilens fönster. Fint också det, om man vill se något vackert i det blöta och gråtrista, och det vill man ju.

I den vita låga byggnaden som syns på bilden fanns ännu i slutet på 1990-talet tidningen Östra Nylands redaktion och tryckeri. Där inledde jag min journalistkarriär 1987.

I dag var det icebugsen som gällde eftersom det är halt på sina ställen. Kollade postlådan, den var tom. Bar in ved och även om jag inte tar stora säckar i taget tär det på ryggen. Nu är det ändå gjort och jag sätter troligen en liten brasa även i dag så behöver jag inte slå på elementet i vardagsrummet.

Annars går dagen i det stora hela med sysslor här hemma. Förbereder kommande jobb, svarar på mejl, skriver en artikel. På kvällen skriver jag dagbok, läser bloggar, ser på teve, plöjer olika tidningar. Jag gör ofta många saker samtidigt.

Pusselläget och bättre färg-sprak!

~ Carita Liljendahl ~ 10 kommentarer

Bloggvännen LillaSyster håller i trådarna för Färgsprakande november, och jag har ofta känt att jag inte haft särskilt sprakande inlägg. Så nu visar jag pusselläget igen!

Gränna-pusslet börjar ta form. Bra att det går framåt och inte bakåt!

Med tanke på morgondagen har jag en bild där det verkligen sprakar av färger. Jag tog mig i kragen och tänkte ”bättre kan du Smulan!” Och har jag inte sagt det förr så började ex-maken kalla mig Smulan, ett namn jag gillar, men det hängde också lite ihop med att alltid då jag skar upp bröd blev det massor av smulor efter mig. Fattar inte hur de gör som INTE lämnar en enda smula efter sig? Alltså ja, man städar ju bort dem förstås, men att INTE smula alls då man skär upp bröd, det är väl omöjligt?

Och som avslutning en bild som inte sprakar av allt för många färger eftersom den är tagen på Mariegatan i Lovisa en grå novemberdag då jag är på väg hem från affären.

Arbetsvy, tidig väckning och fina Lovisavyer

~ Carita Liljendahl ~ 6 kommentarer

Stadens budgetinfo klockan nio på morgonen gav mig en tidigare start på dagen än vanligt 😀

Early bird catches allt möjligt, så jag fick se en vacker soluppgång och trevligt var det att kunna ta cykeln i +6 grader och sol till rådhuset. Värre hade det varit att tvingas kämpa i motvind och regn.

Bra också att kunna ta foton utomhus både av stadsdirektör och ekonomidirektör som varken behövde vinterjackor eller gummistövlar 😀

Se det positiva!

Och igår fick jag så här fina bilder av parken som ligger bakom gamla kartongfabriken, granne med kyrkan och stadens västra infart/utfart (bron till höger). Den här miljön är delvis förstörd just på grund av vägbygget, men gjort är gjort för länge sedan och den här parken kunde ju få nytt liv någon sommar, eller i vacker vinterbelysning?

Varför inte bjuda in hantverkare till något slags marknad här? Om idén förverkligas, glöm inte att jag kläckte den 🙂

Samma före detta kartongfabrik, sedd ur annan vinkel. Det huset borde också få ett helt nytt liv, men var finns de innovativa krafterna – och, pengarna?

Lovisabyggnader, förr och nu

~ Carita Liljendahl ~ 10 kommentarer

Eftersom jag är på bokmässan i dag så gott som hela dagen och inte vet hur det blir tid för inlägg ikväll, skriver jag ett på förhand. Vill inte bryta trenden av närmare fyratusen dagar med inlägg i ett sträck 😀 Det bor en liten statistiknörd i mig.

I Eddie Bruces senaste bok ”Lovisa forna byggnader och vyer. 910 foton på det försvunna Lovisa” finns de här bilderna på vår gamla järnvägsstation. Att den revs 1972 var en skandal utan like måste jag få säga.

Fint att de här gamla byggnaderna vid Smedsgränd står kvar.
Det här är troligen en av de mest fotograferade vyerna, åtminstone sommartid, i Lovisa. Då besöker turister Degerby Gilles rusthåll som finns här i närheten, och vandrar kanske sedan med gränden ner mot Lovisaviken.

Att fota sitt eget bakhuvud

~ Carita Liljendahl ~ 9 kommentarer

… är ju inte så lätt, så jag lät frissan göra det i dag istället. I dag lät jag också fixa ögonbrynen. Det kniper ju till lite, men jag brukar tänka att det är värre i en del andra stolar, där andra gör annat än formar mina ögonbryn 😂

Jag sade också att jag vill ha dem lite mörkare, men också smalare – så att jag inte ser ut som Leonid Breschnev. Annars har jag alltid varit stolt över mina breda och tämligen ”buskiga” ögonbryn, ”ärvda” av min far 😀 Men too much är ju ändå too much 🙂

Här får ni dock enbart se hur frisyren ser ut i nacken och bak på huvet.

Igår kombinerade jag min happihyppely (syreskutt) promenad med att gå via Café Favorit och köpa hem en pavlovabakelse. Således är jag inte ut för att motionera med syfte att gå ner i vikt. Jag vill bara ut för att ta foton och få frisk luft och dagligen stärka benen så gott jag kan.

Seg maräng, grädde, syrliga bär och kolasås + fyllning. Det var mums det!

Nu har jag också börjat fotografera med tanke på Åkes söndagsutmaning, Veckans foton. Så att jag sparar en del speciella till den dagen. Men har också på lager en del som jag av olika anledningar inte hunnit få ut tidigare, så här kommer en Lovisabyggnad, ett egnahem som ligger vid Mästaregränd granne med gymnasiet. Jag var där nån gång i barndomen, ungdomen, då en bekant familj bodde där. Men nu har jag inte besökt huset på närmare 50 år tror jag.

Skyltsöndag och veckans foton

~ Carita Liljendahl ~ 10 kommentarer

Dagarna går jättefort och veckorna därmed också. Åter dags för Skyltsöndag, där Christian håller i trådarna, och för veckans foto med Åke som vill att vi ska visa vad vi sett genom kameralinsen.

Företaget Faluplast gav ett sponsorbidrag till oss, Lovisa Tors supportrar, så att vi kunde åka till Tammerfors för att heja på vårt lag. Tidstrand är det lokala bussbolaget som vi alltid anlitar.

För att göra en lång historia kort… Matchen började helt fantastiskt, vi hade bra flow och öste in mål efter mål. Ledning med 0-5 och 2-7 bland annat. Men sedan händer så gott som alltid något i tredje perioden. Vi orkar inte matchen ut, vi kämpar tappert men motståndarna (hemmalaget Pirkkalan Pirkat) kommer in i sin flow och jagar ursinnigt och slår in långskott efter långskott. Och när matchen är slut har vi förlorat 10-9. Helt ofattbart…

Jag börjar tänka på behovet av mental coach för laget, men kanske det är jag själv som behöver en psykolog 😀
Jag brukar kunna nolla matcherna rätt fort och det känns som ett måste eftersom säsongen inletts med idel förluster och bara en oavgjord match som gav oss en poäng. Härifrån kan vägen inte ta en annan riktning än uppåt!

Innebandy är alltså en sak som jag gett min tid åt denna vecka.

Genom min kameralins studerade jag också taket i Societetshuset på seniorfesten som firades där i onsdags. Här har otroliga vackra målningar tagits fram och snart ges det ut en bok som berättar om husets historia.

Min cykel tycks komma med på många bilder 😀 Här gjorde jag en personintervju i tisdags.
Drottninggatan är enkelriktad, ligger centralt i Lovisa och här finns en del affärer, lunchställen och ett konstgalleri.

Bilder av byggnader väcker minnen (och dagens fråga)

~ Carita Liljendahl ~ 7 kommentarer

På min söndagsrunda tog jag några bilder av olika byggnader i Lovisa. Dels inspirerad av lördagens bokcafé där Eddie Bruce talade om sin senaste bok. En bok som innehåller över 900 bilder av byggnader som inte längre finns kvar i vår stad.

Det här kallar jag nutidsdokumentation. Kanske den i framtiden kan glädja någon. I dag kan bilderna ibland väcka minnen hos personer som besökt Lovisa någon gång eller som bott här för länge sedan.

Som den här bilden av Lovisa Gymnasium. En ståtlig byggnad från 1909.

Och undrade någon till minnet av vad eller vem stenen i parken invid skolan har rests, så är det för att hedra Verner Weckman. Född i Lovisa 1882. Tog Finlands första olympiska guldmedalj i brottning. Sådana kändisar kan min hemstad stoltsera med 🙂

Sedan till en helt annan sak.
Jag brukar ibland köra med dagens fråga.
I dag lyder den: Skrämmer du ibland dig själv?

Man kan se sig i spegeln och bli skrämd, javisst.
Men för min del handlar det ofta om att jag tappar något i golvet och blir jätteskrämd av smällen eller den lilla knäppen 😂 Eller i dag när jag lade in en diskad bricka i torkskåpet och den ramlade på plats där med en liten skräll. Huu så jag hoppade till!

Blandade foton från veckan som gick

~ Carita Liljendahl ~ 24 kommentarer

Åke håller också i temat Veckans foton. Skojigt att hos honom se en skylt som visar vägen till Danderyd och Täby i norra Stockholm. Där har jag åkt många gånger, bodde ju själv i Täby 1998.

I samband med att blommor köptes från torget till mammas trädgård satt vi oss ner vid bordet till en av kafeteriavagnarna. Mamma drack kaffe och åt munk, syrran tog inget den här gången och jag åt en munk. De kallas berlinermunkar hos oss.
Vårt vackra rådhus (inte kallat stadshus i Lovisa) utgör fond.

En del av blomster- och grönsaksförsäljarna på torget.

För en vecka sedan var jag på jobb i Pyttis kyrkby och där arrangerades en lergöksverkstad för barn och för vuxna med barnasinnet och målarglädjen i behåll.

Som ni ser måste en lergök inte vara formad som en tupp eller höna. Man kan blåsa i Mumin och Lilla My och i Snusmumriken eller i små harar.

De öppna trädgårdarna i Lovisa kan besökas ännu i dag klockan 11-17. Igår tog jag det här fotot av löjtnantshjärtan. Blev inte så skarpt men den fina formen syns ju ändå 🙂

Ja, man fick ha fem foton med så då visar jag ännu ett foto av en av mina artiklar som ingick i Nya Östis den 12 juni.