Övrigt

Får göra nåt fint av ösregnet

~ Carita Liljendahl ~ 14 kommentarer

Bilderna är från igår då jag sitter i bilen som är parkerad på Östra Tullgatan. I dag är det minus en grad, så som det hade varit minus igår hade vi fått rätt mycket snö, för det ösregnade när jag skulle hem från mitt uppdrag. Jag var på en utställning, fotografier av fåglar. Väldigt fina bilder och allt det där med natur, hur fåglar lever, vad de äter, när de flyttar och återvänder, biotopernas betydelse osv. Det är väldigt intressant.

Men mer om det i Nya Östis den 27 november.

Nu mina konstnärliga foton av gråvädret.

Här blev fokus på dropparna på bilens fönster. Fint också det, om man vill se något vackert i det blöta och gråtrista, och det vill man ju.

I den vita låga byggnaden som syns på bilden fanns ännu i slutet på 1990-talet tidningen Östra Nylands redaktion och tryckeri. Där inledde jag min journalistkarriär 1987.

I dag var det icebugsen som gällde eftersom det är halt på sina ställen. Kollade postlådan, den var tom. Bar in ved och även om jag inte tar stora säckar i taget tär det på ryggen. Nu är det ändå gjort och jag sätter troligen en liten brasa även i dag så behöver jag inte slå på elementet i vardagsrummet.

Annars går dagen i det stora hela med sysslor här hemma. Förbereder kommande jobb, svarar på mejl, skriver en artikel. På kvällen skriver jag dagbok, läser bloggar, ser på teve, plöjer olika tidningar. Jag gör ofta många saker samtidigt.

Första gången! Dröjde 63 år…

~ Carita Liljendahl ~ 14 kommentarer

… innan jag fick en av mina bilder på en pärm i en veckotidning. Bättre sent än aldrig 🙂

Den här gången fick jag skriva ett längre reportage om min vän Ann-Britt som numera också är känd på Instagram som Kirppismummo. Hon har där över 40 000 följare och att upprätthålla kontot, publicera reels och inlägg, svara på kommentarer och göra samarbeten med sponsorer har nu blivit nästan som ett heltidsjobb för henne.

Men hon orkar alltid vara positiv och glad, en egenskap hon säger att hon ärvt av sin far. Lika mycket som hon själv talar orkar hon lyssna och stötta andra ❤

Digitala lösnummer för Kuriren hittas på den här sajten.

Och Kurirens pärmbild får bli mitt bidrag till dagens Färgssprakande november. Där har LillaSyster faktiskt en burrata på ett av fotona i dag. Jag åt en sådan i somras och den var speciell men god.

Jag vill ju också marknadsföra Lovisanejdens egen tidning, Nya Östis. Lösnummer av den hittas här.

Jag har texter i nästan alla nummer av tidningen och skulle kunna visa nånting varje vecka, och slå på trumman för den lokala tidningen, som jag tycker är otroligt värdefull.

Men jag tvekar ibland eftersom jag inte vet hur mycket mina bloggvänner vill se av det jag skrivit, och det där med att lyfta fram sina egna texter känns lite som skryt… Men den tanken borde jag kanske bara släppa… Jag får ju göra hur jag vill på min blogg och den som inte vill läsa, eller som tycker att jag lyfter min och olika tidningarnas svansar… kan ju låta bli att läsa, om inläggen irriterar.

Det färgsprakande bidraget!

~ Carita Liljendahl ~ 8 kommentarer

Om detta inte sprakar av färger vet jag inte vad som gör det 😀
Jag har ju inte varit så innovativ i den här utmaningen, men nu fick jag allt till det 😉
Jag vill ju så gärna vara med i LillaSysters novemberutmaning ❤ I dag visar hon bland annat färgglada bankomater.

Min torsdag har åter varit fullspäckad från morgon till kväll.
Ett försäkringsbolag har öppnat nytt kontor i staden, eller egentligen flyttat från en plats till en annan, och Nya Östis skriver om allt sånt som är lokalt.

Anhörigvården tar sina timmar. Vi handlar till mamma, doserar mediciner och hjälper med ditt och datt. Vi har ändå nu de senaste veckorna fått hjälp från hemvården så att vi inte behöver kuska henne till vårdcentralen två gånger i veckan. Lättnad!

Sedan träffade jag två väninnor över ett glas vin, och när jag kommer hem är klockan 18, det är mörkt, det har regnat nästan hela dagen, så det är brasa i kakelugnen som gäller. Till mina dagliga rutiner hör också bloggen, men hinner sällan läsa vännernas ordentligen innan lördag-söndag. Och så skriver jag dagbok.

Så här går dagarna och med den här farten är det snart jul, sedan påsk och sedan sommar 😂

Pusselläget och bättre färg-sprak!

~ Carita Liljendahl ~ 10 kommentarer

Bloggvännen LillaSyster håller i trådarna för Färgsprakande november, och jag har ofta känt att jag inte haft särskilt sprakande inlägg. Så nu visar jag pusselläget igen!

Gränna-pusslet börjar ta form. Bra att det går framåt och inte bakåt!

Med tanke på morgondagen har jag en bild där det verkligen sprakar av färger. Jag tog mig i kragen och tänkte ”bättre kan du Smulan!” Och har jag inte sagt det förr så började ex-maken kalla mig Smulan, ett namn jag gillar, men det hängde också lite ihop med att alltid då jag skar upp bröd blev det massor av smulor efter mig. Fattar inte hur de gör som INTE lämnar en enda smula efter sig? Alltså ja, man städar ju bort dem förstås, men att INTE smula alls då man skär upp bröd, det är väl omöjligt?

Och som avslutning en bild som inte sprakar av allt för många färger eftersom den är tagen på Mariegatan i Lovisa en grå novemberdag då jag är på väg hem från affären.

Äta och sova och tumla runt

~ Carita Liljendahl ~ 6 kommentarer

På teven visas ibland live-sändningar som har med djur att göra. I Sverige filmas Den stora älgvandringen, och här i Finland har vi fått se allt från fågelbon med örnar och andra fåglar, till säl (Norppa-live) och föl (Varsa-live).

Nu pågår en med hundvalpar som heter Pentu-live. Pentu är valp på finska.

Jag har tittat lite från och till på det här via Arenan. Men jag sitter ju inte i soffan i timmar och följer hundarnas liv. Valparna är i dag 29 dagar gamla och för en vecka sedan sov de nästan alltid då jag tittade.

Nu har de, såsom det i texten nere till vänster står, fått nya upplevelser via en del leksaker och en vattenskål 🙂 Det nya gjorde dem något konfunderade.

Fortfarande sover de mycket, tumlar runt, går på varandra, ligger på varandra, gnyr och gläfser i sömnen troligtvis av drömmar 🥰

Själv hoppade jag några gånger till här vid datorn när jag jobbade och plötsligt hörde olika främmande ljud och smällar. Sedan kom jag ihåg att jag hade valpsändningen på, och de som väsnades vara hundarna där 😂

Jag har inte haft så många Färgsprakande november bidrag men här finns ju några färgklickar!

Att baka ska vara kul och lätt, utan kladd!

~ Carita Liljendahl ~ 16 kommentarer

Hittade ett recept som hade namnet ”Över natten äppelsemlor”. I Finland kallas ju frallor (brödet) semlor.

Om jag ska baka ska det vara enkla recept, och här fanns ett citat intill bilden av bröden. ”Blanda ihop, låt jäsa och grädda – utan knådning!”

Perfekt för mig som ogillar att tvingas kladda med händerna! Här behövdes bara en trägaffel.

Hmm, det här liknar ju något slags gröt, men det står också i receptet att degen ska få en tjock, grötliknande konsistens.

Jag var på en fotokurs i fredags, men det märks ju inte här… Det blev suddiga bilder, hade lite för dålig belysning eller också var jag för ivrig att fota när jag en gång åter kom igång med brödbakningen. Och det här är ju bilder som inte går att ta om.

Bröd kan jag baka, eller har kunnat. Jag vet ju inte hur dom här blir, först imorgon får jag veta. Degen står nämligen nu på jäsning i kylskåpet och bröden, semlorna/frallorna bakas imorgon på förmiddagen.

Nåt sånt här är det tänkt att bli 🤩 enligt den självutnämnda stjärnkocken.

2–3 (400 gram) äpplen, inhemska finska i detta fall
5 dl kallt vatten
en påse (11 g) torrjäst
2 msk rypsolja
1 tsk salt
10 dl semlemjöl

Tvätta äpplena, riv dem med skalet på ett grov rivjärn.
Blanda rivna äpplen, kallt vatten och jäst i en bunke (volym 5 liter), tillsätt olja och salt.
Tillsätt mjöl tills degen får en tjock, grötliknande konsistens. Blanda till en jämn deg med en trägaffel, knåda inte. Täck över bunken, låt den stå i kylskåp över natten (cirka 12 timmar) för att jäsa.
Fördela den kylskåpskalla degen med hjälp av två skedar till bullar på ett bakplåtspapper. Strö mjöl på ytan. Grädda semlorna ugnen i 225 grader i 25–30 minuter. (Recept från tidningen Yhteishyvä/Samarbete, S-markets ägarkunders tidning)

Jag läste på nätet att en sådan här deg får jäsa mer än 12 timmar och bra så, för jag satte den i kylskåpet klockan 17.45 och tänker inte stiga upp kvart i sex imorgon bitti.

Här jagas inga husmorspoäng (skulle ändå aldrig få mer än ett i månaden om ens det)… och inga bekräftande hurra-rop efterlyses och säg inte ”så duktig du är” för det ordet ger mig nippor (finlandssvenska = utslag).

Men går detta att äta får ni gärna applådera och uppmuntra mig att mumsa och må bra 🤣

Söndag igen – med allehanda foton!

~ Carita Liljendahl ~ 8 kommentarer

Nu blir det en massa blandat här. Foton jag planerat lägga ut, foton som blivit över och ligger i arkivet, tankar jag tänkt men inte hunnit plita ner – och så vidare.

Den här skylten hänger på en vägg i en ungdomsverkstad här i stan, och på svenska lyder texten ungefär så här:

”Vi känner alla väl till, hur vi slår ut i blom då vi får vara nära en sådan person som ser det goda i oss och som kan gräva fram det bästa från oss. Och vi vet alla också hur vi vissnar i närheten av en sådan person som hela tiden finner felen i oss”.

Fars dag i dag, både i Finland och i Sverige och det hoppas jag att många flaggar för.
Kanske blir en sväng till pappas grav i dag. Otroligt att det gått 47 år sedan han lämnade oss, våren 1978.

Ett vackert arrangemang utanför en av alla små affärer som finns på Alexandersgatan i Lovisa. Mia Nybondas säljer också fina saker via nätet.

För att få lite färg i november blir det en bild som togs den 16 augusti 🙂

Personer som håller i utmaningar och inspirerar oss att vara med i dem är bland andra Nacka-Åke med Veckans foton, Christian med Syltsöndag trots allt och LillaSyster med Färgsprakande november.

Och nu är Folkhälsans Hälsosteg avklarad för i år, kampanjen pågick under oktober. Jag försöker samla steg varje dag. För mig är 3143 steg en dag och 2600 en annan riktigt bra, för dem som motionerar mycket är mina steg löjligt några. Men läste en artikel där det stod att 2000 är bättre än inga steg alls och att vara utomhus den här tiden på året 15–30 minuter räcker bra, speciellt om vi lyckas komma ut under de få ljusa timmar som dygnet har. Så heja heja oss alla – hur vi än väljer att göra!

Att hitta färger borde ju inte vara svårt

~ Carita Liljendahl ~ 6 kommentarer

Men att komma ihåg att ta foton av allt sånt, det är av någon anledning svårare för mig 🙂

Ändå hade jag kameran i högsta hugg igår då jag var på ett uppdrag innan bastu-turen. Då det var ett jobb, där jag först och främst koncentrerade mig på att intervjua personer och ta bilder till tidningen, och dessutom planerade jag ett kommande jobb… blev det så att jag inte tänkte på färgsprakande november i någon större utsträckning.

Det fanns gott om färger i de två affärer jag besökte, de här sakerna finns i en nyöppnad butik.
Vi har ett evenemang i Lovisa som heter First Friday. Då håller många affärer öppet lite längre än vanligt och varje First Friday har också ett tema. I november är det ”ljusfest” och företagare har pyntat en gränd som går mellan ett par huvudstråk i staden med granar, ljung, ljusslingor, lyktor och annat fint.

Så det här får vara mitt bidrag till LillaSysters Färgsprakande november i dag.

Där ute kan man inte påstå att det sprakar av färger då himlen är grå. Men tittar jag riktigt noga efter ser jag ju löv på marken, det lilla bokhuset i parken där blått och vitt dominerar… jag ser en trafikskylt som är röd och gul och pizzerians granngula skydd ovanför fönstren och ingången.

Svenska dagen hela dagen

~ Carita Liljendahl ~ 10 kommentarer

Pusselläget på bordet i dag, färgsprakande november-bidrag, samtidigt. Fler sådana hittar du hos LillaSyster som idag visar en färgglad vespa och ett glas sangria 🙂

Svenska dagen hela dagen i dag i Finland. Gustav Adolfsdagen. HÄR finns bra information för den som inte vet vad Svenska dagen är 🙂

Jag ska på jobb på festen som firas på Malmgård. Mycket trevligt i sig, men måste ge mig av i god tid för det är inte fiffigt att ha bråttom i höstmörkret. Det blir rundvandring på slottet, festtal och lite mingel tror jag.

Mycket Mumin här, och sol på frukostbrickan

~ Carita Liljendahl ~ 14 kommentarer

Det här kortet sände jag igår i postcrossingen till en mottagare i Estland. Det är ju ett bra bidrag till färgsprakande november som LillaSyster håller i.
Korten med Muminmotiv brukar vara omtycka jorden runt.

Frukostbrickan i dag, med spår av det jag åt 😀 Och så fick jag genom skrivbordslampan solen på bilden att skina på riktigt.

November månads bild i min Muminkalender är något dystrare.
Jag tvingades faktiskt för säkerhets skull kolla vad denna figur heter och det här är Too-ticki. Enligt en Muminguide på nätet är hon pragmatisk och medkännande, men hon är inte sentimental. Utöver det är hon musikalisk och gillar särskilt att sjunga sånger som hon har hittat på själv.

På bilden kanske hon funderar vem som tappat tandborsten och näsdukarna? Eller så undrar hon om det är hon själv som lämnat dem där. Det kanske inte ens är en tandborste? Men nycklar och en glödlampa känner jag igen 🙂

Sedan kan vi gå över till något helt annat. Det här är ingen muminfigur, men jag kan vila ögonen på honom ändå 😉
Köpte igår från lokala sportaffären den här blusen i merinoull. Mjuk, underbar och varm. Precis sådana plagg jag behöver under hösten och vintern här i gamla trähuset.

Det är först nu, när jag ska uppleva andra vintern här, som jag vet vilka kläder som funkar, och hur lager på lager ter sig mest smidigt, för man vill ju kunna röra sig också.

Och nej, jag har inte just nu +14 grader inne. Här är +20, men jag tänker vara förberedd om det blir sträng kyla framöver.

Lektionen i finska för dagen:
Luontoystävällinen tuote = Naturvänlig produkt.
Testatusti paras kylmään & kosteaan = Testad som bäst mot kyla och fukt.
Kutiamaton pehmeä laatu = Mjuk (pehmeä) kvalitet (laatu) som inte skapar klåda.

Finska språket är känt för att vissa ord är korta och behöver beskrivas med fler ord på svenska. Kutia = klia, kittla, skapa klåda. Ändelsen -ton betyder att det är något man slipper, något som saknas, något man kan vara utan. T.ex. laktoositon = laktosfri, saknar laktos. Gluteeniton = glutenfri.