Fem en fredag och dagens citat

Det blev ingen färgsprakande fredag i dag, men nu har jag ändå börjat komma ihåg temat så jag försöker bidra med inlägg där en annan gång.

I dag blir det några kloka rader av Stefan Andhé som skriver kolumner i Året Runt. Jag har alltid gillat hans texter och visst är det så att det i vår tid handlar mycket om att Göra men sällan om att Vara. Många av oss säger ”se Paris innan jag dör” och har allt möjligt på sin så kallade bucketlist. Ingen säger ”jag måste få se Tidaholm innan jag dör”. Ändå kan promenaden runt kvarteret ge dig mer än kamelritten i Sahara eller ballongfärden över Alperna 🙂

Elisamatilda är också lite inne på temat om att se det lilla i vardagen och hon har Tacksamhet som ord i dagens utmaning Fem en fredag.

Vad är något du tar för givet men är tacksam för?
– Månne inte elektricitet och rinnande vatten hör hit. Tar för givet, men det är inte något helt givet. Så jag är tacksam för att jag har det.

Vilken tradition under årets högtider betyder mest för dig?
– Finlands självständighetsdag den 6.12 har fått allt större betydelse längs åren. Inte minst nu för krigen som härjar på nära håll, och då vi blir hybridpåverkade av Ryssland vid vår gräns som ett motdrag till att vi gått med i Nato.

Vilken upplevelse under det gångna året uppskattar du mest?
– Bostadsmässan som arrangerades i juli i Lovisa var en stor sak som jag inte glömmer i första taget.

Vilken utmaning under året är du glad att du tog dig an?
– Har funnits många utmaningar, stora och små, kommer inte på något att nämna här nu.

Vad är du mest tacksam för i år?
– Att jag fått vara tämligen frisk. Lite ont i ryggen ibland, och samma gäller högra knäet. Men problemen har gått att hantera.

Och sedan över till något helt annat:
Om någon såg mig stå mitt på torget i dag en längre stund med ett blixtaggregat intill mig kan jag säga att ni får svaret på det i januari.

Sakta jag gick genom stan 🎵

Åh det är skönt när mitt Stockholm är grönt
sakta gå hem genom stan
En kyss sen går man sakta igen
sakta en tur genom stan

Så sjöng Monica Zetterlund och ungefär så hade jag kunnat sjunga i dag. Men det är inte Drottninggatan i Stockholm här, det är Drottninggatan i Lovisa. Det är inte heller grönt just nu, mest grått och kallt. Någon kyss blev det inte heller men sakta / långsamt gick jag då mitt knä åter började trilska igår.
Här är jag på väg till dagens massage 🙂 Hälsostegen blev 2500.

Och så bjuder jag åter på Caritas citat, med en handstil som inte blivit bättre, hur jag än försökte skriva tydligt. YOU CAN DO IT! Såhär ska vi oftare tänka! Istället för att att oss själva sänka!

Nu ska jag ta itu med, läsa och godkänna ett tjugotal kommentarer som jag inte hann med igår och i tisdags på grund av jobbet. Slutet av veckan borde bli lite lugnare 🙂

En dikt av mig, innan Ernst bjuder på nya citat

I min stegdagbok skriver jag som ni vet nu också små dikter, citat och sånt. Jag tar ju inte Hälsostegen mer sådär jätte-på-allvar, men jag får ihop de 75 000 i månaden ändå och det är jag nöjd med. Livet ska vara gött att leva, sa nån ❤

Väntar nu att Hemma med Ernst, del sju av åtta, ska börja. Han brukar säga olika fyndiga saker som jag skriver upp 🙂

Fram till dess ska jag läsa vänners bloggar och eventuellt hitta några nya guldkorn i bloggosfären.

Och så ska jag skriva ett förhandsinställt inlägg för morgondagen, då jag vet att den blir späckad av jobb då det gäller att få Nya Östis nummer 45 ut. Inlägget handlar om ett par gåvor som jag fått nyligen, små saker som glatt mig mycket ❤

Första november, dags att…

… öppna första luckan. Så här har jag gjort några år nu, som en liten protest mot att julen kommer allt tidigare in i affärerna. Julkalendrar börjar ibland säljas i mitten av oktober och de första julsakerna såg jag i slutet av september.

Den första chokladbiten har alltså hittat vägen ner i min mage. Siffrorna på luckorna är små och vita, ganska svåra att se och tyda. Men inte så små att jag inte skulle fixa det 😀

Har på senaste tid läst ganska många tidningar och ramlat över diverse roliga citat. Den här hittade jag i pensionärstidningen God Tid.

Senare ska ni får se november månads bild från Muminkalendern!

Trees on Tuesdays och citat

Egentligen Trees on Monday, eftersom bilden togs igår. Det hade kommit lite snö under natten och många av dem som hade sommardäck lät bilarna stå. Nu har det blivit varmare igen. Regnat och blåst i dag, varit mycket grått och dystert. Ska bli åtta, nio plusgrader om några dagar. Inte mig emot 🙂

Men ska vi åka kana på snö får vi vänta. Däremot kan vi åka kana även på annat sätt. Kanske i en lövhög? Vissa rutschkanor, speciellt de som är avsedda för barn, är så smala att jag inte tar risken att sätta mig i dem och fastna där 😀

Håller på att göra plats på mitt stora bord för ett nytt pussel. Men ska snart på ett möte. Så det blir bilder av pusslet en annan gång.

Gäller att ha humor och självdistans

Jag försöker ha förmåga att inte ta mig själv på alltför stort allvar, det vill säga, att ha självdistans. I mitt häfte där jag noterar stegen jag tagit i hälsokampanjen (som jag fortsätter med även efter oktober), har jag börjat sätta in klistermärken och skriva små dikter.

Det här är alltså mina egna citat 🙂 Nu då jag är sjuk uteblir hälsostegen under några dagar. Vore ju vansinne att ge sig ut på promenad så trött som jag är.

Febern är dock borta för tillfället, men kroppen är trött. Det oaktat att jag sov tolv timmar i sträck förra natten.

Helt sant blev det ju inte med det där citatet i början av dikten, som jag skrev för några dagar sedan. Kroppen sade visst stopp ❤ Den är klokare än jag.

Blir ingen resa till Tavastehus på innebandymatch för mig i dag. Jag kollar läget då och då via resultatservicen på nätet.

Citat från lugn kväll med Ernst

Del fem av åtta igår. Veckans lugna stund, med Ernst. Här några plock från det han sade.

Belysning skapar poesi i rummet.
Vägen är viktigare än slutresultatet.

Man får ångra sig, man får ändra sig.

Jag tänker också då jag är ute och går att vägen är viktigare än slutresultatet. Det spelar ingen roll om jag går tusen steg eller fyratusen. Jag saknar prestationskrav och är nöjd då jag kommer ut överlag.

Och så över till dagens WordPressfråga.
Vilka historiska händelser minns du?
Ja, det är väl allt det där omvälvande från dagen då tornen rasade i New York, 11-september-dagen, till dagen efter att Estonia sjönk. Prinsessan Dianas död minns jag också och var jag var då jag hörde nyheten.