Jag kan inte bli en Kirppismommo…

~ Carita Liljendahl ~ 10 kommentarer

… för hon finns redan. Det vill säga min väninna som slagit genom stort på Instagram med sin profil som Kirppismommo. Men i dag handlade jag faktiskt på Kirppis, alltså det som heter loppis på svenska. Kirppis kommer från Kirpputori (lopptorg), och jag besökte vår lokala Suurkirppis.

Jag som är en Pelargonmommo (fastän jag inte har barn och barnbarn kallar jag mig mommo), kunde bli en Loppismommo, för det är kul att gå omkring där och man kan göra fynd.

Jag har bara en väska som jag använder dagligen, så jag tänkte att om handtagen i den brister någon dag, eller om jag behöver en LITE rymligare en… då är ju den här snygg. Kostade bara fem euro.

Det var en av de mest svårfotograferade selfiena jag tagit 🙂

För den som tycker om loppisar är det här ett eldorado. Men Suurkirppis i Lovisa är mer än bara det. Som ett litet varuhus med allt möjligt till salu. Här var rätt mycket folk i dag då det på gården arrangerades auktion. Men min vana trogen tog jag åter bilder utan folkmängder, eller så den här där man bara ser ryggar på håll där auktionen förrättas ute på gården.

Som ni ser, mulet väder, har regnat från och till. Men det var ändå +16 grader så jag klarade dagen. Annars har jag blivit väldigt väderkänslig, alltså så att jag blir deppad då solen inte lyser 😦

Slutspurts-selfie 😂

~ Carita Liljendahl ~ 6 kommentarer

Lätt har det inte varit att leverera en selfie per dag – men tröskeln har därmed också blivit lägre hela tiden, och det var också meningen. Bort med allt det självkritiska! Dubbelhaka, so what? Rynkor? De visar att jag har levt.

I dag fick jag också en lite försenad men ack så underbar födelsedagspresent. Tack till S och P och A för den ❤ En Bondbil till i min samling.

Alla samlar vi på något. De må vara Bondprylar eller Mumin som hos mig, eller något annat hos någon annan.

Bara det att jag har vänner som tänker på mig då de ser Mumin eller Bond, och sedan kanske avstår från något de inte själva tycker sig behöva behålla. DET är fantastiskt!

Jag har dubbletter av en massa små Muminfigurer jag fått i påskägg och andra vägar. Jag gav några av de till S, som i sin tur ger dem till P, som har en burk där han samlar små Muminprylar.

Trädgårdsterapi blev det även i dag. Och där hade jag med mig ett annat objektiv än det jag alltid använder.

Fint fönster och syrenen blommar snart

~ Carita Liljendahl ~ 10 kommentarer

De är på gång. Rakt utanför min dörr och terrass. Lila syrener och snart får vi njuta av doften, vi som kan. Jag vet att det finns människor som har svårt för de starka dofterna från hägg och syren.

Jag har lite återupptagit intresset att fotografera med något slags eftertanke. Ska använda teleobjektivet också och vem vet om jag skaffar mig ytterligare ett tredje objektiv nåt tag.

En hel del fotar jag med mobilen, men jag har ingen ny supermodern smarttelefon. En smarttelefon nog i och för sig, men de allra nyaste har jag fantastiska egenskaper.

Dock har jag alltid varit en vän av ”gammaldags fotografering” med systemkamera, användning av olika objektiv, bländaröppningar, automatiska inställningar kontra manuella, osv.

Ett fönster i en gränd nära mitt hem får vara ett bidrag till kategorin ”Fina fönster”. Där har jag inte särskilt ofta lagt upp bilder på senaste tid. Det blev mera sånt då jag reste, före pandemin. Tyckte att det fanns miljoner fina fönster utomlands, men visst har vi en del sådana här hemma också 🙂

Hade väl aldrig trott detta?

~ Carita Liljendahl ~ 8 kommentarer

I lördags. Då det var åtta grader, blåsigt, kallt och jag deppade ihop… Sommaren kommer aldrig! Jag måste flytta, jag står inte ut!

Kanske bra att vara ärlig kring det. Att det känns så ibland.

Men så, två dagar senare, hade vi +20 grader och jag kunde riva bort de sista tätningarna från fönstren och öppna upp… mot sommaren ❤

I köket är det smått kaos nu eftersom jag behövde flytta en del växter. Bråttom, bråttom. Fönstret upp!

Och så en mycket spontan selfie av en glad gumma i trädgården. Rensade, vattnade, njöt i solen. Solrosor verkar komma upp. Zucchini likaså. Tomater, jordgubbar, majsgräs, smultron, vilda blommor. Glädje ❤ !

Trees on Tuesdays, grönt är skönt

~ Carita Liljendahl ~ 16 kommentarer

Ankarparken i Lovisa centrum. Den skira grönskan är som finast nu. Igår var det kring +16 grader. Det blåste lite så jacka behövdes på cykelturen men annars gick det bra att vara utan den. Många, särskilt ungdomar, går i shorts och kortärmat 🙂

Jag drömde i natt att kyrkan inte längre var inpaketerad, men det tycks den vara fortfarande. Här syns den långt i bakgrunden, men jag ser den också från mitt fönster några dagar – sedan täcker grönskan allt.

Jag vet inte om den här parken har något namn, men jag kallar den polishusets park. Vi har inte poliser stationerade i Lovisa men huset till vänster är polisstationen och där kan man ännu då och då sköta vissa tillståndsärenden.

Igår verkade gården vara ett högkvarter för en militärövning. Det fanns militärfordon där och grinden vaktades av män i gröna uniformer med vapen i högsta hugg. Jag vågade inte be om lov att fotografera dem. Jag tror att här också finns utländska soldater och alla tar det säkert sitt uppdrag på allvar. Jag skulle högst troligen bli ansedd som en ”fiende”.

Idag har också stridsflygplan dundrat över staden. Men som sagt, det är en militärövning. Ändå får man ju lite känslan av hur det kunde vara om grannen i öst på riktigt hotade oss och försökte ta sig över hit. Det är inte många mil från Lovisa till ryska gränsen.

Majsgräs och Suffeli puffi-selfie 😄

~ Carita Liljendahl ~ 8 kommentarer

Inspirerad av mina bloggvän Paula tog jag den här bilden. Det är ju så lätt och så roligt att odla majsgräs, eller popcornsgräs – kalla det vad du vill 🙂 Paula visar hur hennes majsgräs ser ut och jag visar mitt.

Ickepoppade popcorn läggs i blöt över en en natt och sås sedan i kruka eller på friland. Nu har gräset kommit upp!

Och sedan en selfie som visar vilket godis jag gillar. Suffeli Puffi Snacks 😀

Glad måndag! 26-05-2025

~ Carita Liljendahl ~ 20 kommentarer

Maj månads sista måndag. Tiden flyger iväg! Kallt har det mestadels varit, men nu sol och +14 grader, så det är bättre än de senaste dagarnas regn och kyla.

Tomatplantorna var för en dryg vecka sedan bara sex centimeter höga. Nu är de nästan 20 centimeter, och dag för dag växer de här inne i solen. Jag köpte ändå två fastän jag hade tänkt låta bli. Men som sagt, då Fru Frost dödade paprikaplantan blev det så här.

Jag flyttar plantorna här inne varje dag. På förmiddagen lapar de sol i köket och hålls fuktiga genom små skvättar vatten några gånger per dag. På eftermiddagen och kvällen står de i solen i teverummet eller vid datorn i arbetshörnan. Nästa vecka vågar jag plantera ut dem i växthuset.

Gårdagens cykeltur gjorde mig glad och de här planteringarna i parken invid idrottshallen likaså.

HÄR finns en lista på andra bloggare som deltar i Glad måndag, somliga ofta, andra då och då.

Den helande naturen

~ Carita Liljendahl ~ 18 kommentarer

Tulpanerna har nästan blommat ut här i Drottningstrandens park. Det är ett stenbord och två bänkar som syns i bakgrunden.

Morgonen var kulen idag med bara +8 grader, men sedan kom solen fram och som bäst har vi väl +14! Det känns helt underbart, som sommar fastän jag cyklade med jacka och tröja.

Jag kom på att det alltid är bäst att bege sig ut. Så länge som benen håller, så länge som jag kan cykla och gå. Det här borde jag göra i väder som väder. För om jag sitter ensam hemma blir humöret inte bättre och jag träffar inga andra människor.

Favorit i repris – tror att jag visat de här skyltarna förr, kanske under bostadsmässan för två år sedan? Men de roliga texterna kan gott gå som bonus under Skyltsöndag.

Invid spången finns skyltar med information om vilka djur man kan se här.

Visst var jag ensam också under denna tur, men bara det att komma ut, att känna vinden i håret, dofterna från salta havet, höra fågelkvitter och känna solstrålarnas värme mot kinden – det var ju värt allt!

Jag såg en skäggdopping med ungar och tog några bilder men hade inte teleobjektivet med, så det blev inget att visa här.

Gångbron, Kronobron, har jag visat bilder på ganska många gånger, men det kanske ni står ut med 😀

Och här är jag nästan hemma igen, har ett par hundra meter kvar. Totalt blev det en tur på 2,5 kilometer med cykeln och 2085 steg – för jag leder cykeln ibland. Således ingen hurtig och fartfylld idrottsprestation, men det var inte meningen heller 🙂

Söndagsskylt och My-strumporna

~ Carita Liljendahl ~ 6 kommentarer

Lite annorlunda Skyltsöndag med en gammal arkivbild från ett hyttfönster på Viking Line 🙂
Jag får väl ge mig ut och jaga skyltar igen, då lagret börjar sina här hemma.

Skyltsöndag har för min del inte alltid inneburit att det måste vara en regelrätt skylt. Det kan vara en plansch eller något annat slag av text. Det bästa med olika utmaningar på bloggen är då var och en får tolka dem som de själva vill. Utan press och stress.

Nu är också utlottningen av My-strumporna klar. Den här gången var det Maj-Len som vann, grattis!

Tio deltagare var med, men att just hennes namn inte fanns med bland kommentarerna berodde på att hon hade försökt ladda upp en kommentar flera gånger, utan att lyckas. Hon delade ändå mitt inlägg på sin Facebooksida och jag gav henne en lott.

Utlottningen går alltid till så att jag skriver en lista på alla deltagare och ger var och en av dem ett nummer.

Sedan kontaktar jag en vän, ofta via Messenger, och ber hen säga att nummer mellan 1 och 10, eftersom det nu var tio deltagare.

Marina som gjorde mig sällskap på jazzkvällen igår fick den här gången agera Fru Fortuna.