Alla hjärtans dag – glädje och sorg

Alla_hjärtans_fest
En del av allt det goda seniorerna och personalen och gäster blev bjudna på.

Vi har flera fina hem där seniorer kan bo tryggt och många erbjuder också en guldkant på tillvaron för de äldre. I dag firades Alla hjärtans dag i Det goda livets hus i Gråberg i Lovisa.
Jag hade äran att få vara med en stund för att skriva en liten artikel till Nya Östis.

I dag tog jag också farväl av en god vän. Hon hade drabbats av en svår sjukdom som slutligen bröt ner henne. Döden hör livet till. En begravning på Alla hjärtans dag kan också göra det.
Det blev ett fint farväl med många av hennes nära, kära och vänner samlade.

Bågarna är inte svarta fastän det kan se ut så här. De är blågrå.

Svenska Oscar Magnuson blir nästa glasögonpar för mig. Några test hade jag ännu i dag hos optikern.

När jag kom ut därifrån 16.50 var det ännu ljust ute. Jag tycker om siluetter av kala trädgrenar mot himlen.

Inskonstverk nr 2

Lampan utanför mitt jobb har blivit ett litet konstverk.
Lampan utanför mitt jobb har blivit ett litet konstverk.

De här istapparna är inte så farliga som de kanske ser ut. Lampan sitter inte speciellt högt uppe och ingen promenerar precis under den eftersom den sitter ganska fast i väggen.
Bilden blev inte så bra, jag borde ha fotograferat lampan från ett annat håll.

I dag har vi morbror Boris begravning. Den är anledningen till att jag inte bloggat så mycket de senaste dagarna. Jag har inte varit så speciellt uppåt, helt enkelt.

Men allt har sin tid. Sorgen behöver sin plats i livet, tids nog lever jag upp igen.
Har en vecka vintersemester framför mig och ska bland annat åka med maken på en liten minisemester till Tammerfors. Månne det inte blir några blogginlägg därifrån.

Terroristen i författarlyan (varning för obehaglig bild)

Sent i går kväll hade en fluga och en mygga allierat sig i författarlyan. De var ena riktiga argsinta exemplar som anföll mig i rummets mörker.
Jag brukar vara snäll mot flugor, till och med mot getingar ibland. Jag ger dem en chans, visar vägen ut genom det öppna fönstret. Men så pass fiffiga är dom sällan att dom inser att dom kan flyga ut till friheten samma väg som dom kommit in.

Innan jag gick och la mig stängde jag dörren till författarlyan så att de små terroristerna inte skulle hitta till sovrummet. Men på morgonen satt Gubben vid sin dator och då fortsatte flugan sin kriminella verksamhet. Inte ens en dos Raid fick livet av den.

Med min fantasi ser jag hur flugan eller getingen kommer för att hämnas. Jag har tagit livet av deras kompis, så om inte annat måste de ju komma på begravningen.
Det är helt sant att jag ser hur terroristen sitter på min skärm och gnuggar händerna av förtjusning…