… då jag såg solens strålar på muren till skorstenen i Almska Gården. Ni vet, det är en sådan där gigantisk skapelse som går från bottenvåningen genom vindsvåningen och mynnar ut på taket.

I dag ska jag till grannstaden för att träffa en väninna. Förhoppningsvis hitta något riktigt gott att äta, och framförallt – ha tid att snarvla om allt möjligt 🙂

Sådär för övrigt tycker jag att jag har blivit allt bättre på att gå utanför den så kallade comfortzonen.
Säg inte nej – säg JA, eller åtminstone kanske, kanske, kanske.
Jag vågar, jag vill, jag kan!
Och går något åt pipan så är det inte så farligt.