får

Lokalt producerat, närmatsdagen

~ Carita Liljendahl ~ 10 kommentarer

Det var lite regnsjukt på förmiddagen, men jag kollade väderprognoserna och såg att regnet i centrum av Lovisa skulle upphöra halv ett. Här ute på landet, hos Teiras i Hopom, kom det bara några droppar och sedan sken solen. Väldigt varmt var det också.

I Finland kallas den här helgen närmatsdagen, även om den firades i dagarna två. Jag hade sett fram emot att få köpa chiliprodukter av Ordodlaren och B (bägge på bilden) under evenemanget Lovisa Historiska Hus, men då de inte fanns där meddelade hon att de finns på Teiras gård detta veckoslut.

Där välkomnades kunderna in genom denna port.

Här hos Mias hittade jag två fina gåvor, och vid ett annat bord likaså, där köpte jag en gåva till. Loppis, vintage, gammalt, nytt, men allt säljs av lokala företagare och producenter. Så vill jag handla de gånger jag har möjlighet därtill.

Ett par får fanns i en inhägnad så att barnen som kom till evenemanget kunde kolla lite närmare på djuren.

Och så hade jag turen att få en bild av traktorn som gjorde korta turer på ägorna, så kallad traktor-safari, som brukar vara uppskattad.

Trevlig utfärd, vackra vyer, men solen är farlig

~ Carita Liljendahl ~ 10 kommentarer

Det är söndag mitt på dagen och vi ska precis hoppa på båten Kulkuri som ska föra oss till Svartholms sjöfästning. En sevärdhet i Lovisa, och en färd som tar cirka 30 minuter.

Det blåste skönt på havet och det kändes befriande efter tre veckor av värmebölja. Men det skulle visa sig att jag fick för mycket sol. Hade solhatt, men inte på båten då jag tänkte att den blåser iväg…

Därför blev det inget inlägg om resan igår. Natten mot måndag vaknade jag med en temperatur på 38,4 grader och jag har nu under ett drygt dygn baddat mig med kalla och blöta handdukar, gått i kall dusch och även druckit vätskeersättning.

Vi lämnar Skeppsbron bakom oss och styr iväg mot Svartholm.

Här åker vi förbi Tullbron och våningshuset Rederiet.

Så småningom tuffar vi förbi Valkom hamn.

Och så når vi fästningsön.

Utsikt mot nordväst.

Utsikt söderut.

En stor del av ön är betesmark för får som går inom en inhägnad. Jag fick inga bättre bilder än denna ena, av ett får som visar rumpan åt oss 😀

Mina ben ser lite märkliga ut och jag vill förklara varför 😀
Jag använder för det mesta leggning som går ner till anklarna och därför är jag så brun från vristerna en bit uppåt, men resten av benen är vita.

Sparar några bilder till senare inlägg. Hoppas jag sakta men säkert börjar må bättre. Har ett par dagar jobb kvar och att sitta vid datorn i värmen är ganska tungt. Men fläkten får jobba.