… skulle det väl kännas att glida runt i den här bilen!
Att hyra den för en timme lär inte ens vara dyrt.
I går forslade den kunder från lokala hotellet till en plats utanför centrum där det arrangerades en konsert.

Del 11 i serien finns HÄR.
… skulle det väl kännas att glida runt i den här bilen!
Att hyra den för en timme lär inte ens vara dyrt.
I går forslade den kunder från lokala hotellet till en plats utanför centrum där det arrangerades en konsert.

Del 11 i serien finns HÄR.
En gång i somras fotograferade jag en hög med skor på ett barnläger.
I går visste jag inte riktigt var jag skulle hänga jackan då jag kom till den här platsen …
Men jag gjorde så som många andra, klev ur stövlarna och lade sedan kappan på en hög där det redan fanns en massa andra jackor 🙂

Del 9 i min smågalna serie finns HÄR.

På avstånd såg hålet i trädstammen ut på ett visst sätt. Nu minns jag inte mer vad jag såg i går innan jag kom så här nära. Nu kan jag se allt möjligt på bilden. En fisk som blundar till höger eller en hund med nos och öra.
Ett djur med rund nos också till vänster.
Gallringar har gjorts för inte så länge sedan i Kapellparken där trädet finns, så jag antar att det har bedömts vara tillräckligt starkt att klara sig trots hålet.
Del 8 i min serie med småtokiga bilder.
PS! Tills jag eventuellt kan komma i gång med en blogg på jobbet igen uppmanar jag alla den här vägen att skicka in bilder till tidningen Östnyland. Under vinjetten ”Dagens bild” publicerar vi läsarnas bilder!
Eller borde man säga ”hur härligt som helst”?
I Kirkonkylän koulu i Lappträsk finns det en stor tavla gjord av mjukisdjur. Jag fick inte alla med på bilden.

Jag vet inte alls vilken idé som ligger bakom det här konstverket. Fanns inga barn att fråga då jag var där på ett möte en kväll.
Del sju i min serie med smågalna motiv hittar du här.
– Mamma, mamma, titta! En spindel!
Så ropade ett barn en morgon då jag var på väg till jobbet förra veckan.
I och med att barnet satt bak på mammans cykel och pekade mot ett av husen som ligger granne med mitt visste jag att det inte var en liten spindel på marken hon såg.

Del sex i serien med smågalna bilder.

Med barnasinnet i behåll kommer man långt. Kan ju också kalla det här förmånliga nöjen. Tomaten har vuxit på min väninnas gård. Hon och hennes sambo tyckte den var så rolig med sin näsa. Med hjälp av två knappnålar fick den ögon. Och tuff frisyr har den också 🙂
Del fem i serien av smågalna saker finns här.
Hade liksom lite glömt bort den här serien, men så fick jag syn på en bild i K-gruppens tidning Pirkka. Där finns en sida som bjuder på olika praktiska tips, den heter Niksi-Pirkka.
Den här idén och bilden är ju hur galen som helst, men det roliga är väl att den faktiskt kan funka. Inte bara mot myggor som sägs i texten utan även mot de förhatliga älgflugorna vi i våra skogar på hösten tills kölden tar dem.

Hur galet som helst del 3 finns här.
Jag har börjat gilla den här serien allt mer.
Först tänkte jag att det kanske blir svårt att hitta bilder till den.
Men egentligen stöter man rätt ofta på något smått galet och roligt eller fånigt. Gäller bara att ha ögonen öppna!

Del två i serien hittas här och där finns länken till del ett.
Någon glömde sitt vapen på bordet på uteserveringen.
Det var alldeles fullt av ammunition (vatten).
Vi vågade inte testa det, än mindre röra det så att våra fingeravtryck hade fastnat.

Del ett i min serie ”Hur galet som helst” finns här.