Här hade vi ännu massor av snö, i lördags då jag kom hem från kranskursen hängde jag min krans på en krok utanför min dörr. Kan inte ha den inomhus för då barrar den direkt och bladen vissnar.
Här i medborgarinstitutets hus arrangerades kursen. En vacker och trivsam byggnad. Nu är så gott som all snö borta.
Jag har själv lite ”snöat in” på ett visa mina växter i köket. Vackert då solen faller på här. Snö fanns det också då bilden togs. Jag försöker övervintra en pelargon, och sedan har vi växten nere i mitten, i vit kruka, som jag är lite stolt över också då det är en julros vars grönvita blad har klarat sig snart tolv månader. Nya blad kommer upp, men det skulle nog förvåna mig stort om den började blomma på nytt 🙂
Ja, jag är ju egentligen en i grunden positiv person. Så det kändes mig lite främmande att skriva det inlägg jag skrev tidigare i dag. Allt kändes då ändå rätt hopplöst. Vädret, vinter fortfarande. Knäet, funkade inte alls i dag.
Och så tänker jag att jag FÅR vara ledsen och tycka att allt inte hela tiden är så tjohejsan kul. För att några timmar senare se att det finns ju också sånt som är helt kul och bra!
Som den här julrosen till exempel. Den har planterats om, av väninnan Pia så klart, och så har vi potatisnarcissen från påsk. Står sig hur fin som helst. De här båda växterna älskar ju svalka 😀
Så tänker jag kring dricks Betalar gärna då det känns att jag fått lite extra service av vänlig personal som är bra på small talk och som till exempel gör något litet extra, om jag ber dem tar bort en ingrediens jag inte gillar, osv.
Och så här ser det ut i dag då jag blickar ut från balkongen. Snöar också nu klockan halv åtta. Imorgon ska vi ha +5 grader, så kanske allt det vita försvinner då.
… kan aldrig vara fel tänkte vi med kompisen igår kväll. Vi spelar Wordfeud via iPad och telefon, men det här är ju något helt annat 🙂 Härligt!
När Facebook i dag plötsligt slutade funka vid 17.30-tiden tänkte jag ”bra att det inte hände mellan 10 och 17, för vi är många medarbetare som har kontakt via Messenger”. Vi är sårbara med all teknik, och det hemskt när telefonen behövs till allt. Till exempel för att sköta bankärenden. Och om mejlen strular eller internetkontakten överlag, då är vi i dagens samhälle i strilet.
Kvällens sista solstrålar letar sig in i mitt kök och julrosen ser inte längre ut som då jag köpte den. Men den lever och är fin ändå, så jag kastar den förstås inte.
Ute är nätterna kalla, bortåt -10 grader har vi haft. Men på dagen värmer solstrålarna fastän vi kanske inte hade mer än +4 idag. Vi behöver fortfarande sanda på mammas gård och förse fåglarna med mat, vilket vi gjorde i dag.
Fastekalendern säger i dag: Sätt din telefon och dig själv i flygplansläge. Vad hittar du, var svävar du? Jag brukar sätta telefonen på tyst efter klockan 17 och då blir det tidningar, dagbok, teve, Wordfeud, bloggar. Och ikväll: Marko och Irma på Sveriges TV4 ❤
Orsakullan frågar: Ostbågens dag, vilken ostbåge tar du? Jag åt en näve ostbågar i går och där finns kanske en näve kvar i påsen, Taffel snacks!
Glad för att julrosen ännu står sig fin hos mig. Jag har inte kunnat ha den ute på balkongen. Den vill stå svalt, men skulle inte ha klarat minus 10–15 grader… Nu är det varmare så nu kunde jag tänka mig att ge den en liten sval stund där ute på den inglasade balkongen.
Glad är jag också för att det nu är januari månads sista måndag. På torsdag är vi inne i februari. Månaden har i år 29 dagar då vi firar skottår, men vi lunkar sakta på mot våren 🌷🥰
Ja hörni gott folk! Det är årets sista måndag! Med glädje visar jag min första julros nånsin. Vet inte varför jag aldrig köpt en sådan förr.
Nu då det är plusgrader ute trivs den här bra om den då och då får vara ute på inglasade balkongen. En julros klarar till och med av några minusgrader, och står hellre svalt än varmt. Därför flyttar jag på den efterhand. Vill se den inne hos mig, men till natten får den stå svalare.
Jag fick en del fina och trevliga klappar och visar dem efterhand här. Det här är inga stora chokladplattor, men handgjord raw-choklad som smakar himmelskt gott. Står det strawberry så kommer den smaken tydligt fram. Detsamma gäller vilda blåbär, pepparkaka, kokosnötsmjölk, pepparmint och chai orange. Underbara!
Egentligen är hela den där boken ”Din egen väg” som jag berättade om häromdagen fylld av visdomar, men jag kan ju inte knattra ner allt här 🙂
Vill ändå dela med mig av vissa meningar. I kapitlet ”Den stora utmaningen” finns frågor att besvara. Vissa känns lätta, andra lite svårare. Och då man ska ge fem svar på alla, för att kunna rangordna dem och jämföra listorna med varandra blir det väldigt intressant.
En julros utanför en blomsteraffär i staden får agera symbolbild för det här inlägget.
Frågorna gäller bland annat vad du ser fram emot då du vaknar på morgonen, vad väcker din entusiasm? Vad skulle du göra om du visste att du bara har ett år kvar att leva? Vad är du bra på, vad tycker du om att göra, vad behöver världen mest?
Det här var bara ett axplock bland frågorna. I grunden handlar allt om att ha ett kärleksfullt förhållande till sig själv. Stå ut med dina begränsningar, gläds åt de gåvor du har. Dölj inte dina sprickor, skäms inte för det du inte kan. Vi är alla kantstötta, men vi har ändå alla något att ge världen.