Lovisas vackra ås

Bara ett par hundra meter från mitt hem ligger Kvarnåsen. Den sträcker sig uppskattningsvis en dryg kilometer söderut, och slutar där som jag bodde då jag var gift.
Vi har alltså en oas mitt i stan. Utmärkta joggingslingor, små och större stigar, knotiga rötter, backe upp, backe ner, träd av alla de slag, mest tallar tror jag… och massor av stenar, både stora och små.

Här doftar det gott av solig skog. När jag kom till ändan av stigen där nere såg jag två fjärilar i en yster lek i motljus. Tyvärr var jag inte snabb nog med kameran för att föreviga dem.

På åsen finns också en gammal kvarn, därför heter åsen Kvarnåsen 🙂
Här finns också bänkar där man kan sätta sig ner och vila. Nuförtiden är de så kallade sångbänkar 🙂
När man är högst uppe på åskammen kan man se Lovisaviken skymta mellan träden.
De här trapporna går ner mot norra ändan av gamla kyrkogården.

Vindkraft á la Lovisa

Garanterat miljövänlig.
Garanterat miljövänlig.

Dessvärre har jag för mig att någon lagt spärrar på de här vingarna. För de rör sig aldrig.
Av säkerhetsskäl, säger någon. Vingarna kan ju lossna och flyga all världens väg. Det är tillräckligt farligt med det fallfärdiga vattentornet som finns på samma åsområde som kvarnen. Vi behöver inte små träbitar som flyger runt stan, det räcker med cementklumpar.

Nä men den här gamla väderkvarnen är fin och har renoverats av lokala krafter. Har för mig att det var Lions Club men kan ha helt fel, har inte hittat information om det hur jag en googlat. Så om någon vet vem som fixade kvarnen upplys mig gärna om det här!

Bilder från lördagen

Den här pannluggen lär vara trendig, om jag får tro min frisör :-)
Den här pannluggen lär vara trendig, om jag får tro min frisör 🙂
På den här bilden ser ni nya pannluggen lite bättre.
På den här bilden ser ni nya pannluggen lite bättre.

I bakgrunden syns utsiktstornet Kukkustenen. Jag har för mig att namnet ska skrivas med två k:n i mitten och inte med ck. Men då jag skrev Kukkusten hajade jag själv till, någon kan ju läsa ordet så här Kuk-kusten… 😀

Den som har bra syn ser att jag håller i en flaska. Lite Jägermeister hade vi som vägkost på väg till restaurangen där vi skulle äta.

Den här kvarnen är inte längre i användning, men den har nyligen restaurerats.
Den här kvarnen är inte längre i användning, men den har nyligen restaurerats.

För sisådär 25-30 år sedan firade ungdomarna både valborgmässoafton och skolavslutningar här. Nuförtiden hålls de festerna på andra håll i stan.

Chokladmousse med smak av espresso. Väldigt gott!
Chokladmousse med smak av espresso. Väldigt gott!
Traditionell vaniljglass med chokladsås.
Traditionell vaniljglass med chokladsås.

Vi glömde faktiskt fotografera pepparbiffen och kycklingrätten som vi åt till först 🙂

Och så har det varit rätt stillsamt på bokförsäljningsfronten på senaste tid. Därför slår jag ett slag för "Skuggor av svek" här och nu.
Och så har det varit rätt stillsamt på bokförsäljningsfronten på senaste tid. Därför slår jag ett slag för ”Skuggor av svek” här och nu.

Boken kan köpas via webben, mer info hittas här. Det vill säga vad mina böcker handlar om, vad de kostar och vad läsare / tidningsrecensenter anser.

Men intresserade kan också mejla mig direkt på carita(at)sulo.fi.