liv

Jag har överraskat mig själv…

~ Carita Liljendahl ~ 32 kommentarer

… inte bara med att seglatsen blev av.
Ett par andra projekt blir också av.
Jag träffar nya människor nästan varje dag.

Och så har jag sett så gott som alla fotbollsmatcher i årets EM från början till slut.
Trots det – jag har ett liv 😀

Här var ställningen ännu 0-0 mellan Ryssland och Slovakien. Kanske inte ska avslöja slutresultatet om någon bandat matchen och vill se den senare i kväll :-)
Här var ställningen ännu 0-0 mellan Ryssland och Slovakien. Kanske inte ska avslöja slutresultatet om någon bandat matchen och vill se den senare i kväll 🙂

Jag hoppas att jag redan nästa vecka kan berätta något av det jag gått och hållit för mig själv under månader…
Hatar att behöva hålla er på sträckbänken, tycker själv att ”säger man A så säger man B”. Men jag KAN inte säga något ännu, dels för att mycket är oklart, dels för att jag inte vill att nån ska sabba något för mig.

Att jag överhuvudtaget knystar något om att saker är på gång i mitt liv beror på att jag vet att de som känner mig väl märker att något håller på att hända. Jag har inte riktigt varit mig själv här på bloggen de senaste veckorna.

Men – håll ut en tid mina vänner – när jag låter ”nyheterna” brisera kommer mycket på en gång 😀

En liknelse på årsdagen

~ Carita Liljendahl ~ 19 kommentarer
Vårens blommor och lite fjolårsskräp.
Vårens blommor och lite fjolårsskräp.

Den här sluttningen med vårens fina små blommor, grönt gräs och lite fjolårsskräp i form av vissnade löv – den tycker jag beskriver rätt bra hur mitt liv ser ut just nu.

Jag tog en liten promenad. Solen lyser, inte från en klarblå himmel, och det blåser lite, men inte iskallt – så jag är riktigt nöjd med livet just nu.

Jag läste mina dagböcker från april och maj månad i fjol. Klart att det var sorglig läsning. Men mycket av det jag tänkte och våndades över då har jag redan hunnit glömma. Därför är jag glad för att jag skrivit dagbok alla dagar sedan skilsmässan, och faktiskt nästan fyrtio år innan den också. Började skriva 1976 🙂

I maj och hela sommaren 2014 hade jag inte mycket livsglädje. Att tro på en bra framtid var svårt.

Men här är jag nu – ungefär som den där sluttningen, full av blommor. Gräset har åter blivit grönt. Lite fjolårsskräp finns kvar på marken, så också i mitt liv. Men så småningom blåser det bort, eller plockas för hand av mig själv eller någon annan.

I dag ska jag ha en bra dag tillsammans med vänner på Skeppsbroområdet i Lovisa. Du som vill, kom och höj en skål med mig för mitt nya liv.
Sedan hoppas jag att vi också kan skåla för en öppningsseger för de finska Lejonen som i hockey-VM möter USA i grundseriens första match som börjar klockan 17.15.