… också i Lovisa. Men är det inte lite sorgligt ändå? Att se de här övergivna granarna?
En tid fick de stå i människors hem. Pyntade med dekorationer och ljus. Nu ligger de här övergivna.
Tror ni granarna är döda? Eller finns här ännu liv kvar, och längtar de i så fall förgäves tillbaka till skogen?
Dagen började bra på jobbet med kaffe och salta muffins på Hotel Degerby Bar Café. Där berättade man om författarträffarna, som också kallas bokcafé här, som från och med instundande lördag arrangeras i hotellets bar. Träffarna är väldigt populära.
Så Lovisa har verkligen placerat sig på kartan i det här sammanhanget. Förlag och skribenter från andra orter hör av sig, de vet att de får publicitet via lokaltidningarna då de besöker Lovisa.
Jag var faktiskt själv en av de första gästerna på cafeterian då min debutroman hade kommit ut 2007.
Så alla litteraturvänner i Lovisa med omnejd. Lördagen den 10 januari intervjuar Thomas Rosenberg författarna Maria Romantschuk och Pirjo Houni som skrivit boken Ei, rouva presidentti. Hotel Degerby Bar Café kl. 13-14.
… hade vi i morse och ännu några timmar mitt på dagen.
Sedan steg temperaturen så att den nu då jag har lunch här på jobbet är -12 grader.
Det lär ska bli mycket varmare i morgon, rentav plusgrader.
Så det gällde att passa på att föreviga den vintriga och soliga vyn från redaktionens fönster.
Passade på denna vackra vinterdag, med minus fyra grader och lite sol, att tillsammans med min syster åka runt och ta några foton.
Daniel Craig, kanske ni tänkte!
Ja, det stämmer – och efter julen eller nyår kommer ni att få se vad jag köpt till min samling av Bondprylar.
Men… det jag ville säga är att jag har en förkärlek för gamla murar.
Jag var där för att fotografera hjältegravar till morgondagens tidning. Och passade på då jag hade tillgång till proffsig utrustning.
Då solen lyste och fåglarna kvittrade kunde jag precis föreställa mig att det hade varit en vårdag. En sen eftermiddag i mars eller april.
Härligt att ha den förmågan, att förflytta sig till en annan tid.
Efter att ha varit några dagar utomlands är det skönt att komma hem tillbaka i morgon.
Staden Lovisa är min ankarplats ❤
Inspirerad av Antonia som visar en del kvällsbilder på sin blogg vill jag göra något liknande. Hade bara mobilen med mig men tyckte bilderna blev hyfsade.
I gamla posthuset finns Maria Drockilas ljusbod. Köpte några gåvor här och ett rätt värdefullt reflex. Men tyckte det var fint och ser det som en skyddsängel för mig själv i vintermörkret. För det finns ju inget värre för en bilist en människor i mörka kläder utan reflexer… Damen på bilden, ser ni henne gå på övergångsstället?
… för i dag kastade han en massa karameller åt barnen på torget i Lovisa.
Säkert högg en del vuxna in på godiset också.
Då dubblade ju tomten insatsen.
Den skäggige mannens popularitet fick Adrian att muttra något om att han varit i fel bransch i femton år. Varför jobba elva månader och bara vara ledig en när man kan göra tvärtom?
Vet inte vart den här dagen tog vägen men fort gick det.
Träffade årets företagare Lovisa Färghandel tillsammans med vår prao från högstadiet, Emma. Lånade hennes bild till bloggen, för hon fick också i uppdrag att ta bild av stadens julgran. Den får sina lampor och tas officiellt i bruk på fredag kväll.
Det har varit en plusgrad och snön håller som ni ser på att smälta bort. Men det dröjer väl ändå ett tag innan den stora högen, som dom hann få ihop när dom putsade torget efter snöfallet, helt smälter bort.
Mera ingående uppgifter om granen.
En del av artikeln om årets företag i Lovisa.
… för er som gillar att se bilder från Lovisa!
En lite annorlunda utsikt över staden, tagen över Terrassgatans tak, från Kvarnåsen.
Debutsky's Blog - Inne i huvudet på en författare 