Nu händer det åter så mycket i mitt liv att jag inte riktigt hänger med.
Jag kan inte ens lista allting här för då blir inlägget för långt.
Men någon gång nästa månad hoppas jag kunna berätta nåt riktigt kul åt er alla som följer mig här. För en gångs skull ska jag försöka hålla allt hemligt så långt det går – jag som brukar vara usel på sånt 🙂

Texterna om utställningen och bokbussen går ut senare under veckan.
Jag älskar att skriva reportage där jag får beskriva stämningar. Om allt från vad folk säger i en bokbuss till känslan då man åker tre kilometer på en mörk skogsväg. När isiga grenar skrapar mot bokbussens fönster så det låter som kritor mot griffeltavlan. Och när bussen stannar, totalt mörker råder utanför men jag vet att vi som sitter där inne syns. Tänk om nån står i skogen och iakttar oss, eller om jag plötsligt får se två gula ögon lysa där ute och sedan ylar vargen 🙂