Skyltsöndag, den 24 november 2024

Denna skylt har fått en förklädnad, vinterskrud. Jag minns inte vad där står, jag tror att det är ett parkeringsförbud, eller angivet hur länge man får stå här vid denna vändplats. Den kan också vara en information om en mycket låg hastighetsbegränsning.
Längst ner i svart och vitt står gårdens namn Vesperhemmet.

En fin skärmmössa fick skylten i alla fall 😀

Och som bonusbild från bokmässan i oktober. Mumin ❤

Det här med att sätta ”i” efter svenska ord eller namn och därmed förvandla dem till finska brukar bloggvännen BP skämta om. Men riktigt så enkelt är det ju inte förstås 🙂 Museo är museum på svenska, så kanske man kan testa med att sätta ”o” efter vissa svenska ord och DÅ få finska 😉

Hos BP hittar du länkar till andra som är med i denna fenomenalt roliga utmaning. Glad Skyltsöndag!

Häftig lampa och junimånads Mumin

Jag har inte mätt diametern på den här lampan men gissar att den är 80 cm minst på bredaste stället. Den är helt underbar! Frånsett de där små figurerna då på sladden, men jag tror att jag står ut med dem 🙂 Lampan fanns i bostaden då jag kom. Då här är nästan fyra meter högt till taket byter man inte lampor bara sådär 🙂

Och sådan stuckatur i taket ❤ !

Fick ganska mycket gjort på en lite längre lunchpaus i dag. Vet nu att jag kan se Sveriges tv-kanaler här med hjälp av en router och ett paket med internet. Kollade ett par loppisar och hittade ett fint gammalt skåp men kanske ändå köper något lite lättare och vitt.

Det var ju nästan som förutbestämt. Samma gröna nyans på juni månads bild i Muminkalendern som jag har på många väggar i bostaden.

Likt Mumin och My och deras vänner springer jag nu ut på helt oväntade äventyr.

Igår förde jag min Tom of Finland-flaska med gröna (!) kvistar till bostaden. Några tallrikar och glas också.

Jag tog ner en del gardiner, kappor som bara var i vägen då jag ville vädra.
Jag vill varje dag gå till bostaden och göra något smått, supa in atmosfären. Säga till den att det är jag som snart ska flytta in.

Glädjande besked, bara att tralla vidare

Bilden togs i väntrummet hos Mehiläinen i Borgå i måndags. Jag gillar när läkarcentralen, också i Lovisa, har Mumin som tema här och där 🙂

Fick idag besked från läkaren. Röntgenbilden visade inget alarmerande utöver sånt som hör åldern till. Det kan ha varit en bit brosk som flyttade på sig och som förorsakade smärta då den låg på fel ställe. Senare kan sådana kapsla in sig. Lårmuskeln har troligen en bristning, kan ta veckor att bli bra, men med tålamod löser även det sig.

Jag har remiss till ortoped och magnetröntgen, men enligt läkaren behöver jag inte åka dit på stört. Jag väntar och ser. Blir knäet sämre åker jag iväg, annars kan jag leva normalt med långsamma promenader. Viktigt att röra på sig men kilometerlånga turer kan jag inte tillsvidare ta.

Jag ser således tiden an med tillförsikt. Snart är våren och sommaren här, och värme gör gott. Olika planer och tankar finns i huvudet och vad är bättre än det. Att tänka på framtiden ❤

Mumin och Lovisa 💕

Jag missade ju tyvärr årets bokmässa då jag fick feber natten innan jag skulle åka iväg. Så nu måste jag vänta ett år på nästa mässa.

Men Ordodlaren, som också är medarbetare på Nya Östis, hade varit där. Hon skrev en artikel till NÖ, på begäran av mig för att jag själv inte kunde göra det. Och sedan kom hon dessutom hem till mig med den här underbara överraskningen ❤ Hon hade köpt så många böcker från ett visst förlag att hon fick en plansch. Den planschen tyckte hon att JAG som Mumin-supporter skulle ha.

I går inhandlade jag dubbelsidigt tejp och fick upp planschen på ett skåp, som också fungerar som en rumsdelare mellan hallen och mitt vardagsrum.

I måndags kom en annan vän hem till mig med ett vykort. Jag hade sett det i något sammanhang, kanske på Facebook, minns inte. Jag tyckte att det var fint, men de här korten lär inte längre finnas till salu. Merita som hämtade kortet till mig råkade ändå ha två exemplar hemma och ville ge det ena till mig.

Jag hade kunnat betala både för Mumin-planschen och för vykortet, men vännerna ville inte ha någon ersättning. Sådana här små gester i vardagen betyder mycket för mig ❤

Månadsbild, svar på frågor och Hoppa på tåget

Bilden i Muminkalendern för juli månad. My har bus på gång ser det ut som. De andra beundrar naturen, skogens alla hemligheter. Sommaren är ett äventyr!
Jag läser just nu Tove Janssons ”Sommarboken”. Den firar 50 år i år, och den är helt underbar. Bättre än ”Pappan och havet” enligt min åsikt.

Temat hos Elisamatilda är Till ända, och mina svar på frågorna denna vecka är:

Vad var sist på din senaste inköpslista?
– Har sällan inköpslistor, men råkar minnas att jag skrev nyligen upp ”sköljmedel”, använder ett slags ättikablandning.

Vad sa du senast att du aldrig kommer göra igen?
– Ska inte klaga på sommarvärmen. Varje gång som det känns kämpigt åkallar jag vintern 2022–2023 då vi flera dagar fick över en halv meter snö och många timmar gick åt till att skotta fram bilen, flytta den, köra den varm osv. Aldrig klaga på sommaren mer.

Vilken tv-serie eller film såg du senast klart?
– Karl Fredrik på Österlen visade fjärde och sista avsnittet för i sommar nyligen. Saknar honom och Petter redan.

Vad tog senast slut hos dig?
– Smöret. Men köpte förstås nytt.

Hur avslutar du ett samtal?
– Hej då :-), eller Bra, vi hörs!

Karin sitter denna vecka vid spakarna mot orddestinationen Eld. Jag hade ingen eldbild på lager och gör inte upp någon eld i dessa kruttorra tider heller 🙂 Så det blev en bildbank, för jag vill vara med på tåget. Känns lite fuskigt, men ibland måste det duga.

Mumin for till USA

Det här kortet skickade jag för några dagar sedan inom postcrossingen till USA. Skogen är stor och Mumin med vänner verkar lite fundersamma. Men bilden är också somrig.

Snusmumriken bolmar på sin pipa. Råder det inte varning för skogsbrand? Är det lågor vi ser i skogen?

Här har vi det snustorrt i terrängen och ett par markbränder har vi fått info om enbart i dag.

Själv hade jag på förmiddagen besök av en trevlig man som å LVI Nystedts vägnar fixade en ny duschslang till mig då den gamla började säga upp kontraktet.

I köket hade också en del av kranen, en liten sil, gått sönder. Men att bara byta den gick inte, problemet var större än så. Hela kransystemet som hörde ihop med diskmaskinen behövde bytas.

Jobbet krävde sina timmar, men snyggt blev det och servicen var perfekt. Tio poäng och papegojamärke som vi säger här hos oss (Kymmenen pistettä ja papukaijamerkki) 😀

Glad onsdag med Mumin!

Har under en kort period fått två postcrossingkort med Muminmotiv från Japan. Många där är ju såsom jag, hängivna fans av Moomin Characters ❤

Skickade själv det här kortet till en Mumin-vän i Holland. I postcrossingen får man ju ha önskemål om vilka motiv man vill ta emot. Det hör inte till att ha så kallade ”demands”, det vill säga krav. Ändå skriver en del medlemmar vilka kort de INTE vill ha, och det må vara okay.

De mest hektiska arbetsdagarna, måndag-tisdag-onsdag, som brukar bli minst nio timmar långa, börjar nu lida mot sitt slut. Slutspurt ännu i värmen och sedan hade jag tänkt ta en cykeltur, men kanske måste vänta tills det blir svalare än de 25–27 grader vi har nu.

Jag fyller numera alltid fyra år!

Det är bra att gratulationer och presenter sprider sig över flera dagar. Att det inte väller in så mycket på en gång att man drunknar i allt och inte hinner tacka och ta in det fina 🙂

Fick grattiskort och klisterbilder av min syster och på kortet står det Grattis på 61-års dagen 🙂
Nej men vadå? Fyller jag 61? Jag känner mig som en 4-åring. Härefter fyller jag aldrig mer än fyra år och jag tänker ha det barnasinnet i behåll 😍 Och det har väl inte undgått någon att denna fyraåring älskar allt som har med Mumin att göra?

Jag fick också ett gåvokort till bokhandeln av min syster och ”rusade” dit redan i dag. Jag ”rusar” i sinnet där jag är fyra år, men i min riktiga ålder går jag långsamt med cykeln.

2800+ klistermärken. Det ni! Tar inte slut i första taget. Och Utuliinis häften är mina favoriter som dagböcker, bästa tänkbara papperet och sånt är viktigt.

Glad tisdag till er alla och njut av denna härliga årstid!

Jag känner igen mig, i Mumin!

Mumin och jag. Vi kan ta varandra i handen och vandra mot solnedgången tillsammans ❤
Känner SÅ igen mig i den här seriestrippen som finns i Tove Janssons bok ”Ordets gåva”, där olika korta texter, men även tecknade serier, från hennes produktion finns samlade.

”Men ni uppmuntrade ju mig…?” Ja, så har jag också upplevt det ibland. Någon som låtit mig förstå att han är intresserad av mig.

Där ligger sedan Mumin och jag med våra blomsterbuketter på marken. Vi har avslöjat att vi varit eller är förälskade, förtjusta, kära. Men föremålet för vår beundran rider vidare, mot nya äventyr, och förstår inte vad de går miste om 😂

Ja, det är ju både med ironi och egensinnig humor som jag skriver det här. Men här finns också det där lilla unset av sanning, och en besvikelse om uppstått mer än en gång de senaste åtta åren.

Mumin och jag, vi får trösta varandra ❤ Och Lilla My, hon får gärna komma med sin syn på saken 🙂

Min arbetsvy i dag. Klockan var 16.25 och jag satt och väntade på en person jag skulle intervjua och äta tillsammans med. Det hade regnat hela förmiddagen men efter klockan fyra blev det sol och hur fint som helst.