Naturen vaknar, våren kommer och det går fort om vi inte är där på plats och kollar allt. Ett regn, en rejält varm dag och allt säger POFF. Inte riktigt än, men snart.

Så jag klädde mig varmt med vindtät jacka som har luva, vantar och plagg i merinoull. Vem vill frysa på sin cykelfärd?

Det är något speciellt med ljudet av vatten som forsar och ljudet av en å eller en bäck där vattnet sakta glider fram. Fåglarna kvittrar och de första vårblommorna kommer upp i jorden.

Har man tur träffar man en och annan bekant att byta några ord med. Här såg jag naturvännerna Eva-Lotta och Anita 🙂

Det blev väl drygt tjugo fotografier i dag och jag känner att jag åter fått lust att sätta in bilder i kategorierna som handlar om natur och Lovisabyggnader. På sidan om kommer en och annan skylt emot och bidrag till Veckans foton och Glad måndag.

Cykelturen blev 3,6 km och antal steg drygt 2000. Gångbron över Lovisaviken gungade så pass att jag helst ledde cykeln där. Desstuom fick jag möte med många som var ute och promenerade och där stod ungdomar och fiskade också 🙂

Här mynnar Lovisa-ån ut under en bro. Den kommer från två håll, så egentligen utgör en del av stadsdelen Garnison en ö. Lite norrut har ån alltså delat på sig och här flyter de två flödena åter samman.

Ingen grönska att tala om ännu, i alla fall inte i träden. Men marken är bar och grön på många håll, och som sagt, de första vårblommorna tittar fram.

Vi har så otroligt fin natur på nära håll här i min hemstad. Helst cyklar jag korta rundor eftersom jag får uppleva så mycket mer då än om jag går till fots.