Som i en annan värld…

… var det ju onekligen då jag i dag hade förmånen att som frilansjournalist ta del av inspelningarna av den tredje filmen om Ada och Glada som görs i Lovisa. Filmen är en finsk produktion och här finns lite info, på finska, om den.

Adas och Gladas hus. Inomhusscenerna filmas i studio, men det är så otroligt fint allt dom byggt upp i kulissväg utomhus ändå.
Adas och Gladas hus. Inomhusscenerna filmas i studio, men det är så otroligt fint allt dom byggt upp i kulissväg utomhus ändå.
Minibussen med barnhemsbarnen anländer.
Minibussen med barnhemsbarnen anländer.
Scener utanför barnhemmet filmas.
Scener utanför barnhemmet filmas. Här har jag lyckats undvika att få med mängderna av folk och teknik som faktiskt snurrar runt en enda scen 🙂

Den här dagen har åter varit intensiv. Skrivjobb hemma klockan 9-13. Är som mest effektiv då.

Ada och Glada-pressvisning 14-15.30.
Skrivjobb hemma 16-17 för att få artikeln till Nya Östis klar.

Hann sedan ännu träffa en väninna från västra Finland. En riktigt skön pratstund i kvällssolen på Skeppsbron blev det – tack för sällskapet!

Och sist men inte minst. I fjol uppmanade jag alla att skicka vykort. Särskilt många har jag tyvärr inte kommit ihåg att skicka själv den här sommaren.
Men tack Dimi för det fina kortet från Bulgarien ❤

Kom ihåg att skicka vykort i dessa digitaliseringens tidevarv. Några ord som hälsning gläder SÅ mycket!
Kom ihåg att skicka vykort i dessa digitaliseringens tidevarv. Några ord som hälsning gläder SÅ mycket!

Lovisa åter på bioduken

I kväll hade filmen ”Onnelin ja Annelin talvi” (Adas och Gladas vinter) världspremiär i Lovisa för inbjudna gäster. Ni får läsa mer om filmen och intervjuer med de medverkande i tidningen Östnyland senare. Men här finns det jag skrev till webben efter premiären som slutade för en dryg timme sedan.

Adas och Gladas hus vid Lovisaviken.
Adas och Gladas hus vid Lovisaviken.

En trailer om filmen hittas här, om du scrollar ner en bit på sidan.

Det kändes så bra efter filmen då alla applåderade taktfast till musiken i slutvinjetten. Jag blir faktiskt riktigt rörd vid sådana tillfällen. Min hemstad får så mycket beröm i samband med filmerna om Onneli och Anneli som spelats in här. Det här var redan andra filmen och förhoppningar om att det kan bli en tredje finns.

Alla invånare lär vara hjälpsamma på olika sätt under inspelningarna. Folk blir inte ens sura fastän gator stängs av. Alla blåser i samma glöd, tycker att det här är ”vår film”.

Finlandspremiär blir det nionde oktober. Men i Lovisa fick vi äran att se den redan i dag och en förhandsvisning blir det också söndagen den femte oktober.

Huvudrollsinnehavarna Aava Merikanto och Lilja Lehto var själva på plats på premiärkvällen.
Huvudrollsinnehavarna Aava Merikanto och Lilja Lehto var själva på plats på premiärkvällen.

Soliga somriga september

Sexton grader varmt då jag gick på lunch vid 16-tiden.
Sexton grader varmt då jag gick på lunch vid 16-tiden.

Skulle det inte vara för de små gula löven på gräsmattan kunde man inte tro att vi skriver den 22 september i dag.

Restaurant Bella.
Restaurant Bella.

Och solen står lägre den här tiden på året. Restaurangen håller på att packa ihop terrassmöblerna, för enligt almanackan är det höst.

Lovisa kyrka.
Lovisa kyrka.

Kyrkan ståtar mot en klarblå himmel…

Blomster på gården där jag bor.
Blomster på gården där jag bor.

… och gräset är klargrönt runt rabatten på gården vid huset där jag bor.

Jag jobbar kväll men är hemma på lunch nu. Ska se Finlands- och presspremiären på filmen Onnelin ja Annelin talvi (Adas och Gladas vinter) som spelats in i Lovisa och som har premiär för biobesökarna den 9 oktober.

I morse jobbade jag inom mitt företag med det här.

Gamla mejeriet

… ligger bara ett stenkast från mitt hem.
Här spelades några spännande scener av filmen ”Onneli ja Anneli” in då man behövde interiör till en glassfabrik.
I dag finns här bland annat dansinstitutets övningssal, bostäder och ett tvätteri.
Men säg den gamla Lovisabo som inte minns LOA:s (Lovisa Omnejds Andelsmejeri) glasspinnar?… Å, så nostalgiskt!

Gamla mejeriet i Lovisa.
Delar av gamla mejeriet i Lovisa har fått nytt liv.

En märklig bild

… tagen av en märklig person (jag) som är på ett märkligt humör på grund av ett märkligt förhållande jag håller på att reda ut.

Vad håller han på med, karln?
Vad håller han på med, karln?

Bilden är tagen genom persiennerna från frisörsalongen. Min bil syns inte på bilden eftersom jag på grund av mannen med stoppskylten parkerade en bit ifrån.
Jag frågade vad han höll på med men fick bara ett leende till svar. Sedan började han prata i en walkie talkie. Märklig man, tänkte jag. Det verkar vimla av märkliga män i mitt liv…
Det visade sig att mannen var en av många trafikvakter eftersom inspelningarna av filmen Onnelin ja Annelin talvi (Adas och Gladas vinter, länken tyvärr bara på finska) pågår i Lovisa. En barnfilm har gjorts här redan tidigare, under sommartid. En trailer av den syns längst ner på sidan jag länkade till.

Humöret är lite bättre i dag än igår då jag på kvällen var rejält arg. Men det är bra att låta känslor pysa ut, tror jag.
I kväll ska jag festa loss med vänner som jag känner, människor som jag varit nära i många år, som vet vad jag varit med om och i vars sällskap jag kan vara helt mig själv. Det är Lovisa Tors supportrars vinterfest. Hoppla!

Lovisabild, en lekpark

Lekparken börjar ta form.
Lekparken börjar ta form.

Den här lekparken, som ännu inte är helt klar, upprör känslorna i Lovisa. En del tycker den är på tok för dyr med miniatyrhus, staket, specialunderlag, gungor m.m.
Man frågar sig varför vi inte asfalterar gator som är i dåligt skick i stället, eller gör något åt sysselsättningsfrågor.

Andra tycker att parken behövs. Dels för alla barnfamiljer, dels för att den marknadsför staden och vi blir påminda om att filmen Onneli ja Anneli (Ada och Glada) filmades i vår stad. Del två, en uppföljning, ska också filmas här i vinter.

Min bild blev inte så bra. Det hade störtregnat just innan och vattnet strilade ännu ner samtidigt som åskan mullrade ovanför huvudet på mig. Så jag tog bilden från bilfönstret.

Den här dagen har känts ganska bra. Vi hade roligt på jobbet
Jag gjorde en personintervju med en poet och kände glädje då jag satt och skrev ut den.
Jag tycker ju väldigt mycket om mitt jobb, både som vikarierande nyhetschef  och som reporter.

Alla utmaningar jag har framför mig, både inom jobbet där vi har omstruktureringar, och inom privatlivet som ska byggas upp från scratch … de känns inte alls hotfulla. Något av det värsta har ju redan hänt – jag har förlorat min bästa vän, min make, till en annan kvinna.

Men jag håller på att vänja mig vid tankarna på att varje dag är ett nytt äventyr och att en prins kan stå och vänta på mig bakom följande krök på vägen 🙂

Vinter-Lovisa och hockey

Och så bjuder jag åter på en blandad kompott av söndagsbilder.

På väg från Södra åsen längs Antbyvägen mot Järnvägsgatan med ishallen som mål.
På väg från Södra åsen längs Antbyvägen mot Järnvägsgatan med ishallen som mål. Järnvägsgatan svänger till höger efter det vita huset och varningstriangeln.
Längs med Järnvägsgatan går, hör och häpna, en järnväg :-) Den leder från Lahtis till Lovisa och ner mot Valkom hamn. Här går inte fler än ett par tåg per vardag, så under helgen är det tryggt att korsa spåret till fots.
Längs med Järnvägsgatan går, hör och häpna, en järnväg 🙂
Den leder från Lahtis till Lovisa och ner mot Valkom hamn. Här går inte fler än ett par tåg per vardag, så under helgen är det tryggt att korsa spåret till fots.
I ishallen finns en cafeteria som skyltar så här fint. Maken bjöd mig ut för att äta :-) Fick en grillad korv!
I ishallen finns en cafeteria som skyltar så här fint.
Maken bjöd mig ut för att äta 🙂 Fick en grillad korv!
Loviisan Jääkiekkoklubis C-juniorer, där bland andra min systers son spelar, hade match mot Ilves. LJK vann 6-2.
Loviisan Jääkiekkoklubis C-juniorer, där bland andra min systers son spelar, hade match mot Ilves. LJK vann 6-2.
Hemåt via Västra Åsvägen. Där ligger ett hus som kallas baracken. Det fanns två av dem förr men ett brann ned. I det här huset bodde flickan Onneli då filmen "Onneli ja Anneli" spelades in i Lovisa.
Hemåt via Västra Åsvägen. Där ligger ett hus som kallas baracken. Det fanns två av dem förr men ett brann ned. I det här huset bodde flickan Onneli då filmen ”Onneli ja Anneli” spelades in i Lovisa.

Filmkändisarna och jag

Jag poserar tillsammans med en av statisterna i filmen, Ossi Luoma, och huvudrollsinnehavarna Lilja Lehto och Aava Merikanto. Foto: Benny Liljendahl
Jag poserar tillsammans med en av statisterna i filmen, Ossi Luoma, och huvudrollsinnehavarna Lilja Lehto och Aava Merikanto. Foto: Benny Liljendahl

Vi hade världspremiär på barnfilmen ”Onneli ja Anneli” i Lovisa i dag. Filmen har i huvudsak spelats in i vår stad.

Det var festligt värre med hallonsaft och muffins, intervjuer och fotograferingar.

Finlandspremiär får filmen 17 januari. Vad jag skrev om på Östra Nylands webb om kvällen kan du läsa här. Där finns också fler bilder.
Trailern till filmen finns här.

Filmstjärnor för en dag

Så här såg det ut utanför kiosken på fömriddagen.
Så här såg det ut utanför kiosken på förmiddagen.

Filmen ”Onneli ja Anneli” spelas in i Lovisa den här sommaren. I dag var det dags för några scener från badstranden. Parkeringsplatsen och vägen stängdes av och kiosken kunde öppna normalt med all rekvisita först kring klockan tolv.

Det är roligt att staden får publicitet via filmen som går ut på bio nästa år. Då en film produceras behövs massor av anställda. Skådespelarna utgör bara en bråkdel av teamet. Så det var tjockt med bilar och folk medan inspelningen av något avsnitt, som säkert inte blev särskilt långt, spelades in.