En kul gåva!

En annorlunda och kul present.
En annorlunda och kul present.

Tanken var att jag skulle få ett vykort från en resa. Efter många om och men hittades ändå inget sådant. Men frimärkena var redan köpta. Så min väninna gjorde så här i stället 🙂 Flaskan kom ju inte med posten förstås, men gåvan var väldigt uppskattad!

Julstämning

Ett värmeljus skapar ett stämningsfullt sken.
Ett värmeljus skapar ett stämningsfullt sken. Lite hett blev det på taket så jag tror jag satsar på att få fram det fina skenet i vintermörkret med hjälp av en ljusslinga i framtiden.

Det här är en spontan gåva av en vän. Något jag inte alls hade väntat mig i dag då vi träffades på en kort lunch. Hon har tillverkat huset själv. Jag som inte har det tålamod som krävs med keramikarbeten är mäkta imponerad.

Jag kände att jag inte fick fram ett tillräckligt tydligt tack där på cafeterian, jag blev helt enkelt så tagen av den spontana presenten.

Därför vill jag visa gåvan här och säga TACK snälla – du är så omtänksam!

Adrian solade för länge…

… och blev alldeles orange i fejset.
Men den bilden fick jag inte visa här, fåfäng som han är.

Det här är bara en del av allt jag har framme på bordet då jag målar...
Det här är bara en del av allt jag har framme på bordet då jag målar…

Här ser ni hur jag försökt blanda till ansiktsfärger – bland annat.
Bra att medborgarinstitutets konstsal har stora bordsytor, annars skulle jag vara i blåsten.

Och bra att vår lärare Hanna Olá kunde rädda Adrian. Han är henne evigt tacksam.
För då jag fortsatte med följande färglager blev han orange i ansiktet!
Vi lät honom morra för sig själv och torka i lugn och ro. Sedan hjälpte Hanna mig blanda till en ny färg som skulle täcka den som uppstått då Adrian hade solat för länge…

Började måla några höstlöv medan Adrians ansikte torkade.
Började måla några höstlöv medan Adrians ansikte torkade.

Modellen på papperet finns där enbart för att jag så småningom ska få rätt hårfärg åt Adrian.
Medan jag väntade på att färgerna på Adrians blus skulle torka målade jag några höstlöv.

– Det tycker jag du ska fortsätta med, sa Adrian. Måla så många löv du orkar.

I klarspråk menar han alltså att jag inte ska syssla med porträttmålning.

Och min tanke var att han skulle hålla armarna i kors över bröstet. Nu ser det ut som om han gömmer något bakom ryggen.
Men det går att ändra ännu med skuggor och streck.

– Varför det, frågar han. Jag har ju en present åt dig bakom ryggen.

Innerst inne är han en god människa.

– I LÖÖV JUU, sa jag.

Och nästa vecka fortsätter jag med följande färglager både på löven och på Adrian.

 

Överraskningspresent

Jag tycker om ordlekar och att hitta på överraskningar. Då Guuben i dag fyller år ville jag ge något extra utöver whiskyflaskan, deodorantsticket, chokladen och duschkrämen.
Således sammanställde jag nio frågor. Vart och ett rätt svar gav en bokstav, den första i det rätta svaret.
När han väl fått alla nio frågor av nio olika personer kan han sammanställa ett ord. Det avslöjar vilken present han ännu inte fått.