Äntligen! (är det tredje utropet?)

Hur som helst… det är så otroligt skönt att få egen prägel på hemmet.
Jag är inte den som har bästa tålamodet… därför kånkade jag upp arbetsbordet till tredje våningen och tänkte att om jag inte lyckas få hjälp i dag så banne mig skruvar jag ihop det själv 🙂

Precis så maskulint och fritt från rysch-pysch-romantik som jag vill ha det :-D
Precis så maskulint och fritt från rysch-pysch-romantik som jag vill ha det 😀 Bara bordet är nytt, allt annat fanns sedan tidigare, och den fina sekretären som hittills utgjort tillfällig lösning för arbetsbord syns utanför sovrumsdörren. Fortfarande på tillfällig plats, men … allt artar sig!

Men lyckligtvis fick jag hjälp en timme och slapp en massa onödiga svordomar och ännu fler grå hårstrån…

Och om nu någon tycker att det är konstigt att det inte finns spetsar, gardiner, kuddar eller annat mys & pys i min sterila lägenhet, så kan jag trösta er… lite romantisk är ändå nya lampan i taket i sovrummet – hahaa 😀

En lampkupa av spetstyg - det är ungefär så långt jag kan sträcka mig :-)
En lampkupa av spetstyg – det är ungefär så långt jag kan sträcka mig 🙂